Vaknade i morse och var ett helt år äldre. Håhåjaja. Fast jag har ju ett helt års respit innan jag fyller kärring nästa jul.
Att fylla år på julafton är lite udda. Folk tycker synd om en. Man får väääldigt mycket presenter eftersom alla tycker synd om en. Man får födelsedagspresenter som är inslagna i papper med tomtar och änglar och sånt. Man får födelsedagspresenter som också är julklappar. Man kan aldrig ha fest på sin egen födelsedag. Man är stenbock.
Själv tycker jag att det är toppen. Och dessutom får jag väl skylla mig själv eftersom jag tydligen skulle ha fötts runt Lucia, men i vanlig ordning inte hade så bråttom...
Idag blir det slappning hemma, med svensk julmiddag. (Julafton här är ju "dagen FÖRE jul"... Dumma engelsmän.) Men eftersom jag inte hade tid och energi att trängas på IKEA dagarna före jul har jag inte fått tag på allt jag behövde för en riktig svensk jul. Så jag kör internationellt - spansk tortillaomelett istället för Jansson. Italiensk anitpasti istället för rökt korv. Skotska rollmops istället för sill. Fransk fasanpaté istället för pastejer och syltor. Det låter inte så dumt, faktiskt... Rödbetssalladen fixar jag själv, det är inte så svårt. Fast det hade ju varit bättre om jag hade kommit ihåg att ta ut den färdiga julskinkan ur frysen igår kväll...
Imorrn är jag inbjuden på julmiddag till vänner i Essex... de har mer eller mindre öppet hus på jul, och det brukar vara allt möjligt roligt folk där. Men jag har inte bestämt mig än. Kanske stannar jag hemma och äter chokladpraliner hela dagen...
söndag, december 24, 2006
lördag, december 23, 2006
I miss you, granen
För ett antal år sedan bodde jag i stadsdelen Bellevue i Karlstad. Vår gamle gårdskarl brukade fixa fram en julgran till innergården varje år. Ett år fick vi den här.
Varje gång jag ser den här bilden och tänker tillbaka så blir jag så jävla lycklig. Att en sån liten patetiskt tunn, skranglig och sned gran fick ståta som julgran på gården. Trots att fyra av lamporna inte lös... och dom var ändå inte jämnt placerade. Trots att grenarna slokade och satt lite hur som helst. Barren trillade av efter hand, men den stod tappert kvar. Kan man annat än älska en sån julgran? Det är definitivt den finaste julgran jag haft, och när den till sist togs bort var jag deprimerad i flera dar.
Om en sån liten gran kan bli julgran finns det hopp för oss alla. God Jul på er.
MERRY CHRISTMAS EVERYONE!!
fredag, december 22, 2006
Julförberedelser?
När jag var på väg hem nu på kvällen undrade jag över alla människor som verkade vara ute och supa skallen av sig på pubarna... sen kom jag på att vanliga normala människor - dom som inte jobbar inom handeln - faktiskt gjorde sin sista arbetsdag före jul idag!
Lucky bastards.
Lucky bastards.
torsdag, december 21, 2006
Äntligen...
...fick jag igår träffa min online-vän L. Vi har chattat varenda vecka ända sedan i maj, och bor inte särskilt långt ifrån varandra. Men inte förrän nu har vi lyckats träffas! Han var precis så trevlig som jag visste att han skulle vara. Vi tog en öl på puben, en middag på Nando's och en kopp te hemma hos mig, och pratade om livet, kärlek, resor, familjer och mycket annat.
Tyvärr ska han ut och resa några månader i januari, så vi kommer väl bara att ha sporadisk kontakt under tiden... men vi ska försöka ses igen innan han sticker.
Det är märkligt att se nån som man känner så himla väl men aldrig har mött. Snygg är han också! Men inga såna tankar nu, Helena... han är en kompis... så det så... Kompisar är bra att ha, särskilt dom som man kan vara sig själv med.
Tyvärr ska han ut och resa några månader i januari, så vi kommer väl bara att ha sporadisk kontakt under tiden... men vi ska försöka ses igen innan han sticker.
Det är märkligt att se nån som man känner så himla väl men aldrig har mött. Snygg är han också! Men inga såna tankar nu, Helena... han är en kompis... så det så... Kompisar är bra att ha, särskilt dom som man kan vara sig själv med.
tisdag, december 19, 2006
Okay...nu har
jag sagt ifrån till Mark. Inte en dag för tidigt, enligt många... Kände på morgonen igår - efter att han gått - att det inte gick längre. Jag vet att det kanske inte låtit så, men har är faktiskt en väldigt rar kille... det är bara det att han inte vet vad ett riktigt förhållande innebär. Han har nog inte haft mycket tur med tjejer tidigare, och tror att den där slarviga stilen är normal.
