tag:blogger.com,1999:blog-145844722024-03-14T06:10:07.809+00:00Vilse i Devoneller "Hur man överlever utan filmjölk"Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.comBlogger488125tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-80063752435692951992017-03-25T17:03:00.003+00:002017-03-25T17:03:58.575+00:00Börja omOj. Hur drar man igång en blogg igen när man inte skrivit ett enda inlägg på så länge? <br />
<br />
Jag fick en trevlig kommentar av en svensk tjej på ett gammalt inlägg, och det fick mig att titta tillbaka. Och inse att "skriver nåt imorrn... eller nästa vecka" har helt plötsligt dragit iväg till typ tre och ett halvt år. Hur summerar man åratal i ett par inlägg? Vet inte ens i vilken ände jag ska börja. Vart i hela friden tog tiden vägen? <br />
<br />
Går det ens att pinga till samma ställen som förut? Knappast. Är det nån som läser fortfarande? Jodå, det kan jag se att det är. De flesta hittar väl hit via Google nuförtiden, det gamla gardet måste väl ha gett upp för länge sedan...<br />
<br />
Jag läser vidare, och inser hur mycket som ändrats på den tiden. Går tillbaka något extra år. Huset vi bor i, hälsan, familjen, situationen i allmänhet... nya och gamla husdjur. Fonzie? Lemur! Eddie... och vad hände med Milly och Peggy härom veckan? Varför jobbar inte Andy längre? Varför bor vi inte kvar där vi gjorde, och var sjutton är vi nu? Hur gick det med Ungen? Herregud, det är ju så mycket som fattas!! Sliter mitt hår och inser att jag aldrig kan komma ifatt med alltihop, det får bli något slags summeringar allt eftersom.<br />
<br />
Personerna i listan över namn som förekommer i bloggen... hälften av namnen är inte relevanta längre. En del har dragit sig undan, en del har vi bara glidit ifrån så sakteliga. Och en del har vi varit tvungna att hålla på avstånd. Och en massa nya har dykt upp istället - nya vänner och bekantskaper som vi värdesätter.<br />
<br />
Jag inser plötsligt hur snabbt det gått, och hur mycket som ändrats.
Fast kärnan är kvar. Jag, Andy, Ungen och Carlos. Vi är här. Mitt
företag. De flesta i familjen. Och Devon. Alltid karga, blåsiga,
ljuvliga Devon. Och idag, för en gångs skull, soliga Devon. Det är 16 grader. I'm back, baby.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmoFkh8g7EpWOL6kiaJSWPa4mka7j8rNgqRbinsxw5dBLFk_nWmSFuFzOUT4IvOGO2hjDAHm0T-mGJ3lWah54jYz6QzjWlk_TZtDx12rQNaflXY78M2vXfIb1UNTu2ZYDPiMnzHA/s1600/20170325_132712930_iOS.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmoFkh8g7EpWOL6kiaJSWPa4mka7j8rNgqRbinsxw5dBLFk_nWmSFuFzOUT4IvOGO2hjDAHm0T-mGJ3lWah54jYz6QzjWlk_TZtDx12rQNaflXY78M2vXfIb1UNTu2ZYDPiMnzHA/s400/20170325_132712930_iOS.jpg" width="400" /></a></div>
Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-8683084279246951302013-09-22T20:52:00.000+01:002013-09-22T20:55:30.078+01:00Snabbsummering <br />
Nu har vi hämtat oss efter Skitungens första Sverigeresa... Vi hann med väldigt mycket på en vecka, men stressigt blev det! Tre nätter i Uppsala hos min bästa vän Anna och hennes familj, sedan tre nätter på hotell i Karlstad och till sist två nätter hos min farbror Affen på Hammarön. Vi träffade mamma, mina farbröder och fastrar, min farmor - Skitungens gammelfarmor nästan 90 år gammal nu! - samt diverse vänner och bekanta. Jag stötte bl a oväntat ihop med min bästa gamla simmarkompis Helen som jag nog inte sett på över 20 år, det var jättetrevligt!<br />
<br />
Vi hann med en båttur på Vänern (tack Affen!), fiska mört och braxen från bryggan, rida på ponny (tack Ida!), äta svenska kräftor och dricka nubbe (inte ungen förstås...), bada i hotellets pool flera gånger, besöka Mariebergsskogen med mormor Monica, gå på fotbollsdag med David, vara ute i skogen, ta en titt på huset i Vålberg, äta svensk pizza med vännen Magnus... Pust!<br />
<br />
Skitungen har ju precis börjat "big school" nu och är vansinnigt stolt. Teoretiskt sett hade vi kunnat hålla tillbaka henne en termin eller ett år eftersom hon fyller så sent på skolåret. Men vi tyckte det var bättre för hennes känslomässiga trygghet att hon fick börja samtidigt som kompisarna från nursery/lekskolan!<br />
<br />
Men de började ge hemläxa redan första veckan. Till 4-åringar!! Fast mestadels leker de, sjunger sånger och ramsor, lär sig känna igen bokstäver, springer runt på skolgården, matar guldfiskar mm. Första veckan gick hon 9-12, nästa var det samma plus skollunch så 9-12.30. Från imorgon går hon 9-15.30 (!!) Långa dagar minsann...<br />
<br />
Ålder 4-11 är primary education, först reception och sedan year 1-6 (11 år). Sedan kommer secondary education year 7-11 (16 år) och till sist sixth form (17 år, blir 18 år från 2015). Pust. Enligt engelska myndigheter är det absolut livsviktigt för en bra utbildning att ungarna börjar supertidigt och också att de bär skoluniform hela dagarna. (Jag och min japanska vän Miki skrattar gott åt detta... Sverige och Japan har ju allmänt sett har extremt bra skolgång i båda länderna - utan detta!)<br />
<br />
Nursery/lekskola eller inte är ju upp till var och en, men jag tycker det beror mycket på barnet. För Skitungen har det varit en livräddare. Hon har så extremt mycket energi och är så utåtriktad att hon hade blivit alldeles bindgalen av att gå hemma med mig och bli uttråkad. Hon behöver leka med jämnåriga, är van vid syskon och behöver folk ikring sig. Dessutom försöker ju jag jobba så mycket jag kan också (vilket ju inte gått så lysande med henne i hasorna i sommar hehehe) <br />
<br />
Jag skulle heller inte stå ut med att leka 12 timmar om dagen... Fy farao vad tråkigt! Har insett att jag helt enkelt är urkass på att leka och att komma på roliga saker att göra. Alla andra mammor verkar så himla organiserade, de bakar tillsammans och målar och sjunger och läser och är allmänt kreativa... Not me. Nope.<br />
<br />
Under sommaren har jag iallafall kört mycket aktiviteter med henne t ex soft play (inhomhuslekställen med klätterrep, rutschkanor, studsmattor och sånt), umgås med kompisar, gå till stranden, barnaktiviteter som kommunen anordnat t ex piratskattjakter, leta kryp och insekter, bygga sjömonster mm - men hon måste nästan ha nåt på gång hela dagen från morgon till kväll annars klättrar hon på väggarna. Så nu hoppas vi skolan ger henne en rejäl "brain ache" varje dag!<br />
<br />Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-14160031117096724442013-06-25T09:55:00.001+01:002013-06-26T11:40:37.328+01:00Morgonpromenad<div class="separator" style="clear: both;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDQLtpWZyDLI99vh4pvff0x44Tg8alE4B533GimRB2SldUwHpT-KIVnE8Fd4d411A9nyv5wGFYAeQaI0pI2xvsIDzijKsKdwNZeUnGnN9QAeiF-C-yPpdTXG7_XPuZ1y3npek8ng/s640/blogger-image--1139678873.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="302" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDQLtpWZyDLI99vh4pvff0x44Tg8alE4B533GimRB2SldUwHpT-KIVnE8Fd4d411A9nyv5wGFYAeQaI0pI2xvsIDzijKsKdwNZeUnGnN9QAeiF-C-yPpdTXG7_XPuZ1y3npek8ng/s400/blogger-image--1139678873.jpg" width="400" /></a></div>
<div>
<br /></div>
<br />
Ibland känner jag mig väldigt priviligierad som får bo i en sån vacker del av världen...<br />
<div>
<br /></div>
<div>
Just nu sitter jag på en av de här bänkarna och njuter av en sällsynt solig dag. Kunderna och paketen kan vänta några minuter till. </div>
Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-21324031475656946742013-06-21T11:43:00.000+01:002013-06-21T11:45:05.284+01:00Midsommarafton<h5 class="uiStreamMessage userContentWrapper" data-ft="{"type":1,"tn":"K"}">
<span style="font-size: small;"><span style="font-weight: normal;"><span class="messageBody" data-ft="{"type":3}"><span class="userContent">Här i England är det en dag som alla andra. Regnig och trist, med jobb och lekis och mataffär och möten och lakanstvätt. <br /> <br />
Men i mitt svenska hjärta skiner solen och jag sitter i backen nere vid
flaggstången och väntar på att farmor och farfar ska komma med
jordgubbstårtan och punschen. Sen hissar vi flaggan, äter tårta, gungar i hammocken och njuter av
sommaren hela dagen innan farmor och farfar tar med mig till Stenudden
för att leka små grodorna, dansa runt midsommarstången, lyssna på folkmusiken och äta grillkorv och kanske till och med få en sockerdricka eller päronfestis, medan mamma och pappa tar
båten ut på sjön med grillad kyckling och potatissallad i
picknickkorgen. <br /> <br /> Pappa och farfar är borta sedan länge, men
barndomsminnena består. Någon dag ska min lilla dotter får uppleva en
äkta svensk midsommar hon med. Men idag har vi istället vårt sista möte med hennes socialarbetare. Sedan är allt klart och vi kan gå vidare som vilken familj som helst. Lustigt nog är det nästan på dagen ett år sedan hon kom för att träffa oss för första gången, för att se om vi var lämpliga som ny mamma och pappa till Skitungen. Tänk så fort det har gått.</span></span></span></span></h5>
<h5 class="uiStreamMessage userContentWrapper" data-ft="{"type":1,"tn":"K"}">
<span style="font-size: small;"><span style="font-weight: normal;"><span class="messageBody" data-ft="{"type":3}"><span class="userContent"><br /> </span></span></span></span><span style="font-weight: normal;"><span class="messageBody" data-ft="{"type":3}"><span class="userContent"><span class="userContent"> <span style="color: #e06666;"><b><i><span style="font-size: large;">GLAD MIDSOMMAR på er alla!</span></i></b></span></span></span></span></span></h5>
<h5 class="uiStreamMessage userContentWrapper" data-ft="{"type":1,"tn":"K"}">
<span style="font-weight: normal;"><span class="messageBody" data-ft="{"type":3}"><span class="userContent"> </span></span></span></h5>
Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-7447807870694723872013-06-17T23:51:00.004+01:002013-06-17T23:51:58.057+01:00Älskar min nya hembygd...<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgw4JNLm9fSr2FPjwF0zs4EnwmooelqQMxYprZKdEVv5QjwLCEMLgoIcO2ZHi3bVidt5HIwMzPvHPjdPrvTQbibUcbr0LSGOgNI1FYo2q3eu67JJ3Y3rShXcRWmgaJqdiKLMC8lDA/s1600/IMG_1208.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgw4JNLm9fSr2FPjwF0zs4EnwmooelqQMxYprZKdEVv5QjwLCEMLgoIcO2ZHi3bVidt5HIwMzPvHPjdPrvTQbibUcbr0LSGOgNI1FYo2q3eu67JJ3Y3rShXcRWmgaJqdiKLMC8lDA/s320/IMG_1208.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Längs kajen i Bideford</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj3lZWatsxc9kFKCsOyciJVw50G4bEDPfNOjaNJh7nW8n16s-rJqJ2vaUVssiEvqvFtlMZvU-W6BUKFx1wHJDCIvAd13GuSCK3DhfQMMn8lfgS-7GCoYtwgusviQ3zvptzy5zWgEg/s1600/IMG_1377.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="241" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj3lZWatsxc9kFKCsOyciJVw50G4bEDPfNOjaNJh7nW8n16s-rJqJ2vaUVssiEvqvFtlMZvU-W6BUKFx1wHJDCIvAd13GuSCK3DhfQMMn8lfgS-7GCoYtwgusviQ3zvptzy5zWgEg/s320/IMG_1377.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Lekt med lite foto-software här...</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh249-zCqsnjSxX5th78VsG1XQ0c-ILPuf_BIKWCGdlS2lF7HQn40hlQoTBukfK_ZP9gtbBVeZPq7iK2jgzTCDix-M2SHS2N14vDnv2iwaQtyJ4Vr7FvA8Kx5-QUSddhyphenhyphenl5cyLZ4Q/s1600/IMG_1409.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh249-zCqsnjSxX5th78VsG1XQ0c-ILPuf_BIKWCGdlS2lF7HQn40hlQoTBukfK_ZP9gtbBVeZPq7iK2jgzTCDix-M2SHS2N14vDnv2iwaQtyJ4Vr7FvA8Kx5-QUSddhyphenhyphenl5cyLZ4Q/s320/IMG_1409.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Ebb i Bideford</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZ4p57WM-HNIn1RngpXgbc4vSSm3v5lhtxdJspiP7LKJ7HUzEcbrsaSu7UuLP5VAmUOilNbsg57gvIlUTTdWYk24yqbpS6YAqJQqsefc10Or0Gb9G3RQ_fOhOQKSrhlHMgdWoukA/s1600/IMG_1442.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZ4p57WM-HNIn1RngpXgbc4vSSm3v5lhtxdJspiP7LKJ7HUzEcbrsaSu7UuLP5VAmUOilNbsg57gvIlUTTdWYk24yqbpS6YAqJQqsefc10Or0Gb9G3RQ_fOhOQKSrhlHMgdWoukA/s320/IMG_1442.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Taget på min morgonpromenad!</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPzf708mwYzk6jeBibsKAsQHoPCeNSC4jtZwYBg11Parh9pNEgSWhJLmWft9aRtRXylCXUKhDpuJrx6F4nH36RB0yncEZ9m50w78MnKZIq5FngGLxQHEB4f82BX2igyboijzu26A/s1600/IMG_1493.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPzf708mwYzk6jeBibsKAsQHoPCeNSC4jtZwYBg11Parh9pNEgSWhJLmWft9aRtRXylCXUKhDpuJrx6F4nH36RB0yncEZ9m50w78MnKZIq5FngGLxQHEB4f82BX2igyboijzu26A/s320/IMG_1493.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Stranden i Instow</td></tr>
</tbody></table>
<br />Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-33918805911765605962013-03-30T19:39:00.002+00:002013-03-30T19:40:43.851+00:00<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbFZyYadifUnbQzTgbPZJccO2Cj2L3yPVnmerQx4qDCpaLm_F2ntvhWQnB9XI7fF7b_NeOp7ykB0u3wlWGlJnWz0Up1-I9QSStJajqKyVvbLcmhgFW5QxPqO1_zxSwENxupFMx0Q/s1600/Nic+Nac+Easter+egg.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbFZyYadifUnbQzTgbPZJccO2Cj2L3yPVnmerQx4qDCpaLm_F2ntvhWQnB9XI7fF7b_NeOp7ykB0u3wlWGlJnWz0Up1-I9QSStJajqKyVvbLcmhgFW5QxPqO1_zxSwENxupFMx0Q/s320/Nic+Nac+Easter+egg.jpg" width="240" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="color: orange; font-size: x-large;">GLAD PÅSK önskar vi alla från Devon!</span></div>
Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-30630317491923679342013-02-14T10:39:00.002+00:002013-02-14T10:44:22.896+00:00En space jam som heter dugaNu är jag ju ett Barenaked Ladies-fan av stora mått, så jag kanske inte är så objektiv... men jag måste nog säga att det här är en av de coolaste låtinspelningar jag hört talas om!<br />
<br />
Ed Robertson i duett med Commander Chris Hadfield, astronaut för närvarande uppe på I.S.S. - International Space Station. Ed i en studio i Toronto med tjejkör och resten av bandet, Chris via videolänk från sin rymdstation. Vem hade kunnat ana såna samarbeten för några decennier sedan?<br />
<br />
Jag tycker att låten växer för varje gång jag hör den, och den gör mig riktigt känslosam. Kanske är jag lite nördig. Men ni får lyssna och avgöra själva.<br />
<br />
<a href="http://music.cbc.ca/#/blogs/2013/2/Space-jam-watch-the-premiere-of-ISS-Is-Somebody-Singing" target="_blank">I.S.S. (Is Somebody Singing)</a><br />
<br />
<br />Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-61616506337833554062012-12-23T11:21:00.003+00:002013-06-02T16:38:45.289+01:00Det lackar mot julVi hämtar oss sakta men säkert från luftvägsinfektioner, hosta, vinterkräksjuka och muskelsträckningar och börjar se fram emot en lång ledig julhelg. Jag har jobbat som en idiot och varit tvungen att stänga eBay-shopen av och till ett par dagar eftersom jag inte kunde hinna med alla ordrar som kom in. Nu har det lugnat sig lite, alla julklappar är inhandlade och korten skickade.<br />
<br />
Skitungen var hela 18
månader när hon omhändertogs. Sedan tillbringade hon ca 20 månader i fosterhem,
visserligen bara ett enda ställe men det har satt sina spår eftersom
fostermamman hade lite underliga ideer om hur man sköter om ett
traumatiserat barn... Bl a la hon Skitungen varje kväll runt 7-snåret och sa
godnatt och stängde barngrind och sovrumsdörr om henne. Så hon fick
ligga i mörkret själv tills hon somnade, även om hon skrek och grät.
Fostermamman hade också satt en grind in till köket så Skitungen fick inte
komma in där. Vilket innebar att vi fick en treåring som inte visste vad
ett kylskåp var för något och vad man har det till, eller att en spis
kan bli varm och brännas, eller hur en mikro eller brödrost används...<br />
<br />
Hon har ofta våldsamma gråt- och raseriutbrott eftersom hon sörjer alla
människor hon mist, och hon är förvirrad och osäker fortfarande över vad
som händer och om hon får stanna osv. Det är ganska tufft att se henne
så upprörd! Men nu är det kanske ett i veckan jämfört med ett varannan
dag i början, typ. Så det blir sakta men säkert bättre. Hon är envis och
krävande och ska ha allt på SITT sätt. Så vi måste vara ganska
principfasta och se till att hon inte "skenar iväg" och blir alldeles
omöjlig. Hon kan INTE leka på egen hand alls, inte ens i fem minuter,
och får panik av stängda dörrar t ex om vi vill duscha ifred. Så jag har
inte en sekund mellan 7am och 9pm för mig själv, och att försöka jobba
heltid under tiden pga finanserna har tagit på krafterna! Men hon är
också generös, energisk, kelig, tuff och stark, otroligt smart, rolig
och bedårande söt. Och jag är väldigt stolt över henne. Inatt smög hon
in i vårt sovrum klockan halv två, kröp upp i sängen bredvid mig och lindade sina små
mjuka barnarmar om min hals och somnade om med näsan mot min kind. Då
känns det som att vi är på rätt väg! Trots allt är det ju bara två och
en halv månad vi har känt henne, och hon har kommit väldigt långt på den
tiden.<br />
<br />
Jul, ja... det är ett annat kapitel. Förutom tre juldagar
(svensk julafton, engelsk juldag och jul igen Boxing Day när vi hämtat
Lewis!) så har vi också svärmors födelsedag idag 23 dec, min födelsedag
på julafton, systersonen Oscars tjej på annandagen och sen Andy den 28
dec... Fy vad tröttsamt det blir ibland! Idag firar vi svärmor och mig
ihop, och Andy och Skitungen har åkt dit redan. Jag "hade mycket att göra
idag" så de fick åka i förväg. Planen är nämligen att vi ska testa att
Andy lämnar henne med farmor och farfar för första gången. Bara en
halvtimme medan han hämtar mig, så får vi se hur det går. Hon har
ganska rejäl separationsångest så det är ett test för att se om det
funkar!<br />
<br />
Skitungen blir ganska uppjagad när hela familjen är samlad med
farmor och farfar, auntie och två kusiner och flickvän till en av
kusinerna. Därför blir julfirandet lite "low key" i år. Normalt firar vi
svensk jul med bl a skinka, rödbetssallad, köttbullar och lite annat på
julafton, bara jag och Andy, och sedan engelsk jul på juldagen. I år har
jag skippat julmaten helt. Vi käkar lite festmåltid imorgon, sen avstår
vi familje-jullunchen på juldagen och äter hemma istället, och åker sen
till farmor och farfar på eftermiddagen. Sedan sprider vi ut paketen
lite så det blir något 24, det mesta 25 och något 26 när Lewis öppnar
sina. På det viset blir det lite mindre hysteriskt, hoppas vi...<br />
<br />
Tyvärr
har släkten lite svårt för att vara lågmälda när det behövs, och blir
lite... errm... överentusiastiska och högljudda kan man väl säga! Kaoset
leder till att Skitungen får utbrott och härdsmältor på alla sätt och vis
när vi kommer hem, men dom ser de ju aldrig och vi får höra "men hon är
ju så pigg och glad, hon har väl inga problem av att ha flyttat in
nyligen, det går ju så bra för henne!" och så vidare. *suck* De har
heller ingen större förståelse för när vi säger "inget godis idag" utan
försöker truga och "bara litegrann går väl bra!". Men det funkar inte
med hennes kontrollbehov, så ibland måste vi stoppa det helt och hållet i
några dagar annars blir hon helt obsessive. Själv skulle jag nog gärna
se en mer svensk approach att godis och chips och annat är SPECIELLT och
inget man får de flesta dagar. Man tänker tillbaka på när man själv var
lyrisk över att få en HEL 33cl sockerdricka på helgen...<br />
<br />
Vi har
haft tur med blöjor, faktiskt. Hon var torr dagtid när hon flyttade in,
hade bara en blöja på natten. Men för ett par veckor sen testade vi utan
eftersom den var torr de flesta morgnar, och det gick alldeles galant!
Så hon har varit helt utan sedan dess.<br />
<br />
Hon
började nursery (lekskola) väldigt snabbt. Jag var övertygad att jag ville ha henne hemma
mycket längre och funderade t o m på att hålla henne tillbaka ett år från
skolan, men eftersom hon redan gått på nursery i fosterhemmet ville hon
så gärna börja igen. Och vi tyckte det vore bra för henne att så snabbt
som möjligt ersätta de saker och människor hon haft tidigare. Hon är
enormt social och behöver folk ikring sig, och det har faktiskt gått
över förväntan bra! Och det ger mig ett par timmar på morgonen att
jobba, istället för att byta blöjor på babydockor... (vilket faktiskt är riktigt tråkigt.) VI har haft otrolig tur eftersom en av våra vänner driver en pre-school och erbjöd oss en plats för Skitungen där. Och personalen är toppen, ungarna goa och det ligger alldeles nära stranden...<br />
<br />
Svenska
pratar hon inte än, hon vet att jag är från ett annat land men förstår
ju inte riktigt vad det är. Eftersom hon pratade så bra när hon kom, är
det lite lurigare för mig att prata svenska eftersom det faller sig
naturligare att svara på engelska för att inte förvirra henne. Hon kan
"mamma" och "Molly hittar på" (efter en barnbok!) och det är allt
hittills :) Hon vill gärna läsa Pippi men jag översätter det mesta åt
henne. Det kommer så småningom, jag har inte så bråttom med det. Min
mamma sjunger barnvisor på svenska för henne på telefon och Skitungen sjunger
samma på engelska tillbaka. Sött!<br />
<br />
Nu ska jag spraya håret och göra mig redo för födelsedagsfirande. Önskar er alla en riktigt god och fin jul på alla sätt och vis.<br />
<br />
<div align="center">
<i></i> </div>
Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-50064748808804719992012-11-06T20:32:00.003+00:002013-06-02T16:39:58.385+01:00Nya tiderJag vet att ni är nyfikna! Och jag vet att jag borde uppdaterat bloggen för flera veckor sedan. Men det har varit en virvelvind starkare än orkanen Sandy här i huset. Och det har varit otroligt svårt att ens komma åt att skicka ett sms till någon... Att få in en traumatiserad treåring i huset är lättare sagt än gjort. Men det visste vi ju innan!<br />
<br />
Hon är envis som synden och extremt viljestark. Hon har oanade röstresurser när något inte går som hon vill. Hon är överenergisk och far runt som en tornado i huset. Hon är supersjälvisk (som en helt normal treåring!) och vill ha allt NU. Hon har vingliga dagar när minsta lilla sätter fart på tårarna och utbrotten, som t ex att vi ger henne "fel" färg på tallriken eller att vi säger ifrån att det räcker när hon stått och slabbat med vattenkranen i badrummet i tio minuter. Hon ratar och avvisar mig skoningslöst varje dag till förmån för pappa som är hjälte och inte kan göra något fel. Hon är känslomässigt utmattad och överkänslig och svänger från tårar till fnitter på 30 sekunder.<br />
<br />
Hon är läskigt stark för en sån liten knatte och hon KAN SJÄLV. Nästan allt. Och efter ett par minuters kämpande kommer det "YOU do it." med en trumpen min. Hon är inte van vid att någon sätter gränser överhuvudtaget, och framkallar därför ett konstant balanserande mellan att låta henne få utlopp för det hon behöver och att samtidigt kunna säga ifrån när det är något som inte är okay att göra. Hon hade aldrig upplevt isbitar, har aldrig fått sova i någons säng och visste inte vad ett kylskåp är för något och vad man har det till. Hon kan inte leka på egen hand mer än några sekunder, frustrerar och sliter ut mig totalt och kräver total uppmärksamhet från det hon vaknar tills hon har slocknat i sin säng med Peppa Pig-täcke.<br />
<br />
MEN... <br />
<br />
Hon är också det näpnaste och sötaste lilla väsen du kan tänka dig. Hon är oerhört liten och nätt och kläder för 3-åringar hänger som en säck på henne. Hon har mörkt lockigt hår som inte följer några lagar. Hon har ett djup i sin blick som du aldrig glömmer. Folk ute på stan går förbi med ett sånt där fånigt flin som man får när man ser en lekande hundvalp, och ibland kommer det ett "ååååååhh" från en främling med huvudet på sned. Hon har ett leende som charmar det hårdaste hjärta.<br />
<br />
Hon tar sig an varenda ny dag och varenda ny situation med en beundransvärd aptit på livet och en vilja av stål. Hon är klyftigare än de flesta och kläcker ur sig saker som får oss att kikna av skratt. Hon är oerhört stark och tuff och modig trots sina år, men också så oerhört sårbar. Hennes kiknande skratt ekar i huset när vi kittlar henne på magen eller när pappa lyfter upp henne så hon kan snudda taket.<br />
<br />
Hon äter grillade kycklingben, kalla köttbullar och ölkorvar som en liten Neanderthalare. En perfekt liten mini-LCHFare. Hon snurrar runt benen på oss inne på Tesco och slänger varenda färgglad yoghurt hon ser i kundvagnen. Om jag försvinner runt hörnet hör jag snart ett "MUUUUUUM where are youuuuu" och så kommer hon galopperande och stångar mig i lårhöjd medan kunderna runtomkring ler överseende.<br />
<br />
Och när jag förklarade hur mamma och pappa är gifta för vi älskar varandra och vi är en familj, tittade hon stint på mig med sina mörka djupa brunnar till ögon och sa "But mummy, you are married to ME now too!"<br />
<br />
Just nu sover hon djupt efter ett avgrundsutbrott av bibliska proportioner. Jag ska smyga in i hennes rum och titta på henne igen. Min komplicerade lilla dotter.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi08oWjRF_urjJNP44qfqSpOqDjTWmqoFnHRg0AyIGaVVkieZnpj1hRHJXyfctVjcqO236YZhMAR132Neu24qzu8q42l5lV90p8G67IAvgYK8jaqJtWsHpr_HwWGxXuN_HTMW65_Q/s1600/IMG-20121016-01385.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi08oWjRF_urjJNP44qfqSpOqDjTWmqoFnHRg0AyIGaVVkieZnpj1hRHJXyfctVjcqO236YZhMAR132Neu24qzu8q42l5lV90p8G67IAvgYK8jaqJtWsHpr_HwWGxXuN_HTMW65_Q/s320/IMG-20121016-01385.jpg" width="240" /></a></div>
<br />Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-60591674697198425652012-10-08T08:22:00.001+01:002012-10-08T08:22:28.255+01:00Nu är det dags!Om mindre än 5 timmar ska vi träffa henne, vår lilla skrutta...<br />
<br />
Igår lekte hon i parken nästan hela dagen, och under tiden tog fostermamman en massa bilder som hon skickade över till oss en i taget. Sen lånade lillan hennes iPhone, bestämde sig för att det var rätt tidpunkt att trilla omkull och mosade telefonen! Oops.<br />
<br />
Vi är nyduschade och iordning, och ska nu strax ner till hotellrestaurangen för en rejäl full English breakfast innan det hela drar igång. Bara ett par timmar idag för att inte överväldiga henne. Och oss. Men ack så spännande. Håll tummarna hörni.<br />
<br />Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-88268671942501945782012-10-05T10:42:00.000+01:002012-10-05T12:11:09.290+01:00Nästan därDen här förmiddagen är mina sista timmar ensam i huset på en lång lång tid... Eller ja - det är en snubbe nere i köket som inspekterar varmvattenberedaren just nu!<br />
<br />
Andy kommer hem runt lunch, och sen är det full speed ahead. Vi förbereder de sista smågrejerna innan det stora äventyret. Ikväll sover mamma över här och inatt åker vi upp mot Stansted. Mamma har ett ganska tidigt flyg hem till Sverige. Sedan åker vi och hälsar på Lewis över helgen, sover på hotell i närheten och åker sedan upp till grynets hemstad på söndag.<br />
<br />
Måndag morgon har vi ett planeringsmöte med socialarbetarna och sedan klockan 13 är det meningen att vi ska träffa vår dotter för första gången. Wow.<br />
<br />
Hon vet vilka vi är nu, hon tittar varje dag på den fåniga videon vi spelat in och sitter i tevesoffan och vinkar åt oss på teven :) Hon har talat om för sin fostermamma att hon "tycker om sin nya mamma och pappa" och hon har berättat för alla hon känner att hon ska åka och bo vid havet... Fostermamman skickar foton och uppdaterar oss nästan dagligen om hur förberedelserna går på hennes sida, och vi uppdaterar om vår sida. Många diskussioner om trappgrindar, vinterkläder, frukostmat och sängdagsrutiner...<br />
<br />
Visst är det en helt bisarr situation egentligen, men ack så spännande det är nu! Jag vet att några av er som läser har gått igenom samma sak, bl a Sophie och Inger, och ni vet ju precis hur jag känner det just nu... överlycklig och lätt panikslagen på samma gång!<br />
<br />
<br />Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-62768811694780511622012-10-03T17:31:00.000+01:002012-10-03T17:31:00.434+01:00Veckans utflykter<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi1IcQw_OcrroLZPyV671aIwA3vD4rcgkPQwxmynTfGSJ3Zsw4XiGtUBkpcuB5vtW4u26vJzTVvu_C9ZFdkOrmnsx4AFtoLb8f2Sj2EgY1_Ih5xyHqh19skBt92ePP50PrtlOkq_g/s1600/DSC02926.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi1IcQw_OcrroLZPyV671aIwA3vD4rcgkPQwxmynTfGSJ3Zsw4XiGtUBkpcuB5vtW4u26vJzTVvu_C9ZFdkOrmnsx4AFtoLb8f2Sj2EgY1_Ih5xyHqh19skBt92ePP50PrtlOkq_g/s320/DSC02926.JPG" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
