Igår vaknade vi upp till ljuvligt sommarväder och en ledig dag. Vi låg och mornade oss länge med vidöppet fönster medan Carlos for ut och in genom fönstret ut i trädgården.
När vi kvicknat till, ätit frukost och tagit en dusch, drog vi på oss shortsen och flip-flopsen och släpade ut våra gamla cyklar som Andy gjort iordning, och sen trampade vi ner till "the Ho" och sörplade i oss en mugg te på vårt favoritfik. Sittandes under ett parasoll med utsikt över stranden och vågskvalpet.
Jag har nog inte cyklat sen jag bodde i South Ockendon, vilket skulle innebära sisådär... ööhm... kanske fem år... oh well, det var lite vingligt först men man har ju inte tappat greppet helt.
Förresten så upptäckte jag igår en oväntad fördel med att bo här, nåt som jag inte tänkt på förut. Vältränade unga surfarkillar som knallar runt i the Ho med bar överkropp. Need I say more?
Vi trampade hem igen, slängde oss i bilen och åkte in till Bideford (närmsta lilla stan) och gjorde en veckohandling på mataffären. På väg hem stannade vi hos syster Tracey för att säga hej, och hon frågade om vi ville hänga med ut till en bypub som de gillar. Vi nappade.
Hem och hysta in maten i kylskåpet, snabbt byte av kläder och sen iväg. När vi väl kom dit visade det sig att de inte öppnade förrän på kvällen, så istället hamnade vi på vårt närmsta pub/restaurant nere i the Ho. Iskallt mineralvatten och en smaskig lammstek och grönsallad (håller mig ju till LCHF-mat) ute på solterassen, medan vi studerade alla semesterfirare. Solen stekte och en svag salt bris höll oss lagom varma.
Efteråt knallade vi ner till the green, köpte en glass var åt Oz och Woody (syskonbarnen), och sen ägnade vi en timme eller så åt att spela nån slags hand/fot/volleyboll/kull allihop. Jag och Tracey låtsades att vi också sprang för glatta livet, precis som grabbarna, men i själva verket stod vi mest still och lät dom jobba.
Lite senare släpade vi oss hem och kollapsade framför tv:n en stund innan det blev läggdags. Idag är jag lite röd på näsan. Men sämre dagar har jag haft i mitt liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar