Bara ett kort inlägg medan vi väntar på att resten av familjen ska dyka upp. Buffén väntar i köket, den är en LCHF:ares mardröm med pizzabitar, vitlöksbröd, dippsåser, munkar, sausage rolls (brödinbakade korvar), panerad "popcornkyckling", jultårta, en quiche, små piroger, kakor... Jag fakirar och har en bytta med grillade kycklinglår, det går ju bra det också. Fast vitlöksbrödet luktar alldeles för gott. Hmm. Tur att man har karaktär. *liten diskret suck*
Hoppas ni alla får en fin nyårsafton och ett underbart 2012. Själva avger vi inga nyårslöften (vi är ju redan så skötsamma och hälsosamma, ha ha ha) men däremot har vi en liten förhoppning om året som kommer. Några av er vet redan vad jag menar, ni andra får reda på det så småningom. Framtiden är spännande.
Nu har vi varit in till "stora staden" Barnstaple (hela 25.000 invånare!) och shoppat loss. Det vill säga Lewis shoppade loss. Lite julpengar och presentkort hade han fått att sätta sprätt på, och konstigt nog blev det Game och Gamestation som besöktes. Vem hade kunnat ana? ;) Batman Arkham City, Call of Duty MW3 och gamla Dead Rising 2 blev dagens skörd för den lille ängeln. Plus en MW3 t-shirt. Ju mer blod och zombies desto bättre. Han och Andy är inte lättskrämda och brukar kolla typ Saw-filmerna, Final Destination och annat medan jag sitter och kurar för mig själv framför datorn. Inte min grej alls.
Själv fick jag nöja mig med en snabb runda bland hårvårdshyllorna på Boots medan Andy och Lewis följde mig i hasorna som ett litet uttråkat lämmeltåg... Det ösregnade och blåste och var allmänt miserabelt, svårt att få parkering och tjockt med folk överallt eftersom alla andra också kommit på samma idé. Men det var ändå trevligt att komma ut lite och ha en "family day out" för det blir inte av så ofta.
Häromdagen hann vi med att fira Andys födelsedag med familjen, med tårta och det gamla vanliga. Imorgon är det dags för nyårsafton och då kommer svärisarna, Tracey och pojkarna över igen. Vi har ett blygsamt (jämfört med annars) fyrverkeri som Andy ska gå lös på i vanlig ordning. Ibland undrar jag varför jag tillåter en man som önskar sig eldkastare i julklapp och som en gång satte eld på sin kusins ögonbryn att handskas med pyrotekniska mästerverk, men han är faktiskt någorlunda försiktig... Och grannens hund är döv. Som tur är.
Juldagsfirandet är över. Vi har ätit alldeles för mycket mat, fått presenter som inte ens var i närheten av vad vi önskat oss, spelat familjespel, monterat ihop en flygande radiostyrd haj fylld med helium, suttit i 7 timmar i norra Devons mest obekväma soffa och genomlidit ett par riktigt dåliga filmer. Allt är som det ska, med andra ord.
Tracey hade gjort sig extra besvär med min mat idag och det fanns mycket LCHF-vänligt på julbordet... stekt kalkonlår, korvar och kött av olika slag, coleslaw, massor med ostar, majonnäs, keso, ägghalvor, räkor, avocado, fläsksvålar, nötter, blåbär och grädde... pust. Hon bad häromveckan om en lista på saker jag kan äta, och jag tror att hon tog den bokstavligt att ALLT som stod på listan var det jag ville äta på en och samma dag!
Idag avslutar jag min musikala adventskalender. Igår, på vår svenska julafton, fick ni min svenska favorit. Så det är inte mer än rätt att ni på vår engelska juldag får min engelska favorit. Den bästa jullåten någonsin. Bring on the gåshud.
Vi har tittat på Kalle Anka, Ferdinand, Askungen och de andra på YouTube. Vi har ätit skinka och rödbetssallad och köttbullar och allt det andra. Jag har fått en fantastisk bukett med tolv mörkröda rosor från Andy. Har fått telefonsamtal från farbröderna och bästaste Anna, massor med sms och Facebookhälsningar. Strax ska jag öppna julpaketet från mamma och senare ska jag ringa farmor. En komprimerad svensk jul med det allra viktigaste.
Ni firar säkert mycket mer. Men å andra sidan har ju julen inte ens börjat för oss, officiellt. Alla runt omkring oss kör på som vanligt. Grannen står utanför garaget och målar bokhyllor. Postisen dök upp han brukar. Folk panikhandlar det sista på Tesco. Men i vår lilla svenska bubbla myser vi ifred och njuter av vår "extra" juldag. Vi tänder adventsstakar och gran och gosar i soffan med en kopp te och en ask choklad (åt Andy, alltså...).
Jag är säker på att ni är supertrötta på alla mina julsånger vid det här laget. Men jag lovar att det bara kommer EN till, imorgon. Men det är ju så att för mig bara MÅSTE det vara Adolphson & Falk på självaste julafton. Min svenska julfavorit, alla kategorier.