Svärmor Cath ger mamma en lektion i hur man spelar bingo "at the seaside"</div>
<div style="text-align: center;">
Själva spelade jag, Andy och svärfar Grum airhockey. Jag kom sist. Förstås. </div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgExnqChgFrvN4rfB2yQZWxgtO7LOdkoTzJDpVDG-fJ54kE-deuoKMwaBCEj5ua3kgSsyoFSzqdFfQhyOYhNAID_oPXYZISX9_CTVgmxkjbVHH2BnnXuBxz-5CEbEeyk8CLqwXPSg/s1600/DSC02942.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgExnqChgFrvN4rfB2yQZWxgtO7LOdkoTzJDpVDG-fJ54kE-deuoKMwaBCEj5ua3kgSsyoFSzqdFfQhyOYhNAID_oPXYZISX9_CTVgmxkjbVHH2BnnXuBxz-5CEbEeyk8CLqwXPSg/s320/DSC02942.JPG" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
Besök i urgulliga pittoreska lilla kustbyn Clovelly i lördags. Bilförbud och </div>
<div style="text-align: center;">
kullerstensgator gör att man fortfarande fraktar dit vissa varor med åsnor...</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhfJppPbWEw1w7cquRE9kIphezGEpxLA4QKk3nDYKT4aKki5K5rUb-XIq9zVx9VnA07rSdURpOKEu1w7__eGLOH3yArJapi9syS1cL8wlQtvFinp0KWLBC156nLTMCE5bn9ylSIKw/s1600/DSC02945.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhfJppPbWEw1w7cquRE9kIphezGEpxLA4QKk3nDYKT4aKki5K5rUb-XIq9zVx9VnA07rSdURpOKEu1w7__eGLOH3yArJapi9syS1cL8wlQtvFinp0KWLBC156nLTMCE5bn9ylSIKw/s320/DSC02945.JPG" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
Mamma och Andy beundrar utsikten halvvägs ner till hamnen.</div>
<div style="text-align: center;">
Det är ganska brant så man får stanna och vila då och då, men </div>
<div style="text-align: center;">
det är värt det när man har såna vidunderligt vackra vyer!</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZqjn2PP3Yo9H_NT10uN8O2PvHz0IHINNTmXygB3wH2qoeoPcp-mbusK3vykUQpXZRbmfGW5PwLwDs0DFugXhYJfFWVXrASl7l7M6ZDgqmxqbGDvDY5ElzTLWGCE9d34TD2-7mtg/s1600/DSC02961.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZqjn2PP3Yo9H_NT10uN8O2PvHz0IHINNTmXygB3wH2qoeoPcp-mbusK3vykUQpXZRbmfGW5PwLwDs0DFugXhYJfFWVXrASl7l7M6ZDgqmxqbGDvDY5ElzTLWGCE9d34TD2-7mtg/s320/DSC02961.JPG" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
Skrikhalsar!</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjUwlGroXSMRkfNQ2BxO-KxV9VkTm7mxLcfK2wRWfi3mgtSSM02hbBlkIg_TQicErer9rmsR1FPd8jJko_T4dDvIUs7uHJGcIb0h9R4xRboE1R44voGJUN6_SeaGLVSRtS6zx0h5Q/s1600/DSC02965.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjUwlGroXSMRkfNQ2BxO-KxV9VkTm7mxLcfK2wRWfi3mgtSSM02hbBlkIg_TQicErer9rmsR1FPd8jJko_T4dDvIUs7uHJGcIb0h9R4xRboE1R44voGJUN6_SeaGLVSRtS6zx0h5Q/s320/DSC02965.JPG" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
Fiskehamnen i Clovelly vid ebb. </div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
Vi käkade fish and chips i en pub nere vid hamnen och det var nog den godaste </div>
<div style="text-align: center;">
jag nånsin ätit. Pinfärsk fisk med öl i paneringssmeten och tjocka pommes frites, </div>
<div style="text-align: center;">
mums! (Hmmm jo jag vet att chips inte är speciellt LCHF... men jag har lagt av</div>
<div style="text-align: center;">
den strikta livsstilen ett tag eftersom jag inte vill ge grynet några matnojjor när </div>
<div style="text-align: center;">
hon flyttar in. Och givetvis gick jag upp i vikt direkt!)</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiqm1cq7qZfcOF_-4yiXyPeWkihYxuNr4WmT_PjvjgObR6M1xvlm9Rp4dE_V0RjYkPdNGJJycm1QcvTMcOQ2hHvGu4UdJZe5z4GtwdEQo49co3ylbTWIh33HziY3q_PkMt9eb4mcA/s1600/DSC02977.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiqm1cq7qZfcOF_-4yiXyPeWkihYxuNr4WmT_PjvjgObR6M1xvlm9Rp4dE_V0RjYkPdNGJJycm1QcvTMcOQ2hHvGu4UdJZe5z4GtwdEQo49co3ylbTWIh33HziY3q_PkMt9eb4mcA/s320/DSC02977.JPG" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
Ilfracombe strax före lunch på söndagen. </div>
<div style="text-align: center;">
Andy har massor med respekt för sin svärmor. Massor. Jag lovar.</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGmBGxO1WHdNel8YcprhuO55FLucv8ahYfdA9TNKW7HB5SYLz83pCK9a96YzWACPUrgg5ct7VnucSEwzXLo-eiSI3R7ub2SKfxTSZhd-jQ1yeYHchhgXQyM1Di6gxXoaovZS0gZA/s1600/DSC02981.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGmBGxO1WHdNel8YcprhuO55FLucv8ahYfdA9TNKW7HB5SYLz83pCK9a96YzWACPUrgg5ct7VnucSEwzXLo-eiSI3R7ub2SKfxTSZhd-jQ1yeYHchhgXQyM1Di6gxXoaovZS0gZA/s320/DSC02981.JPG" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
Man blir aldrig för gammal för att leka flygplan. </div>
<div style="text-align: center;">
I Ilfracombe finns det gott om plats att göra det!</div>
<div style="text-align: center;">
(Fast han rullade inte nerför kullen den här gången, Anna)</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjqtIJoIqGhR4m1HMvsKWD40f87OsQesBYKrd4oXuLuosvuZeDY7-uw2RMFXfERoEwecyxNgFiAqYUUPmSaAAu5phfooUBISDpZNJoAxUeveNTJwXhLAcIyOv8jkmN5Qrs5fj4xEg/s1600/DSC02982.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjqtIJoIqGhR4m1HMvsKWD40f87OsQesBYKrd4oXuLuosvuZeDY7-uw2RMFXfERoEwecyxNgFiAqYUUPmSaAAu5phfooUBISDpZNJoAxUeveNTJwXhLAcIyOv8jkmN5Qrs5fj4xEg/s320/DSC02982.JPG" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
Söndag eftermiddag. Världens vackraste och mest stämningsfulla kyrkogård. </div>
<div style="text-align: center;">
Strax utanför byn Mortehoe med dimma, svagt solsken, utsikt över hav och </div>
<div style="text-align: center;">
karga klippor. Hänförande. Efteråt blev det cream tea i byn.</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFyGtiC_dMiSLtKlpSqwxSXXhLyDA_0RVddgzVMQdZS_2vOdmSv2x9wxl2Or09MkPnF9n3-6IaD0Gz2s4rJqXi5oFy9i1KwtOA_V6nMiF4LdKjB06mZxg4eRuM7jvXcFWIgDOahg/s1600/DSC02994.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFyGtiC_dMiSLtKlpSqwxSXXhLyDA_0RVddgzVMQdZS_2vOdmSv2x9wxl2Or09MkPnF9n3-6IaD0Gz2s4rJqXi5oFy9i1KwtOA_V6nMiF4LdKjB06mZxg4eRuM7jvXcFWIgDOahg/s320/DSC02994.JPG" width="320" /></a></div>
<br />Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-67091685879816879312012-10-02T13:17:00.000+01:002012-10-02T14:36:46.612+01:00Inte alltid vad man förväntar sig...Oj vad jobbigt det blev helt plötsligt.<br />
<br />
Vår panel gick jättebra, de var överväldigande positiva och trevliga och sa att vi var en "excellent match" och rekommenderade oss utan minsta tvekan. Glada i hågen åkte vi upp mot Stansted, sov över på hotell och hämtade sedan mamma på flyget nästa dag.<br />
<br />
När vi kom hem sent lördag natt var inte Princess hemma. Hon är ofta ute och jagar/smyger/flirtar på natten så vi funderade inte mer på det. Men hon var inte hemma alls på söndagen heller. Vi började bli oroliga eftersom hon aldrig varit borta mer än en natt. På måndagen pratade vi med svärisarna som varit kattvakter medan vi var borta, och de sa att de inte sett henne under vare sig fredagen eller lördagen när de matade och såg till henne och Carlos. Vi insåg att vi inte sett henne på torsdag lunch heller, alldeles innan vi åkte.<br />
<br />
Hon är fortfarande försvunnen. Vi har pratat med lokala veterinärer, letat överallt, kollat i allt från garage till garderober till vägrenar, funderat och teoretiserat. Ingen Princess. Vår vackra, självständiga och modiga lilla kattfröken är borta. Och jag och Andy är otröstliga.<br />
<br />
Vi har många olika teorier. Den mest sannolika är att Carlos och/eller grannkatten Rusty (som är lite av en tjejmobbare) bråkade med henne, hon flydde ur huset i panik och sprang rätt ut i vägen utan att se sig för. Kanske. Det finns inga spår av henne, men det kan ju ha hänt ett par dagar innan vi kom hem och började leta. Det verkar inte som att det finns mycket vi kan göra.<br />
<br />
Så vi tampas med många känslor just nu. Total lycka, nervositet och förväntan över att snart träffa vår lilla dotter, sorg, oro och uppgivenhet över att vår andra lilla tjej inte finns hos oss mer. Och så den extra stressen som skapas av att ha mamma här i två veckor medan vi försöker förbereda oss för introduktionen. Visst är det roligt att träffa mamma i små doser, men hon är oerhört intensiv, tröttsam, självisk, manipulerande, krävande, ifrågasättande och ibland också väldigt känslokall vilket gör det hela så mycket jobbigare. Den här perioden har varit - och är - en av de värsta känslomässiga bergochdalbanor jag varit med om, om jag ska vara ärlig.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEim_dOy4BjesKBTSK-toSHiGLujE9W543huZJzcFqC0Dn1IxRhB0lSByRIQFVdXX5dJN8CalaOddbwEQaTQYpyiqMaV_crNWRwc_lHHDmGOJIvUVaBc4dUGCqwLop7tMsQ2GcDKaQ/s1600/IMG-20120226-00363.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEim_dOy4BjesKBTSK-toSHiGLujE9W543huZJzcFqC0Dn1IxRhB0lSByRIQFVdXX5dJN8CalaOddbwEQaTQYpyiqMaV_crNWRwc_lHHDmGOJIvUVaBc4dUGCqwLop7tMsQ2GcDKaQ/s320/IMG-20120226-00363.jpg" width="240" /></a></div>
<br />
<br />Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-56114273851361635142012-09-22T12:50:00.002+01:002012-09-22T12:50:50.700+01:00Det blev......ett enhälligt ja. Vi har en dotter!Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-73513964466889442002012-09-20T11:57:00.001+01:002012-09-20T11:57:33.641+01:00PromenadNu är det nästan dags. Imorgon har vi vårt möte med matchnings-panelen, då de formellt bestämmer om vi är en bra match med grynet eller inte. Det är mest en formalitet, men man ska inte ropa hej osv.<br />
<br />
I eftermiddag åker vi upp till kommunen hon bor i, de har bokat hotell åt oss eftersom panelen är på förmiddagen och vi har ca 35 mil att åka. Jag är inte lika nervös som förra gången, men visst känns det. Ett dussin främlingar som har läst allt om oss och nu ska avgöra om vi ska tillåtas bli mamma och pappa till denna tuffa lilla tjej.<br />
<br />
I förrgår tog jag en promenad, det var en solig sensommarkväll och luften var sval men behaglig. Jag gick uppför min vanliga kulle till en gammal kohage med knotiga träd där jag brukar stå och filosofera en stund. Det slog mig att det nog var sista gången på ett bra tag som jag kunde ta en lugn promenad på kvällen... Det är många saker som vi gör just nu som får mig att tänka så. Sista helgen tillsammans som ett par. Sista gångerna jag kan åka och handla i lugn och ro. Sista av mycket. Men snart blir det första av mycket. Och det ska bli spännande!<br />
<br />
Imorgon efter panelen åker vi vidare upp till Stansted flygplats och sover över på hotell i närheten. Mamma kommer på lördag med eftermiddagsflyget och ska hälsa på i två veckor. Det är en ren slump att det blev precis nu innan lilltjejen kommer, vi bokade mammas resa redan i mars och nu har det ju kört ihop sig ordentligt. Vi bestämde oss för att låta bokningen vara som den var, det kommer att bli väldigt stressigt för mig men samtidigt distraherar det ju att mamma är här så jag inte längtar ihjäl mig efter första introdagen...<br />
<br />
Det är första gången på sju år som hon kommit över till England. Senast var i Croydon 2005, och då var det bara över natten. Hon har aldrig stannat längre än tre fyra dagar. Den här gången har vi hyrt en villavagn alldeles vid havet åt henne. Vi visste ju inte i mars hur många vi skulle vara här i huset vid det här laget, och det kan vara skönt att vi alla kan få lite andrum när det är ett såpass långt besök.<br />
<br />
Jag ser fram emot att få visa henne hur vi har det och ta med henne till alla platser som är "våra". Hon har redan tingat fish & chips dagligen, en tripp till en äkta engelsk manor house/trädgård, shoppa på Morrisons och bjuda svärisarna på middag ute. <br />
<br />
Men just nu är det dags att packa panelkläderna och fluffa till håret. Återkommer med rapport. Håll tummarna.<br />
<br />
<br />Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-47236643246475097562012-09-06T14:17:00.001+01:002012-09-06T14:17:56.144+01:00Ett decenniumIdag för exakt tio år sedan, den 6 september 2002, kramade jag mamma adjö på Skavsta flygplats och klev på planet till London med en enkelbiljett i näven. Nervös men optimistisk och spänd. Tänk att det gått ett helt decennium sedan dess! Och genom gott och ont har jag älskat varenda minut av resan.<br />
<br />
Många saker har ändrats sedan den där dagen, och jag är så tacksam för vad jag har idag. Min nya familj - min fantastiske man Andy, som älskar mig trots alla mina knasigheter och svagheter. Mina två underbara styvbarn Lewis och Sadie, som gett mig en ny dimension i livet. Våra två galna katter Carlos Fandango och Princess, utan vilka livet skulle vara mycket tråkigare. Och jag skulle ha betydligt färre halvt uppätna möss på köksgolvet.<br />
<br />
Mina svärisar Cath och Grum, svägerskan Tracey och systersönerna Oscar och Woody. En samling galningar, men mestadels charmerande sådana.<br />
<br />
Mitt lilla företag som jag älskar att jobba med. Den underbart vackra och lugna del av världen jag bor i. Alla roliga, knasiga och märkliga människor jag träffat under mina år här, som hjälpte mig att hitta mig själv och finna min väg. En del av dem kommer jag kalla mina vänner för all framtid. Några av dem har också bidragit till den märkliga Essex-Skandinav-Sydafrikan-Brittiska dialekt jag har (jag jobbar på Devon-varianten). Jem, som var den som fick mig att flytta hit från första början, vilket har gjort mig tacksam mot honom för all framtid. <br />
<br />
Jag är också tacksam för er - svenska vänner och familj, som trots min långa frånvaro har följt med på resan och fortfarande håller kontakten.<br />
<br />
Snart kommer vi också att ha ett ytterligare fantastiskt litet tillskott till vår familj, något som jag aldrig trodde skulle inträffa. Men livet tar märkliga vägar ibland.<br />
<br />
Så tack till er allihop, för mina första 10 år i England. And here's to 10 more.<br />
<br />Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-10027193483641213662012-09-04T23:54:00.001+01:002012-09-04T23:54:27.840+01:00Några viktiga mötenNu börjar det kännas som att tiden går lite snabbare! Helt plötsligt är det bara ett par veckor kvar till panelen. Vi fick ett mail från vår familjefinnare Clare idag, hon hade kollat med de andra och nu är alla papper klara inför panelen och har skickats in.<br />
<br />
Vi håller på att förbereda ett "pratande" fotoalbum där man kan spela in små meddelanden, laminerade porträttfoton av mig och Andy och så ska vi försöka filma en liten video runt huset nån dag när det är soligt. OM det är soligt. Allt detta ska lämnas över till grynet när de berättar för henne att de hittat en ny mamma och pappa. Hon vet redan att de letar, men inte att det är vi. Panelen måste klaras av först.<br />
<br />
Mötena i torsdags gick bra men det var ganska slitigt! Som tur var erbjöd kommunen att boka hotell åt oss, så vi åkte upp kvällen innan. Tur var väl det, vi var trots detta helt slut! Kommunen grynet kommer ifrån ligger ca 35 mil bort, så det tar några timmar att ta sig dit...<br />
<br />
Först fick vi träffa en läkare som hade tillgång till grynets journal, men hon har inga särskilda hälsoproblem så vi fick inte så mycket ny information från honom. För säkerhets skull ska de testa henne för en ärftlig blodsjukdom som den biologiska fadern påstår att han har, men det finns inga som helst bevis för att detta är sant. Han är känd för att ljuga om både det ena och de andra.<br />
<br />
Sedan hade vi ett fikamöte med våran Clare där vi gick igenom våra kommentarer till matchningsrapporten, typ varför vi vill matchas med just vårt gryn och varför vi kan vara bra föräldrar till henne.<br />
<br />
Efter detta fick vi träffa fostermamman i kommunhuset. Hon hade med sig massor med foton och sin laptop och visade oss, och så fick vi chans att lära känna henne och ställa en del frågor. Givetvis kom jag på alla de viktiga frågorna efteråt... Men hon var trevlig och verkar göra sitt bästa för grynet, och det är tur eftersom vi kommer att tillbringa merparten av en vecka i hennes hus under introduktionsperioden!<br />
<br />
Sedan kom det svåraste mötet, något som inte är helt vanligt att man får möjlighet till, och som normalt endast sker efter panelen, inte före. Den biologiska mamman V. En uppriven, gråtande, rufsig, illa klädd liten kvinna som egentligen vill väl men inte har allt på plats för att kunna ta hand om sina barn. Fy vad jobbigt och känslosamt det var. Hon var så ledsen att hon nästan inte klarade av att komma in i rummet, men hon tog mod till sig och vi fick en pratstund.<br />
<br />
Man förstår ganska snabbt varför V aldrig skulle kunna ha barnen hos sig. Maken var våldsam och kontrollerande, själv är hon väldigt svag och lättstyrd och förstår inte riktigt varför barnen tagits ifrån henne. Det finns mycket att berätta om detta men samtidigt känner jag mig lite beskyddande mot henne och vill inte lämna ut allt just nu. V är ett offer i situationen precis som barnen.<br />
<br />
Grynets syskon bor nu hos släktingar. Hon är den enda som kommer att adopteras ut, men vi har lovat att möta upp med syskonen ett par gånger om året så att grynet kan hålla kontakten om hon vill.<br />
<br />
Vi visade några neutrala kort på grynets sovrum, Lewis, katterna mm så hon kunde se att flickan kommer att få det bra. De tog ett foto på oss tre tillsammans som vi kan visa grynet så småningom. V hade skrivit ett brev till oss, och ett brev som grynet ska få när hon är äldre. Hon pratade mycket om hur hon inte vill flytta, för "alla barnen måste kunna hitta mig när de är äldre och kommer tillbaka för att bo med mig igen"... Vi ville inte förstöra illusionen så vi bara nickade, båda med tårar i ögonen. Hon sa också att hon tyckte vi var bra för vi såg rena ut. Hon tycker inte om folk som inte är rena. Och sedan deklarerade hon att hon tyckte att varit bra om vi skulle kunna ta ett av de äldre syskonen också.<br />
<br />
Efter detta möte tog vi en fika med grynets socialarbetare Lisa, och hon berättade att V sagt till henne att "du hade inte kunnat hitta några bättre mänskor" och det värmde verkligen.<br />
<br />
Som sagt, en jobbig dag, men vi är glada att vi gjorde det trots allt. Vi fick en bättre bild av en person som vi läst mycket om men inte riktigt förstod oss på. Och vi har blivit förvarnade att det blir tornadovarning när grynet flyttar in... Pratig, ivrig, påhittig, busig, krävande, full fart hela tiden, "kan själv". Någon som kan skriva ut Valium...?<br />
<br />
<br />
<br />Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-72437045935524207532012-08-24T22:06:00.003+01:002012-08-24T22:10:06.478+01:00Födelsedag och bröllopsdag<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Det har varit ett par köriga veckor igen. Vårt möte med socialarbetarna gick jättebra, och nu ska vi upp dit nästa vecka. Sedan är det bara att vääääänta på matchnings-panelen i september. Och få lite lagom panik med jämna mellanrum. Typ var femtonde minut.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
"Hjälp, vad är det vi har gett oss in på??" </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
"Hjälp, hur kan jag inbilla mig att jag klarar av att vara en bra mamma??"</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
"Hjälp, tänk om inte panelmedlemmarna gillar oss och säger nej??"</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
"Hjälp, vad händer om inte grynet tycker om oss när hon träffar oss??"</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
"Hjälp, hur kommer det att kännas första gången vi ser henne??"</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
"Hjälp, hur ska vi göra med hennes mellannamn??"</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
"Hjälp, behöver vi hyra en van för alla hennes grejer som följer med??!</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
"Hjälp, hur ska jag hinna med att jobba hemma när hon tar upp all tid??"</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
"Hjälp, hur klarar vi ekonomin om jag INTE hinner jobba??"</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
"Hjälp, tänk om hon skiter högaktningsfullt i allt vi säger??" </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
"Hjälp, tänk om hon blir elak mot katterna??"</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
"Hjälp, hur ska vi kunna trösta när hon saknar fostermamman och sina syskon??" </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
"Hjälp, vad händer om Lewis inte klarar av hennes humör och intensitet??"</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
"Hjälp, hur ska vi kunna hinna ikapp hela tre år av hennes liv??" </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
osv osv osv </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Jag måste erkänna att det är väldigt annorlunda att få hem en liten treåring istället för en nyfödd spädis. Man kan ju inte köra trial and error, liksom. Hon vet ju om jag skulle göra något på fel sätt. Och kan till och med säga ifrån! </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiuABIb_tpICtxWut-WHLauUKLAdLgWXzYMacniJKqw77DcsUkWYLGB9TxLfIZXjMw9bclAbLKPdbr8OLNvwIcLzri6GznuZMNoXCN2h_xjrGdhYBPEe8zMKDgWg0mhw5JfZh_poA/s1600/IMG-20120824-00890.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiuABIb_tpICtxWut-WHLauUKLAdLgWXzYMacniJKqw77DcsUkWYLGB9TxLfIZXjMw9bclAbLKPdbr8OLNvwIcLzri6GznuZMNoXCN2h_xjrGdhYBPEe8zMKDgWg0mhw5JfZh_poA/s320/IMG-20120824-00890.jpg" width="240" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<br />
Imorse när jag vaknade så kändes det väldigt trångt i sängen...<br />
</div>
<div style="text-align: center;">
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEicb6q-ell4-Dz8qbjnTBWbFqVWCNlaFOx3SO8aP_-2fCr76kBsF4LErCa6_HEutsbQVCNmb-bgxkCqWK5CWwP0cS9_oXi_cLr-cGdtcdjlGi_MvCjOt6av59GU4djo9YVv76_6uQ/s1600/DSC02655.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEicb6q-ell4-Dz8qbjnTBWbFqVWCNlaFOx3SO8aP_-2fCr76kBsF4LErCa6_HEutsbQVCNmb-bgxkCqWK5CWwP0cS9_oXi_cLr-cGdtcdjlGi_MvCjOt6av59GU4djo9YVv76_6uQ/s320/DSC02655.JPG" width="240" /></a></td></tr>
</tbody></table>
Lewis öppnar paket med sin ny speldator. Den gick hem, kan man ju säga...<br />
Vi har inte fått ut honom från rummet på en vecka, typ.<br />
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwuqxs26NeXqFfoK8vScF7sEdnMF2yrhpg2HwH6qZQNTTnTTkFxKSwWvGUNNfhEXh5fM3zTLACgaWFUGmQhLMF_IY94cfaoGt_bhyXe1FeqEpYvTUx-OOESkZu5-znxXKbrk2TWw/s1600/DSC02699.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwuqxs26NeXqFfoK8vScF7sEdnMF2yrhpg2HwH6qZQNTTnTTkFxKSwWvGUNNfhEXh5fM3zTLACgaWFUGmQhLMF_IY94cfaoGt_bhyXe1FeqEpYvTUx-OOESkZu5-znxXKbrk2TWw/s320/DSC02699.JPG" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: center;">
Andy mobbar systersöner Oz (den långa räkeln) och Woody (liten batting som<br />
skymtar i grön tröja). Alltid schyssta farbrorn! Oz har ny flickvän som aldrig<br />
är mer än tre centimeter ifrån honom. Visste inte att det var möjligt att hångla<br />
så oavbrutet... Ack ja, tonårskärlek.</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZ18vIFDoo1GJ6CmXorTq1AeoVEaG5eGxy7ZW_Ac0e0_E6jsmLb4f-bswX5DGexSId37cKs8LoxgYwoC1LJBmDJPjxkHVqt96UvOr5lgRhV5-BnTCXWB3GvINII9dcE6kn1rFE6A/s1600/IMG-20120822-00876.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZ18vIFDoo1GJ6CmXorTq1AeoVEaG5eGxy7ZW_Ac0e0_E6jsmLb4f-bswX5DGexSId37cKs8LoxgYwoC1LJBmDJPjxkHVqt96UvOr5lgRhV5-BnTCXWB3GvINII9dcE6kn1rFE6A/s320/IMG-20120822-00876.jpg" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: center;">
Fina blommor från bästa maken. 3-årig bröllopsdag i onsdags, tänk att det redan<br />
gått så lång tid! Andy kom hem på dagen med ett kort och ett stort fång blommor.<br />
Raring. Jag är fortfarande lika lycklig med honom. Vilken tur jag har haft. Till slut.</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-53148275604684409072012-08-10T12:58:00.001+01:002012-08-10T12:58:58.695+01:00Lewis växer uppIdag fyller Lewis 16 år. Vad hände med den lille tio-åringen jag lärde känna??<br />
<br />
Han firar hemma hos sin mamma idag. Imorgon åker Andy och hämtar honom och sen kan vi ha honom här i två-tre veckor eftersom han har sommarlov. Normalt följer jag med och hämtar, men den här gången ska han släpa med en jättestor teve som han ska ha i sitt rum här, så jag får inte plats i bilen!<br />
<br />
Fast det är väl lika bra jag vänjer, när lillgrynet kommer hem så kommer jag ju inte kunna åka med varenda gång... Åtta timmar i bilen är ingen höjdare för en liten tjej direkt.<br />
<br />
Nästa vecka kommer grynets socialarbetare och familjefinnare samt vår socialarbetare hit. De ska framförallt träffa Lewis för att lära känna honom lite innan matchningspanelen. På pappret har han ju en del problem bl a Asperger, så de måste försäkra sig om att han är okay med situationen och att han inte kommer att vara något större problem för grynet.<br />
<br />
Veckan därpå är det tänkt att vi ska åka till dem istället, för att träffa fostermamman bl a. Sen är det inte såååå långt kvar till panelen, som är planerad till 21 september. Lustigt nog exakt på dagen ett halvår efter vår första panel då vi blev godkända som adoptivföräldrar. Det kanske låter långt, men tro mig, vi har haft tur! Vissa väntar i åratal på att bli matchade...<br />
<br />
Jag är så stolt över vår grabb. Han har mognat otroligt mycket den senaste tiden, och jag gläds med varje litet framsteg han gör. Han har ju en hel del emot sig men har ändå utvecklats till en artig och trevlig kille som ger oss så mycket glädje när han är här! Visst blir jag trött när han inte orkar bära ut sin egen tallrik till köket eller när han lämnar en jättepöl på badrumsgolvet efter att ha klivit ur duschen för att byta låt på iPoden, men det mesta är ju faktiskt bara vanligt tonårsbeteende. Han gör så gott han kan.<br />
<br />
Här är en av mina favoritbilder, han var 11 år när den togs. Visst är han fin? <br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPTkORPzc8oNM0H8FXjs9kgz6S5ulNEj8-nT-7ng_ddA3pY6nWujMhYQKaOOhazSThGZ2RaK3CQmdQXo-kshIxYrllNELwpP5iDD29OxC-DzMi0tKi-DMiELq9ZOqPdzLG-JCQFw/s1600/100_7034.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPTkORPzc8oNM0H8FXjs9kgz6S5ulNEj8-nT-7ng_ddA3pY6nWujMhYQKaOOhazSThGZ2RaK3CQmdQXo-kshIxYrllNELwpP5iDD29OxC-DzMi0tKi-DMiELq9ZOqPdzLG-JCQFw/s320/100_7034.JPG" width="320" /></a></div>
<br />Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-34023010088948161902012-08-01T20:49:00.002+01:002012-08-03T22:56:18.074+01:00Tidens tand<br />
