April blev en månad som mest bestod av flyttförberedelser. Försök att att packa ihop möbler och prylar som tidigare fyllde ett normalstort hus, som sedan klämts in i något liknande en svensk sommarstuga. Fast mindre, typ. Under tiden måste hushållet fungera smidigt och du måste kunna sprida ut alla dina företagsgrejer över hela huset utan att ställa till nån oreda. Pust. Varje dag räknade vi ner till flyttdagen med ivrig förväntan.
Kändes lite som "here we go again". Jag räknade ut att jag under min tid i England (sedan hösten 2002) flyttat sammanlagt 7 gånger. På 7 1/2 år. Urk. Nu kändes det som att det vore skönt att faktiskt rota sig lite och kanske stanna ett par år iallafall!
Sadie kom på besök några dagar, och vi hade tur med vädret och fick en riktigt fin helg. Här är vi uppe bland sanddynerna vid stranden i Westward Ho! alldeles bredvid en golfbana som måste ha en av de bättre utsikterna i världen.
I mitten på april var vädret så här ljuvligt, och vi tog en tur till Hartland Point. Där finns en gammal fyr, någon slags arméinstallation, vrakrester från ett skepp som gick på grund på 80-talet, och en vidunderlig utsikt...
Fåren var tämligen oberörda av sin tjusiga omgivning. Vi däremot njöt av solen, åt en glass och vandrade runt bland klipporna.
Här ser man den lilla fyren långt nere. Där bodde fyrvaktaren med hela sin familj under många generationer. Något ensligt, kanske?
Och så här fin utsikt har vi från trädgården i nya huset! Det blev inflyttning i slutet av april, och jag bara ääälskar vyn över floden... kan stå och stirra ut genom fönstret i timmar, känns det som. Mer bilder från huset kommer i maj-summeringen.
Flytten gick bra, det struligaste var faktiskt att få dit katterna! Vi dividerade fram och tillbaka, och bestämde oss för att flytta oss själva tillsammans med katterna dagen före möblemanget, så att de skulle slippa värsta stöket. Alltså knöt vi fast vår dubbelmadrass på biltaket och vinglade dit med den på eftermiddan.
När det sedan blivit mörkt jagade vi fatt i katterna (betydligt lättare sagt än gjort!) och petade in Carlos i transportlådan och Princess i en flyttkartong. Jag tog Carlos, Andy tog Princess, vi hystade in dem i varsin bil och körde i sporrsträck till nya huset. Carlos klagade lite men det var inga problem. När vi kom fram klev jag ur bilen och hojtade till Andy "You guys okay?" varpå han nickade åt bilen till och svarade "hmm beror på vad du menar med okay..." Fastklistrad i bakrutan sitter en vilt stirrande Princess. Tydligen hade hon utan pardon slitit sönder lådan och klättrat ur redan när vi svängde ut från parkeringen...
Men det var ingen fara, så fort vi fått fatt i henne och kånkat in henne i nya sovrummet spatserade hon orädd runt och inspekterade alla vinklar och vrår. Carlos, däremot, var inte lika kaxig utan tillbringade de första timmarna inkrupen under vårt täcke...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar