Mr Universum väntar nog runt hörnet...

Jodå, nog känns det så ibland... *suck*

Hämtad från CoolMySpaceComments

De e mycke nu

Det har varit full fart hela veckan, ursäkta bristen på uppdateringar! Vår "store visit" gick jättebra, jag fick så mycket beröm att jag gått omkring och känt mig lite mallig sen dess... Våra displayer är "absolutely fabulous", jag är en av de viktigaste/ mest kompetenta cheferna i kedjan, butiken sköts exemplariskt, vi förvarar lagervarorna på rätt sätt, allt är så välorganiserat osv osv. Skitkul!!

Vi hade gott om tid att prata, och jag hann komma med både förslag och funderingar. Vi kom till och med in på min blogg och hur den funkar... de var väldigt nyfikna. Nu har jag en göra-lista som vi ska jobba efter, lite småsaker som t ex att förbättra dekoren på utsidan av affären, och så ska jag knåpa ihop ett formulär som kan användas av alla butikerna för att hålla reda på vilken utrustning som behövs till just deras butik - t ex vilken sorts glödlampor och lysrör som används, var man får tag på bläckpatroner till kassaapparaterna, specialverktyg som måste användas till vissa reparationer och såna saker. Ska bli intressant! Jag tycker om såna arbetsuppgifter, och det var också jag som föreslog att jag kunde göra lite mer för att avlasta dom på huvudkontoret.

Den här helgen behövde jag iallafall inte rycka in och jobba extra på min lediga söndag. Skööönt. Istället blev det en date med en spansk kille, kunde ha varit toppenromantiskt eftersom förutsättningarna var goda - lite solsken, båttur på Themsen, promenad längs floden och sen pint och middag på mysig pub. Killen var jättesnäll... men... nej nej nej. Kändes inte rätt alls. Fast en hel del fina vyer fick jag ju se iallafall... St Paul´s upplyst i mörkret, Buckingham Palace (ganska så folktomt på en söndagseftermiddag förutom en bunt turister som försökte ta kort på de stackars vakterna som inte får röra en min) och 10 Downing Street knallade vi förbi, Big Ben och Houses of Parliament också med upplysta fasader. Mäktigt.

Det är fortfarande L som gäller. Har svårt att se att någon kan vara bättre. Fast jag slutar ändå inte försöka... Vi har haft lite sporadiskt kontakt under veckan, och ska försöka hinna ifatt varann under nästa vecka om det går. Nån gång ska jag berätta lite mer. Det är krångligt. Men jag tror han kan vara värd det.

Vad det gäller den semi-vegetariska (har jag lärt mig att det heter när man avstår från kött men äter fisk och skaldjur) kosthållningen så är det nu 3 veckor and counting... Jag mår bra, och det har varit lätt att avstå. Lite pyssligare med jobbluncherna, kanske, men det finns ganska gott om alternativ att välja på. Omeletter, fiskburgare, tonfiskmackor, sallader, potatistortillas, falafel, laxbaguetter och sånt brukar jag hitta. Nu längtar jag efter lite sommarvärme så jag kan börja sitta i parken och käka lunch igen... Det har varit kallt och rått sista veckan, blä!

Store visit

Nu har vi dammat och polerat och putsat och fejat! Imorgon och på onsdag har jag ägarna av smyckeskedjan i butiken för en "store visit" vilket innebär att de ska tillbringa två hela dagar i butiken och med mig för att diskutera hur saker och ting fungerar. Bland annat gå igenom vad vi har i lager, diskutera vinstpotentialen för butiken, gå igenom eventuella löneförhöjningar för min personal (som jag kämpar för), eventuella problem, underhållsbehov för affären typ uppfräschning av inredningen, samt göra min "appraisal" (utvecklingssamtal) så att jag kanske också kan få en liten löneförhöjning...

Ser fram emot det hela, men lite nervöst är det ju alltid. Jag har förberett mig noga, har massor med listor och papper som jag ska hala fram när de kommer.

Ett gott tecken är att de nämnde att de började med de butiker som behövde åtgärdas på något vis, för att jobba sig bakåt till de som är problemfria och sköts på rätt sätt. Och vi är en av de allra sista butikerna på turnén... :-)

Håll tummarna.