<div class="MsoNoSpacing">
<span lang="SV" style="mso-ansi-language: SV; mso-fareast-language: EN-GB;">Det här hittade jag på en sajt när jag letade citat... </span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="mso-fareast-language: EN-GB;">To realise the
value of ONE YEAR, ask a student who failed a grade.<br />
To realise the value of ONE MONTH, ask a mother who has given birth to a
premature baby.<br />
To realise the value of ONE WEEK, ask the editor of a weekly newspaper.<br />
To realise the value of ONE HOUR, ask the lovers who are waiting to meet.<br />
To realise the value of ONE MINUTE, ask a person who just missed a train.<br />
To realise the value of ONE SECOND, ask someone who just avoided an accident.<br />
To realise the value of ONE MILLISECOND, ask the person who won a silver medal
at the Olympics.</span></div>Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-57614459115943206312012-07-25T12:48:00.000+01:002012-07-25T12:49:07.463+01:00Sju år senareIdag är det systerson Woodys födelsedag - 10 blir han - och jag och Lewis ska till svärisarna för att fira i eftermiddag. Andy får stanna hemma eftersom han går i säng runt halv fyra på onsdagar... Men först ska jag ut och njuta av solen nån halvtimme. Efter ungefär två och en halv månad av dagligt regn känns det som en riktig ynnest att ha TRE soliga, varma dagar i rad!<br />
<br />
Idag minns jag tillbaka till inlägg nummer 2 på den här bloggen... juli 2005, för drygt sju år sedan... tänk att bloggen och jag har hållit ihop så länge! Och nu är det äntligen dags för de stora spelen.<br />
<br />
<a href="http://helenahippo.blogspot.co.uk/2005/07/olympiad.html" target="_blank">Olympiad</a><br />
<br />
Jag småler när jag läser och minns. Före Andy, före giftermål, före flytt till Devon, långt innan jag startade min lilla business, före jobbet på Toko, innan jag upplevt en hel drös med nya hjärtesorger, före huset i Staines, innan pappa gick bort, före katterna, före Lewis och Sadie, före adoptionsplaner och vårt potentiella lilla gryn...<br />
<br />
Jag jobbade för Mexx, var nyinflyttad i Croydon, singel och ivrigt dejtande, med lilla marsvinet Snoddas som enda sällskap i min lilla lägenhet. <br />
<br />
Livet var bra. Men nu är det bättre. Let the Games begin.Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-52621029292681891972012-07-12T23:33:00.000+01:002012-07-12T23:34:18.353+01:00Fyra kräftorIdag är det en speciell dag, då en speciell liten flicka firar födelsedag. Tyvärr kan vi inte vara med, vi väntar fortfarande på officiella beslut och möten och paneler och papper av alla de slag. Men vi hoppas att hon ändå fått en fin dag hos sin fostermamma idag, med presenter och tårta... Jag är säker på att hennes fostermamma också känner det lite speciellt idag, eftersom hon nog inte kommer att ha vårt lilla gryn kvar så länge till. Hoppas vi.<br />
<br />
Vi har ändå firat lite, med varsin bit cheesecake med tårtljus i och ett kort med Peppa Pig, som är hennes favoritfigur. Vi ska spara det för framtiden om hon nu flyttar in hos oss. Jag har också skrivit ett långt mejl till henne och skickat till henne 10 år framåt i tiden via <a href="http://www.futureme.org/" target="_blank">FutureMe</a> . Jag har beskrivit för henne hur vi känner just nu, hur vi längtar efter den dagen då hon kommer till oss, och våra förhoppningar för hennes framtid. Det var riktigt känslosamt. Jag hoppas bara att det är relevant när det dyker upp i framtiden.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLddKsFEq0foyCXQ8IDmY-Zq06encpAJxNaL6pNPfAGxtqm3Q83-O5bX0hCxdXPPeN6mCsUINv-RbshS9fdjFlqd6AP98TrmpOGosbETZUmDh6O2bFNQIK4unrAR2wku6sc2WZ4g/s1600/IMG-20120712-00769.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLddKsFEq0foyCXQ8IDmY-Zq06encpAJxNaL6pNPfAGxtqm3Q83-O5bX0hCxdXPPeN6mCsUINv-RbshS9fdjFlqd6AP98TrmpOGosbETZUmDh6O2bFNQIK4unrAR2wku6sc2WZ4g/s320/IMG-20120712-00769.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
Väntan är svår, men dagarna rullar ändå på i ganska bra takt. Vi har inte hört så mycket mer, förutom att de bad om mer info om Lewis. Lite om hans diagnos av epilepsi (som ju är borta nu såvitt vi vet), hans situation med systern hemma hos hans mamma och så lite info om hans skolgång. Clare mailade över våra svar till dem i förrgår. Har vi tur hör vi något mer i nästa vecka. Man får stålsätta sig!<br />
<br />
Vill också passa på att gratta min farbror Janne och faster May-Louise, som båda fyller år den veckan. Stor kram på er! Och en liten tanke till min pappa, som skulle ha fyllt 73 i tisdags...<br />
<br />Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-17985469811192605902012-06-29T23:10:00.001+01:002012-06-29T23:10:51.318+01:00BlöttRegn, regn och mera regn. Vore trevligt om vi kunde ha ett PAR dagar sommar iallafall!! Jag börjar bli lätt desperat. <br />
<br />
Vårt möte förra veckan gick nog så bra som vi kunde hoppas på. Flickans socialarbetare var lite stel först, men när hon slappnade av visade hon sig vara trevlig och redig. Hon och vår familjefinnare Clare stannade i flera timmar, vi pratade igenom vår situation och varför vi vore bra för henne, socialarbetaren berättade mer om flickan och hennes personlighet och bakgrund. Vi fick också se ett par nya bilder (har bara sett en liten suddig förut) och en ny liten videosnutt. Hon är super. Kaxig och kavat med världens bredaste flin. Och jättesöt. Och jag är förstås helt opartisk. <br />
<br />
Socialarbetaren började sedan diskutera datum och procedurer och hur logistiken för introduktionsperioden skulle kunna fungera, så det tog vi ju förstås som väldigt goda tecken! Clare ringde efteråt och sa att vi båda hade gjort väldigt bra ifrån oss och att hon tyckte att matchen lät "till och med bättre än vi kunde hoppas på" och att hon och den andra damen skulle diskutera ett möte mellan oss och fostermamman hon bor hos osv.<br />
<br />
I onsdags fick vi ett kort mail från Clare där hon bad oss uppge några datum som skulle passa oss inom närmsta veckorna, de vill att hon och vi åker till deras kommun för att träffa fostermamman, några socialarbetare och ev lekskolan hon går till två dar i veckan (lekskola är lite tidigt tycker jag, med tanke på hur liten hon är!) Så det hela låter ju väldigt lovande, måste jag säga. Vi gillar henne båda två och även då hon är väldigt olik mig fysiskt, så kände jag starkt när jag såg videon att "det där, det kan faktiskt vara min lilla dotter"... Så håll tummarna för oss, hörni.<br />
<br />
Imorgon bitti drar vi till Surrey för att hälsa på Lewis över helgen. Nu när han går i skolan igen kan han inte komma hit lika ofta, så vi får ta oss dit istället. Det blir en natt på hotell och så gäller det att hitta på lite sysselsättning. Vi tänkte åka till Kingston, där jag jobbade förut. Lite shopping och sånt på eftermiddan, sen ska mina två grabbar gå och se Chernobyl Diaries på bio medan jag har stämt träff med min kära gamla raring Geraldine, min tämligen eccentriska högra hand från tiden på Toko. Har inte sett henne på jättelänge och jag ser verkligen fram emot det!Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-34974412785169559222012-06-21T19:39:00.001+01:002012-06-21T19:40:03.797+01:00MidsommarHär har det varit fullt upp senaste veckorna. Bl a har vi firat Fars Dag (alltid lite halvjobbigt för mig eftersom den faller strax efter årsdagen av min pappas begravning) och så har vi firat Andys pappa Grahams födelsedag. Nästa år fyller han jämna 70 så då blir det nog lite extra ståhej!<br />
<br />
Tänk att det är midsommar redan... här firar man ju inte alls, midsommar existerar inte som begrepp. Normalt brukar ju jag fixa till t ex lite sill, gravad lax och en jordgubbstårta åt mig och Andy. Nån gång har jag även bjudit in resten av släkten. Kan inte påstå att de har tagit till sig konceptet, men de har väl försökt iallafall. Det är nog inte läge att introducera Små Grodorna riktigt än...<br />
<br />
I år blir det dock en midsommarafton som går spårlöst förbi hos oss. Imorgon eftermiddag kommer nämligen vår familjefinnare Clare och en socialarbetare från en annan kommun för att hälsa på. Kommunen har en liten flicka som vi är intresserade av, och som de tror vi kan passa att bli föräldrar till... Vi såg henne på nätet redan i april, men då Clare kontaktade dem visade de sig att de redan bokat in ett hembesök med ett lokalt par. Så vi fick lägga det åt sidan och satsa på andra istället. Men förvånande nog hörde de av sig till Clare i maj och berättade att den match de trodde att de hade inte visade sig vara så lämplig i slutändan, och var vi fortfarande intresserade?<br />
<br />
