Baby shower

Tack för alla snälla kommentarer om mitt nya jobb! Det värmer.

Igår var jag på mitt livs första baby shower. Ni vet en sån där som dom har på amerikansk tv, när det sitter ett dussin fruntimmer runt en höggravid, delar ut massor med sparkdräkter och blöjor och handdukar och sagoböcker och talkpuder och andra livsnödvändiga presenter som alla blivande mammor bara måste ha. Och alla sitter där och "ooooooooh"ar och "aaaaaaaaah"ar över detta fantastiska lilla under som ska till att födas och alla måste lägga handen på magen och känna hur undret sparkar till i vild panik över allt ståhej som pågår. Suck.

Nåja, ganska trevligt var det ju ändå. Blandade snacks och en massa prat. K, som är gravid, är en av mina kollegor och chef i en av våra butiker. (En av dom som jag kommer att basa över, men det vet hon inte än!) Vi var hemma hos hennes svärmor och det var ett blandat gäng men mest folk från TOKO, vilket ju var bra eftersom jag kände hälften av folket redan. En kille i övre tjugoårsåldern flöt omkring i rummen, och vi trodde allihop att det måste vara Ks makes yngre brorsa eller nåt. Tills han satte sig bredvid värdinnan - svärmor - och började smeka hennes lår på ett väldigt "jag-är-definitivt-inte-din-son" sätt. Oooooooh toy boy! Heja svärmor! Efteråt hade vi ganska roligt åt att alla vi gäster som inte visste om det hade reagerat på precis samma sätt.

Idag är det packning, tvätt, grönsakshandling och marsvinsbursstädning som gäller. Imorrn förmiddag drar jag till Sverige, blir där i några dagar för att fira mammas 70-årsdag 29-årsdag! Har lite trevliga saker planerat för själva födelsedagen, men de detaljerna får jag berätta mer om när jag kommer hem igen.

Min "tvillingsjäl" Andy (ja, han heter det precis som alla dom andra!) har erbjudit sig att se efter Snoddas medan jag är borta, vilket ju är tur eftersom min bil inte startar så jag kan skjutsa iväg honom till nån annan... A är ett ovanligt rekorderligt exemplar av den manliga rasen. Han frågade häromdagen om det gick för sig att han skjutsade mig till flygplatsen? "Umm ja det kan jag väl tänka mig att du kan få göra..." Senare samma dag frågade han om jag möjligtvis kunde tänka mig att han fick hämta mig på fredag också? När jag svarade att det vore toppen, sa han att jag för all del skulle säga ifrån om jag kände att han inkräktade på min kvinnliga självständighet genom att hjälpa till... Hallååååå! Finns det såna karlar kvar i världen? När jag berättade om episoden för min heltidare G så spände hon ögonen i mig och sa "Du... den där ska du se till att snappa upp illa kvickt, innan nån annan gör det!!" Jodå G, det är med på min "att göra"-lista... :-)

Jodå, det gick!

Nu kan "halvhemlisen" avslöjas...

Jag har blivit erbjuden jobbet som Area Manager (regionschef) för inre London. Förutom att jag ska fortsätta vara chef i min egen butik, ska jag också vara huvudansvarig för 5-6 av våra butiker, varav 3 är de med högst omsättning i kedjan.

Blev kallad till en "informal chat" i onsdags, och vi satt och diskuterade i över tre timmar. Pust. Det visade sig att de hade tänkt ut en plan för det hela redan innan de träffade oss som sökte... precis som jag misstänkte! De träffade mig sist, eftersom de ville ha det hela på plats innan de pratade med mig. Jobbet som hade annonserats ut var för den yttre regionen (butikerna som ligger en bra bit utanför London) och det lät som att de tänkt sig mig i den positionen, men nu hade de tänkt om och ville istället ha mig till inre London. Högprofilaren. Vi var tre som sökt (alla redan butikschefer i kedjan), och de erbjöd yttre regionen till tjejen som jag ansåg vara enda "hotet". Men jag var ju den som fick det bättre erbjudandet - den viktigare regionen med toppbutikerna, mera pengar och mindre restid. Jag gillar den andra tjejen, och vi jobbar på ungefär samma sätt vilket ju underlättar, eftersom vi kommer att jobba tillsammans med ganska många frågor.

Jag kommer att dela min tid mellan min egen butik, de andra butikerna och huvudkontoret. Kommer att få lite fler personaltimmar för att täcka de timmar jag gör i butiken nu. Resor inom jobbet betalda, en nätt liten löneförhöjning, bonus vid uppnådda mål, utgiftskonto och eget skrivbord på huvudkontoret.

Jobbet består främst av att se till att alla de andra butikscheferna jobbar som dom ska, att kostnader hålls nere, motivationen är på topp och omsättningen går upp. Handläggning av semestrar, lönerapporter mm, rekrytering av chefer och butikspersonal, lösa alla tänkbara problem som kan uppstå, personalutvärderingar, arrangera och förhandla om underhåll och reparationer i butikerna, utveckla program för och bistå cheferna med att träna upp personalen i bla displayer och kundservice, hålla i chefsmötena tillsammans med min kollega, omfördela varor mellan butikerna så att vi har rätt varor på rätt plats mm mm mm mm.

Lilla jag? Regionschef? Allvarligt? Jösses, det låter ju nästan vuxet ju! Det verkar som att de faktiskt tror att jag vet vad jag sysslar med... undrar när dom kommer på mig?

Har aldrig haft ett eget skrivbord på jobbet förut. Det känns stort. :-)

Mulliga tjejer, förenen eder!

För ett tag sen fick jag ett mail från en tjej som hittat mig på nätet. Hon hade precis startat en kompisgrupp för mulliga tjejer i London och Surrey, och frågade om jag ville vara med. Det ville jag förstås, och vi har sen dess mailat fram och tillbaka och utbytt idéer. Nu var det dags för första mötet, och vi bestämde oss för lunch på en restaurant nära Covent Garden.

4 stycken var det som kunde möta upp den här gången. (Totalt är vi ca 20 som gått med.) Jag, K som startat gruppen, S från Nordirland och S från Azerbadjan. En udda mix kanske, men vi hade faktiskt jätteroligt! Ingen av oss kände någon av de andra, men vi började snabbt snacka med varann och snart var det som om vi känt varann i evigheter. Började med att käka tapas och dricka sangria, och sedan drog vi över till marknaden i Covent Garden och knallade runt bland marknadsstånden. Det är alltid massor av folk på helgen, trevlig stämning och "street performers" som t ex jonglörer och sångare. Mysigt! Sen fikade vi på Starbucks innan vi promenerade ner till Waterloo Station där vi alla hoppade på tåg i olika riktningar.

Lustigt nog var jag den "spinkigaste" i gänget... Inte så ofta det händer! Det var iallafall en riktigt trevlig eftermiddag och jag ser redan fram emot nästa gång.

Tvillingsjälar?

Häromdagen åt jag lunch med en kille som jag snackat med på nätet ett tag. Bara som kompisar först. Sakta men säkert har vi upptäckt att vi tycker lika om nästan allting, och vi kommer himla bra överens! Lunchen gick jättebra, och vi bestämde att vi skulle gå ut igår kväll.

På förmiddan igår textade han och frågade om jag möjligtvis var ledig på lunchen? Jodå, visst... Så han kom över till Kingston och vi käkade ihop... sen textade han på eftermiddan och frågade om jag ville ha skjuts hem... och det var ju inte så dumt! Min personal tyckte att alltihop var väldigt underhållande... fick en hel del gliringar under dagen.

Vi gick på mexikansk restaurant på kvällen, och satt och pladdrade så länge att vi till slut upptäckte att vi var de enda gästerna kvar och att hela personalen stod och väntade på att vi skulle gå! Sen stod vi på gatan utanför mitt hus och snackade till halv två, medan vi klappade grannens katt.

Har nog aldrig träffat nån som varit så lik mig själv i så många avseenden! Tiden bara flyger när vi sitter och snackar... Han är inte min typ egentligen, men jäklar vad trevlig. Vad månde bliva?

Nämen Pierre...

Av alla listor du kunde skicka mig, så väljer du en om politik?? Tack för den. Bara för att jag är så fruktansvärt dåligt insatt. Hmm.

Detta är en lista om världsläget.

Tror du att Skåne någonsin blir självständigt?
- Tja, varför inte? Det där gänget som åker ner till gränsen och spettar lite varje år kanske lyckas till slut...

Vem föredrar du, George W Bush eller Bill Clinton?
- Måste säga Clinton. Vem som helst är ju bättre än Bush!

Vem skulle du vilja se som Frankrikes president?
- Jag tycker det vore intressant med en kvinnlig president, så jag håller nog på Royal. Fast jag kan inte påstå att jag vet mycket om vad hon står för!

Bör Sverige minska det engelskspråkiga inflytandet?
- Nej, fram för mera engelska! :-) Däremot tycker jag att svenskan måste bevaras i form av folk som faktiskt kan STAVA ordentligt på sitt eget språk. Det är ännu värre här i England, håller på att bli en nation av analfabeter.