Vi har precis kommit hem från gemensamt födelsedagsfirande med svärmor. Tårtan gick snabbt åt, och resten av maten med. Stojigt som vanligt, riktigt trevligt idag vilket inte alltid är fallet. Som ett någorlunda försynt ensambarn med liten familj är jag fortfarande inte riktigt van vid ljudvolymen i Andys familj, och ibland blir det lite överväldigande. Men idag var det kul.
Och Traceys flickvän Lora var där för en gångs skull. Vi träffar henne inte särskilt ofta men vi gillar henne verkligen så det är extra trevligt när hon är med!
Andy kroknade så fort vi kom innanför dörren, men då har han ju också varit vaken sedan 00.30 och inte fått sin vanliga fredagseftermiddagslur så det är ju förståeligt. Man vet att han är redo för sin skönhetssömn när han klagar på att han inte känner igen en enda skådis i Two and a Half Men... och det programmet slutade tio minuter tidigare. Nu har jag stoppat honom i säng. Jag ska göra mig en kopp te, sätta mig med katten i knät och mysa framför teven vars bildrör bestämt sig för att - jultevetittandet till ära - skippa ett par basfärger. Nåja. Gult är ju snyggt det också.
Nu är det nästan jul. Och den här sången ger mig gåshud nästan jämt.
Nedräkningen har börjat. Nu har vi kommit fram till de riktiga favoriterna på julsångslistan.
Last Christmas ger mig ljuva minnen från ljumma sommarnätter i Grekland, tonårsdrömmar och en väldigt speciell mörkögd ung man med världens raraste leende... Undrar om han minns samma sak och tänker på mig när han hör den? Jag hoppas det.
Idag har jag varit ganska effektiv, tycker jag. Julmaten är inhandlad för min och Andys julaftonmiddag. Skinka, lax, broccoli (istället för potatis), lite paté och annat gott. Och allt jag behöver för efterrätter och tårta på fredag (Hmmm jo det behöver ju fortfarande lagas till och bakas, men det är iallafall inköpt!)
Dessutom har jag fotograferat och listat lite nya varor på eBay och i webshopen, och har också hunnit med att göra ca 50 par örhängen på kvällskvisten. Pust.
Idag bjuder jag på en av de absolut populäraste jullåtarna i England... typiskt "Christmas Anthem" helt enkelt. Man kan inte låta bli att bli på gott humör och sjunga med en liten sväng! Ibland var det faktiskt bättre förr... typ 1973.
Idag har det känns lite segt. Massor att göra, men jag kan inte göra det förrän slutet på veckan. T ex förbereda tårta och efterrätt för svärmors och mitt födelsedagsfirande. (Vi fyller dagarna efter varandra och firar ihop) Handla det färskaste av julmaten. Göra en halventusiastisk städrunda innan julafton. Och så vidare.
Dagens adventskalenderlucka blir lite lagom mellow och sammetslen... en av Andys favoritartister.
Liknelsen med Fawlty Towers igår var ju inte alldeles tokig, faktiskt... Restaurangen och baren var helt okay på hotellet, men rummen... oj oj oj. Trötta och nerslitna, stora fläckar på gardinerna, udda kakelplattor, tapeter som hade lossnat, tjocka dammlager överallt. Och den mest intressanta detaljen i vårt rum - en toalettstol som var placerad rakt framför ett stort fönster - i knähöjd, utan gardin - som vette mot gatan! Lite småkul ställe att behöva stå med rumpan bar medan man tittade på bilarna som åkte förbi utanför. Men vi tog det hela med ett gott humör och många skratt.
Det var iallafall kul att träffa en del av folket bakom namnen som jag hör saker om dagligen. De flesta var väldigt trevliga, om än något råbarkade. Jag och Andy tog det rätt lugnt, minglade lite, roade oss med vår vanliga "people watching" och satt och snackade i baren med en lagerchef och hans fru. De flesta konversationerna under kvällen bestod av tävlingen "vem har fått det värsta rummet".
Fördelen med att äta LCHF är att man blir väldigt billig i drift på parties! Två små glas vin var allt som behövdes... men å andra sidan var jag ju pigg och fräsch imorse också! Maten gick bra att anpassa, jag hade valt en krabbpaté till förrätt och sjötunga till huvudrätt, skippade färskpotatisen till och tog blandade grönsaker istället. Fast efterrätten - en ljuvlig chokladmousse med Baileys-smak - hade jag bestämt mig för att äta och njuta av, och det gjorde jag också. Nån gång ibland ska man ju "synda" lite, och igår var det faktiskt värt en smärre magknip...
Och så fick jag ju äntligen chansen att ha på mig min fina svarta klänning som jag köpte för ett tag sedan! Andy konstaterade att han definitivt hade den sexigaste frun på partyt. Men så är han ju lite partisk också. Skulle bara fattas annat :)