Vi har läst flickans rapport, och hennes socialarbetare har läst vår. Mötet imorgon är för att utbyta mer information om oss och henne, och en chans för socialarbetaren att lära känna oss personligen och se om vi allihop tycker att det är en bra match. Hon kommer sedan vidarebefodra informationen till sina chefer, och så beslutar de i ett internt möte om vi ska "länkas" till flickan eller inte. Om så är fallet, blir det ytterligare ett par möten och sedan bokas en matchningspanel, liknande den panel vi fick gå till för att bli godkända. <br />
<br />
Blir det ett ja från panelen är vi officiellt matchade, och då gör man sedan upp en intro-plan så att vi under 1 - 2 veckors tid kan lära känna flickan på plats hos hennes fosterfamilj innan hon flyttar in. Så hela processen tar flera månader, det är så löjligt mycket byråkrati...<br />
<br />
Så huset är städat från topp till tå, gräset är nyklippt, katterna uppfluffade och en massa bråte som vi samlat på oss har fått flytta in i garaget. Om jag nu bara kunde lugna nerverna litegrann...<br />
<br />
<br />Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-14584472.post-27829046150896295762012-06-06T17:07:00.000+01:002012-06-06T17:07:40.647+01:00JubileumshelgMånga av er såg väl det stora ståhejet med båtprocessionen på Themsen. Inte riktigt lika jippigt, men bra nära, var det hos oss i lilla Bideford. Gott om tillfällen att fira med pompa och ståt!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiYt2hmm3SYV9s2J6grJmouMXR2P3g4oyRzTlRSTi5zIQDSCyZtJ9FbNCkwHLjFWLOt_UJ3eJfvff9PY27W0JmGaEUUn69cjVyeuxyk0uRvps-b3AJ0wDY1j_L8A-Z3JoJ25yb1ig/s1600/DSC01941.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiYt2hmm3SYV9s2J6grJmouMXR2P3g4oyRzTlRSTi5zIQDSCyZtJ9FbNCkwHLjFWLOt_UJ3eJfvff9PY27W0JmGaEUUn69cjVyeuxyk0uRvps-b3AJ0wDY1j_L8A-Z3JoJ25yb1ig/s320/DSC01941.JPG" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
Måndag eftermiddag.<br />
Jubileumsparad genom centrala Bideford. Sjökadetter, </div>
<div style="text-align: center;">
militärer, tamburmajorskor, säckpipeblåsare... you name it.</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXOzpa7Jb7Bjni-FKKqATZJEFB8giXxaoHQfdy0j4zWfx7g9X4A6wjifJnpb311UymzdkyBMSc8MlB1nWcy077xHJ9odCs2wTpu4bm_gYyMASK1_plk0nyQabiM4XpmZkfl3M6-Q/s1600/DSC01948.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXOzpa7Jb7Bjni-FKKqATZJEFB8giXxaoHQfdy0j4zWfx7g9X4A6wjifJnpb311UymzdkyBMSc8MlB1nWcy077xHJ9odCs2wTpu4bm_gYyMASK1_plk0nyQabiM4XpmZkfl3M6-Q/s320/DSC01948.JPG" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
Här är självaste borgmästaren i full mundering, och hela hans gäng</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlkqSmih6m71fbxyQjzcMvKHbutpx_jhvd9e0PcMJfc8ccwx7ya7jL4wnIbhKxfCtrSPPBe2CvSNKtz-EX-xgKnU3RpdEmn3pxaPd7f4CumOcEVy4Zu3dMtVIah50wdKPzOZSBLg/s1600/DSC01954.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlkqSmih6m71fbxyQjzcMvKHbutpx_jhvd9e0PcMJfc8ccwx7ya7jL4wnIbhKxfCtrSPPBe2CvSNKtz-EX-xgKnU3RpdEmn3pxaPd7f4CumOcEVy4Zu3dMtVIah50wdKPzOZSBLg/s320/DSC01954.JPG" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
Älskar den lilla tanten i rullstolen, med hatt, flaggor och fana<br />
med drottningens porträtt... Man blir aldrig för gammal för att partaja!</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMfLdULOg0WDGB2vBzGUWf5Y3bak_XhxVPDMHPUDwXNvuXHpFCZhtcK9CI0qmUA2vBeqXjGnPTmtKw8c0-iNUG4qPFnPzUrZxMec6XGH8NjAblp-iwO5Qj_IU1PtT8X74ICWvy8A/s1600/DSC01961.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMfLdULOg0WDGB2vBzGUWf5Y3bak_XhxVPDMHPUDwXNvuXHpFCZhtcK9CI0qmUA2vBeqXjGnPTmtKw8c0-iNUG4qPFnPzUrZxMec6XGH8NjAblp-iwO5Qj_IU1PtT8X74ICWvy8A/s320/DSC01961.JPG" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
En söt liten tös som förirrade sig in mitt i tamburmajorskeuppträdandet. </div>
<div style="text-align: center;">
Lite konfunderad, kanske... </div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjU7hwKpowyEOFupKUl3nJVOI5PsFAEQ6tOcKtSbh2TbJM5ezBLdP9NEvFD5llLNtatc_PjT2n0IFYfxVavZnWdgQspf1opVvqS7K21efAIkT5qY7SELw9fIwOwKvSw_hWbIne92g/s1600/IMG-20120604-00704.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjU7hwKpowyEOFupKUl3nJVOI5PsFAEQ6tOcKtSbh2TbJM5ezBLdP9NEvFD5llLNtatc_PjT2n0IFYfxVavZnWdgQspf1opVvqS7K21efAIkT5qY7SELw9fIwOwKvSw_hWbIne92g/s320/IMG-20120604-00704.jpg" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
Måndag kväll. Big Beacon Party i närliggande Torrington. </div>
<div style="text-align: center;">
De hade skapat en enorm "fyr" av lastpallar mm som tändes på </div>
<div style="text-align: center;">
strax efter 10 på kvällen till drottningens ära. Flera tusen fyrar </div>
<div style="text-align: center;">
runtom i landet och övriga Commonwealth-länderna tändes </div>
<div style="text-align: center;">
på liknande sätt. Detta följdes av ett av de mest </div>
<div style="text-align: center;">
fantastiska fyrverkerier jag nånsin sett. Imponerande!</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgOwXHJefv634GJfy7PoH736Xu0UJRrO13Irf_wPy90jlsUPY7peEFwtIxdHNEcamvZj3l0Y81HEU-hlDHT0N8bh1oqzKdszro_56If0aekysA79UshW2qKfNCzLxPDfFzM8MBB_A/s1600/DSC01964.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgOwXHJefv634GJfy7PoH736Xu0UJRrO13Irf_wPy90jlsUPY7peEFwtIxdHNEcamvZj3l0Y81HEU-hlDHT0N8bh1oqzKdszro_56If0aekysA79UshW2qKfNCzLxPDfFzM8MBB_A/s320/DSC01964.JPG" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
Vår systerson Oscar, som börjar bli en riktig fena på gitar, var </div>
<div style="text-align: center;">
tillsammans med kompisen Dan ett av banden som spelade i Torrington. </div>
<div style="text-align: center;">
Modigt av en femtonåring! Här laddar de tillsammans med Lewis<br />
(i smurfmössa), hans kompis Tony (i grönt) och några andra polare.<br />
Samt små tindrande flickvänner som tycker att grabbarna är<br />
"Oh My God, like sooooo amazing!"</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJCOlDt7EisGSxQSxxwydu3I0sr6gsTSJXo9xo7z7xFy60VriUiCgEDlHvuwXY60AA2tRI9vYf8HV_1hzzTajbr9TodI_kSW29QcG905lWvNCf1QUumSM_NknO7g1biUA3VLXCBw/s1600/IMG-20120604-00714.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="238" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJCOlDt7EisGSxQSxxwydu3I0sr6gsTSJXo9xo7z7xFy60VriUiCgEDlHvuwXY60AA2tRI9vYf8HV_1hzzTajbr9TodI_kSW29QcG905lWvNCf1QUumSM_NknO7g1biUA3VLXCBw/s320/IMG-20120604-00714.jpg" width="320" /></a> </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
Här rockas det loss. Oscar i lila brallor.</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcFfKXZ78XEu7lqtlhxFA_-LoHACLZI6-kpDwHlhbW2so4Nle3YJxlPwFNLRUWBHX8J6TLuowxTsZ-bYJF9QN7JyrQutsfi-4-F-vKtv1qmbrQ7jD1rU0VCKXQZsAkWTM0_noFZw/s1600/DSC01969.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcFfKXZ78XEu7lqtlhxFA_-LoHACLZI6-kpDwHlhbW2so4Nle3YJxlPwFNLRUWBHX8J6TLuowxTsZ-bYJF9QN7JyrQutsfi-4-F-vKtv1qmbrQ7jD1rU0VCKXQZsAkWTM0_noFZw/s320/DSC01969.JPG" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
Tisdag förmiddag. Street Party i Northam, där Andys föräldrar bor. </div>
<div style="text-align: center;">
Här är ett exempel på hur många husägare har dekorerat inför firandet. Kul!</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtMqaeUhx5c_qvQyhlOfduPqecEMByFogplnsivdLjUzajsxp38MbYYCITErJSXBsiM33h6LfTFvAXG4zdj4de66MdJ3KlpnbhQaFUFawzIfgw6BpEVmIgdeTzwOFCTOKe74NSwg/s1600/DSC01970.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtMqaeUhx5c_qvQyhlOfduPqecEMByFogplnsivdLjUzajsxp38MbYYCITErJSXBsiM33h6LfTFvAXG4zdj4de66MdJ3KlpnbhQaFUFawzIfgw6BpEVmIgdeTzwOFCTOKe74NSwg/s320/DSC01970.JPG" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
Några i familjen var tuffa nog att ge sig ut trots regnet. Mesarna </div>
<div style="text-align: center;">
stannade förstås hemma. Från vänster systerson Woody, svägerskan </div>
<div style="text-align: center;">
Tracey, svärfar Graham och så Andy förstås. Jag hade också </div>
<div style="text-align: center;">
tjusig hatt, men som tur var fastnade jag inte på bild...</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEimivga1phCnxVM1ttTKkw_N737Koxn49V4PUqzoTxhRegZy4rORDv_xO_YOPLZrLTMlvEomemmKVbtE4ELeHv4OseRIXvsrAKVws_IQ9xj0ZUMhK9AG5qpaypRVyADsRBMLGjunA/s1600/DSC01976.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEimivga1phCnxVM1ttTKkw_N737Koxn49V4PUqzoTxhRegZy4rORDv_xO_YOPLZrLTMlvEomemmKVbtE4ELeHv4OseRIXvsrAKVws_IQ9xj0ZUMhK9AG5qpaypRVyADsRBMLGjunA/s320/DSC01976.JPG" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
En lite annorlunda dekorationsvariant på ett hus i Northam. </div>
<div style="text-align: center;">
Drottningen och Prince Philips underkläder med brittiska flaggan-tryck?</div>
<div style="text-align: center;">
Hmmm... nåt säger mig att de inte var helt autentiska.</div>
<br />
<br />
<br />Helenahttp://www.blogger.com/profile/02229505053714116117noreply@blogger.com0