För övrigt så läste jag idag att Abercrombie & Fitch ska öppna en stor "flagship store" i England. De har anställt 500 pers som ska jobba i butiken. Urvalsprocess? De anställde 14 rekryterare som raggade personal på modellagenturer, pubar, universitet mm och valde ut de SNYGGASTE människorna och erbjöd dom jobb. Bara en handfull har tidigare erfarenhet av butiksarbete. De flesta är modellaspiranter, studenter eller sportmänniskor. A&E anser att extremt snygga människor passar deras image.

Här gick jag och inbillade mig att man ska anställa de som är mest kompetenta... A&Es attityd får mig att må illa. Vaddå diskrimininering? Tvi.

IRL

Vi har 20 grader varmt i Croydon idag. Är ni avundsjuka?? *lipar*

Igår kväll var jag på middag hos bloggarkompisen Vivi, och det var väldigt trevligt! Vi mötte upp på perrongen i Wimbledon efter jobbet, och tog tåget hem till henne. Hon fixade tonfiskpasta och rödvin, och vi satt och pratade med varann och med hennes marsvin ändå tills vi upptäckte att klockan hade närmat sig midnatt och jag hade missat sista tåget! Oh well. Det fick bli en taxi istället, men det var inte så fasligt dyrt... jag lyckades t o m pruta lite eftersom jag inte hade så mycket kontanter på mig!

Det var märkligt att träffa någon för första gången som man vet så mycket om och tycker sig känna så väl, men aldrig har sett! Samtidigt så underlättade det eftersom vi redan vet så mycket om varandra - man behöver inte förklara varenda liten detalj om sitt liv. En rolig kväll var det iallafall, med en salig blanding av engelska och svenska, jobbprat, karlprat och djurprat... Tack Vivi!

Svenska tjejer

Jag kanske ska sluta låta så jäkla brittisk och försöka bryta lite mer på svengelska? Men visst ligger det nåt i det här... Man är definitivt mer populär "over here" än hemma i Svedala.

Minsann

Då har det redan gått en vecka sen jag bestämde mig för att skippa kött i en vecka. Och det gick ju bra! Har faktiskt inte saknat det alls. Idag blev lunchen tonfisk- och cheddarmacka från Boots, minimorötter och magra ostsnacks. Middagen blev en sallad på tomat, gurka, paprika, grönsallad, fetaost och några underliga "cuttlefish balls" (ungefär som svenska fiskbullar fast med mera tuggmotsånd) som jag hittade i kinesaffären. Inte dumt! Bra mår jag. Så jag kör nog på ett tag till...

George, baby!

En gång för länge, länge sedan åkte de två blondinerna Helena och Pia ner till Göteborg för att se en av de stora idolerna, George Michael, på Scandinavium. Året var 1988 och "big hair" var det som gällde. Mycket hårspray gick åt den kvällen.

Mobiltelefoner och internet var ännu något vi inte visste nåt om. Vi hade gått igenom faser av benvärmare, öronmuffar, axelvaddar, neonfärgade plastörhängen och gubbjeans. Att köpa en ny skiva innebar att köpa en LP. Jag spelade in de flesta låtar på kassettband, för då kunde jag ju lyssna på dom i min freestyle. Vi drack Val de Loire-vin (Valle för dom invigda) på helgerna och blandade med Alvedon för då blev man ju lite fullare. Jag kunde inte tanka i sedelautomat, eftersom det inte rymdes bensin för en hundring i min lilla ärtgröna Lancia A112s tank (Grodan, jag saknar dig!!). Nicole gick man till på lördagskvällarna för dom hade 18-årsgräns - fast dom serverade bara mellanöl, och senare Statt om man lyckades komma in utan att visa leg. Sven Melander var kul. London hade man ju varit i på nån klassresa och över en helg med nån kompis. Kände sig ganska världsvan faktiskt.

I entrén sålde de t-shirtar med texten "Explore Monogamy" och jag ångrade efteråt att jag inte köpt en... för de var ju liksom lite häftiga.

Det var Faith-turnén som gällde det året. På den tiden var George ung och snygg, och nästan inte bög alls såvitt vi visste. Han tapetserade min sovrumsvägg tillsammans med Andrew Ridgeley, och ett antal planscher med Go West och John Taylor från Duran Duran.

Konserten var fantastisk - och vi åkte tillbaks hem till Karlstad andäktiga, hesa och uppspelta.