Vilken är huvudstaden i Peru?
- Lima (vad har det med resten att göra? Har jag missat nåt?)

Kommer svenskan att försvinna som officiellt språk i Finland?
- Inte en aning.

Bör Sverige ge bistånd till Kuba?
- Nja... tveksamt.

Var det rätt av Mona Sahlin att ha en debatt med sverigedemokraterna?
- Debatt? Öhhh... har hon haft en debatt?

Vad är din mest vågade politiska åsikt?
- Tror inte att jag har en.

Bör Irland tvingas att tillåta abort?
- Ja, absolut.

Vems makt skulle du vilja minska?
- Pierres, så att han inte kan skicka fler listor av den här sorten. Jag älskar listor... men inte såna med politiska frågor!

Recept

...på en bra lunch:

Ta med färsk frukt och snacks hemifrån. Köp en styck tonfiskmacka och en dricka från Boots. Intag denna lunch sittandes HÄR:

Bra bok i näven rekommenderas. Matande av duvor ingår som valfritt alternativ. Sämre lunchrestauranter har jag varit på i min dar. Aaaaaaaaah.

Nunna på rymmen

Igår satt jag bredvid en liten, uråldrig nunna på trammen på väg hem. Det var nog en av de mest fridfulla hemresorna jag haft hittills...

Hon vände sig vid ett tillfälle till mig och frågade vart trammen gick, hon var inte säker på om hon klivit på rätt tram. Jag svarade vänligt. Sen satt vi där.

Jag kan nog lugnt påstå att det inte var samme karismatiske unge man i våra tankar... och mina tankar var nog inte riktigt lika rena som hennes... Oh well.

Hemlighetsfull

Hoppsan, helt plötsligt var Bloggersidan på svenska! Inte har jag ändrat det, men det var väl trevligt antar jag... hmm ibland är det faktiskt enklare med engelska än med svenska.

Har haft en trevlig om än något händelselös påsk, men avslappnat och skönt var det ju. Jobbet flyter på, och jag fick ett par extradagar ledigt.

Igår var jag iväg och gjorde något ganska annorlunda med någon som är vääääldigt trevlig. Mer än så kan jag tyvärr inte säga just nu, eftersom det är en hemlis än så länge och eftersom min kära mor läser den här bloggen. Jag berättar mer i mitten på maj eller så.

En halvhemlis till idag... en ny roll inom företaget annonserades ut idag. Jag söker. Vi får se vad som händer. Går det så går det. Går det så vore det kanon.

Ett sånt jäkla inlägg. Totalt intetsägande. Jag ber om ursäkt.

Brighton i solskenet

Ååååh vilken toppendag... Jem hämtade mig med bilen, och vi kom ner till Brighton runt lunchtid. Hämtade ut våra biljetter, och knallade sedan ner till havet. Strosade runt på piren och njöt av solen som glittrade på vattnet. Det var varmt och skönt och jag behövde inte ens jackan. Kände mig avslappnad och lycklig.

Vi utforskade små labyrintliknande gränder med pittoreska och udda små specialaffärer som sålde allt från Disneytårtor, smycken och udda t-shirts till antikviteter. Senare hamnade vi på en pub där vi käkade middag och satt och pratade ett par timmar.

Vi var ute i så god tid att vi var bland de första som släpptes in i lokalen, och hamnade därför allra längst fram vid kravallstaketet (vilket för övrigt inte behövdes eftersom BNLs publik alltid är skötsam!). Så vi var ungefär 1 1/2 meter från scenen när BNL uppträdde. Kanon! Och konserten var om möjligt ännu bättre än den förra veckan. Extasen nära, ha ha ha! Fast Ed (till vänster på fotot) får nog sluta flina åt mig sådär mycket... han är så söt att jag nästan blir lite tonårsförälskad.

Kom hem strax efter midnatt, trött med supernöjd.

Klipp från giget

Måste ju bara dela med mig av lite BNL-kärlek... YouTube svämmar över just nu av klipp från konserten i fredags, och de andra de gjort på turnén hittills.

Den här får ni inte missa: Grabbarna dansar på ett ytterst oproffsigt men någorlunda koreograferat sätt till Angry People. Klockrent.

Och här har ni If I had a $1,000,000 med Ed's monolog om kameramobiler... hoppa inte över Steve´s solo på slutet, mannen kan sjunga minsann. Och skarpögda iakttagare kan se mitt blonda hår när de panorerar över publiken... hoppsan. Är det mina 15 minutes of fame, tro? :-)

Åååååh jag längtar till på torsdag...