Föga anade jag då, att jag nästan 20 år senare skulle sitta i min lägenhet strax utanför London och klicka frenetiskt på min dator för att köpa biljetter - åt mig och Pia - till George Michaels invigningskonsert på nya Wembley Arena.

Den 9 juni drar den igång. Första konserten någonsin på nya Wembley, med plats för 90.000 åskådare. Historiskt ögonblick.

Han är fortfarande snygg. Och vi är fortfarande blonda. Men det mesta annat är inte sig likt längre. Fast jag tror nog att när vi väl står där och sjunger med i Careless Whisper, tittar på varann och flinar - så kommer det att kännas nästan precis likadant som det gjorde den där kvällen för länge, länge sedan.

En utmaning!

Jag har blivit taggad av Vivi att anta följande utmaning!

REGLER: Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir "tagna" ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Till slut väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter det är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit "tagna" och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.

Åååååååkej... då ska vi se...

1. När jag var liten var min största dröm i yrkesväg att bli delfintämjare. Alla andra ville bli sjuksköterskor, polismän, brandmän och sånt (förutom en tjej i klassen, kommer ihåg att hon ville bli lastbilschaffis!), men inte jag... Nädå, träna delfiner skulle jag göra! Gav väl upp tanken på det så småningom när jag insåg att det fanns typ 2 stycken såna jobb i hela Sverige. Fast visst tycker jag fortfarande att det skulle ha varit ett toppenjobb!

2. Jag AVSKYR kaffe. Kan inte dricka sörjan. Det smakar ju apa, helt enkelt! Har provat några gånger, och får väl i mig en tesked ungefär, under mycket grimaserande. Inte ens hot shots går ner. Inte ens vaniljkaffe med extra mjölk. Blä. Konstigt med tanke på att jag vuxit upp i skuggan av Löfbergs Lila-skrapan i Karlstad. Mamma tror fortfarande att jag ska börja gilla det när jag växer upp. Öööööh det är nog dags att ge upp den tanken, kanske... :-)

3. Jag har nog en lätt släng av OCD, Obsessive Compulsive Disorder... Kan vara oerhört pedantisk när det gäller konstiga småsaker som t ex vilken penna jag använder för att fylla i försäljningssiffrorna på jobbet. Skriver jag lite fel så måste det Tipp-Exas, kan inte bara stryka eller skriva över. Blir skitsur om nån i såna sammanhang har gjort "fel" enligt mig. Måste nudda tårna i golvet på ett särskilt sätt när jag lägger mig i sängen, annars blir det jättefel och jag kan inte slappna av. Sovrumsdörren måste stå på glänt så att katten kan komma in (har inte haft katt på 4 1/2 år, men ändå...) Måste kolla spisknappar och kontakter på ett särskilt vis innan jag går hemifrån på morgonen. Måste utföra andra små ritualer i den stilen i vissa situationer. Lite småknäpp kanske.

4. För några år sen var jag på "Interspecies Communication"-kurs med Samantha Khury, en av världens främsta "hästviskare". Så nu kan jag prata med djur. Har nog alltid kunnat det. Jag vet vad ni tror, men det fungerar faktiskt. Jag får inte så mycket bilder, utan mer intryck. Har de ont nånstans får jag ont på samma ställe, och jag kan känna deras sinnesstämning. Förutom det kan jag också känna spännningar och atmosfär i olika hus. Vissa kan jag knappt gå in i. Andra är fullkomligt trygga och positiva. Ni kan ju tänka er hur jag mådde när jag och Anna besökte ett gammalt koncentrationsläger under en resa i Polen. Fy f*n vad vidrigt det var. Fick ingen luft, höll nästan på att kvävas... och samtidigt hörde jag tusentals röster skrika inne i mitt huvud.

5. Jag har superdåliga knän. Ett arv från min käre far. Ledbanden är uttänjda. Brosket i knäna är mjukt och uppfransat. Ena knäskålen hoppar ur led vid valda tillfällen. Ibland räcker det med ett snedsteg (och inte av den romantiska sorten!) för att det ska hända. Ni som har fött barn kanske säger emot, men jag tror ärligt talat att den smärtan är värre än 10 förlossningar! Det svartnar för ögonen och jag skriker rakt ut och ramlar ihop i en hög. En gång fick jag putta tillbaks knäskålen själv, för den hoppade inte tillbaks som den skulle. Efter en sån omgång kan jag inte gå normalt på ungefär två veckor... Tror jag avstår från bergsbestigning även i framtiden.

6. När jag var tonåring lyckades jag få in ett HELT färskt päron i en vanlig sockerdricksflaska, utan nån som helst åverkan på vare sig päronet eller flaskan. Hur? Tja, sug på den tanken en stund så kanske du kommer på det...

Vem ska jag utmana? Vi kör några slumpmässiga personer med schyssta bloggar. Darling Pierre förstås, och Vanja. Sen kör vi Petra och nykomlingen Janette. Och så Louise och hennes syster Vickan. Om ni har tid och lust.

Doughnut Day

Varje måndag är det "Doughnut Day". Det har jag och ML bestämt. För det är bara vi två som jobbar på måndagar, och då behöver vi ju nåt upplyftande för att klara av veckan vi har framför oss. Det finns en Krispy Kreme-shop i vårt shoppingcenter, och dit turas vi om att gå... och så köper vi ett par smaskiga, extremt söta och onyttiga munkar var och en mugg varm choklad - varje måndag förmiddag. Och sen frossar vi... Yum yum.

Annars så har jag hoppat över kött i tre dar nu... det är nog det längsta jag varit utan, tror jag. Rent moraliskt så är jag - som den djurälskare jag är - emot tanken på att äta döda djur. Men tyvärr så tycker jag att det är såååååå himla gott! Konstigt nog så har jag inte saknat det alls dom här dagarna. Har käkat mycket nudlar, grönsaker och fisk. Skaldjur och fisk har jag bestämt mig för att jag får äta den här veckan, likaså ost, ägg och yoghurt mm. Jag är ju inte nån fanatiker heller! Hittills mår jag finfint... funkar det så kanske jag fortsätter ett tag. Vi får se.

Lite svammel som ingen förmodligen bryr sig om

Nu har jag varit så där slapp med bloggandet igen... har tänkt skriva nåt säkert 20 gånger den här veckan, men har inte orkat uppbåda tillräckligt med energi.

Uppdatering på karlarna: L dök upp på måndagskvällen... vi pratade (jo, faktiskt!) i över en timme. Han är väldigt speciell. Men det kommer att ta tid, som sagt...

C har definitivt sjunkit långt ner på listan. Visst vet jag att han håller på med flyttförberedelser den här veckan - men ETT telefonsamtal kan han väl ha tid med iallafall?? Lite uppmärksamhet vill man ju ha, särskilt i det första skedet när man just har träffat nån.

De andra har jag överhuvudtaget inte brytt mig om.

I övrigt så har det regnat i princip hela veckan. Bilen har stått lite för länge och startar inte. Mitt fel. Lampan i badrummet har gått och jag kan inte få loss glasgloben för att byta ut den. Kan man sminka sig i mörker, tro? En i personalen har varit sjuk hela helgen så vi har varit underbemannade, och dessutom kunde jag inte köra två av mina personalutvecklingssamtal som planerat. Vi sumpade veckobudgeten med 32 pund. C norpade min tändare sist han var här så jag bränner fingrarna varje gång jag ska laga mat och måste tända gasspisen. Lönen är nästan slut som vanligt. Jag är trött. Byggjobbarna drog igång klockan sju på min enda lediga dag. Dagen efter kom sopbilen kvart över fem på morgonen. Är det verkligen tillåtet?? Min nya dator fungerar fortfarande inte som den ska, tur att den gamla håller ihop. Kan inte öppna hotmail, messenger, blogger, svenska banken, expressen och vissa andra slumpmässiga sidor. Har pratat med affärens, AOLs, Belkins och Microsofts telefonsupport och ingen klarar av att lösa det. Alla skyller på nån annan.

Men annars är det bra!! (skrev hon med uppbådad glättighet)

Har fått massor av lovord från både ägare och regionschef den här veckan, plus att jag lyckades vända en kund som surat i flera veckor till en nöjd kund som ringde och tackade. Minsann! Jag har hittat nytt hår-gunk från Toni&Guy som är jättebra för lockarna. Jag ska köra vegetarisk mat hela veckan i ett försök att vara etisk och nyttig. Har fått kontakt med en tjej på nätet som dragit igång en "kompisgrupp" här i krokarna, så vi ska försöka samla ihop ett gäng och gå ut. Dessutom kommer Barenaked Ladies till England om några veckor, och jag och Jem ska gå på en eller två av konserterna. Ska bli skitkul.

Det kunde vara värre!