I den här åldern inser man att det inte går att ändra på människor. Man får ta hela paketet. Ibland måste man utforska innehållet noga innan man bestämmer sig för om man ska utnyttja ångerrätten...
*suck*
I den här åldern inser man att det inte går att ändra på människor. Man får ta hela paketet. Ibland måste man utforska innehållet noga innan man bestämmer sig för om man ska utnyttja ångerrätten...
*suck*
måndag, december 18, 2006
Efter en...
enorm pizza och ostgratinerat vitlöksbröd på Pizza Hut strax efter jobbet, ett par Coronas på puben och ett tupplur i soffan i Marks knä mådde jag ganska gott. Nu har jag fått sova uuuuut också, och är nästan normal igen! Puh.
Idag börjar Sofia, min gamla tjej från Mexx. Hon är den sista av julextratjejerna som börjar, och det ska bli så kul att jobba med henne igen! Hela den här veckan gör jag de sena skiften... vi har ju öppet 9 - 9 de sista två veckorna före jul. Men nu har nedräkningen börjat iallafall.
Idag börjar Sofia, min gamla tjej från Mexx. Hon är den sista av julextratjejerna som börjar, och det ska bli så kul att jobba med henne igen! Hela den här veckan gör jag de sena skiften... vi har ju öppet 9 - 9 de sista två veckorna före jul. Men nu har nedräkningen börjat iallafall.
söndag, december 17, 2006
Workaholic
Ursäkta bristen på uppdateringar! (Sorry Pierre! :-) ) Den här veckan har bara varit jobb, jobb och mera jobb. Gjorde sex dar på raken, hade ledigt på onsdagen då jag flängde runt som en skållad råtta och fixade julklappar till personalen, skrev och postade julkort och en massa annat, och jobbar nu sex dar på raken igen. Har dessutom gjort en extra timme eller två varje dag. Igår hade vi högsta budgeten på hela året, och vi tog mer pengar under dagen än vad vi normalt gör på en hel vecka... Pust.
Detta leder till tämligen lite aktivitet på kvällarna... typ "ät nåt som går att värma i micron och somna sedan i soffan före klockan tio".
Fick sparka en av jultjejerna, så därför är schemat lite tajt och därför får jag gå in och jobba idag igen. CA, den unga tjejen som jag var osäker på men som trots allt gjorde ett vettigt jobb, skickade mig ett text klockan sju på tisdag morgon "Sorry jag kan inte jobba i kväll eftersom jag inte mår bra alls". Jag HATAR när dom textar mig om sjukdom och vägrar acceptera det. Dessutom är "inte mår bra" inte nån sjukdom som jag känner till... jag vill veta vad som är fel! Hur ska jag kunna veta hur länge de blir borta och kunna planera bemanningen?Är det hosta, magsjuka, vrickat foten, feber, brutit en nagel...? Textade tillbaks "Det finns inget som heter "texta in sig sjuk" - du måste faktiskt ringa och prata med mig personligen" Har inte hört ett ljud sen dess.
Försökte ringa henne flera gånger men hon svarade inte. Hon dök inte upp på onsdagen heller. Uppenbarligen har hon fått nåt viktigare för sig. Så på torsdagen ringde jag och lämnade ett meddelande att hennes kontrakt har upphört. Har fortfarande inte hört nåt. Men mina tjejer kan täcka de flesta skiften så vi är okay. Det är bara söndagarna - jag gör den här och G gör julafton (det finns gränser för vad jag gör - jobba julafton ställer jag inte upp på om jag kan undvika det!!)
Mark sa tidigare att jag kunde komma över till honom på jul, men nu ska han tydligen fira med föräldrarna... Vi har knappt kommunicerat senaste veckorna, och jag skickade honom ett surt mail att jag inte ställer upp på den här situationen längre. Genast var han online på kvällen, och ska nu komma och möta mig efter jobbet ikväll. Fjäsk. Han gör så var tredje vecka och tror att det räcker. Det gör det INTE. Han börjar få slut på "andra chanser". Men jag är för trött för att göra nåt åt det, så det får rulla på till efter jul...
Detta leder till tämligen lite aktivitet på kvällarna... typ "ät nåt som går att värma i micron och somna sedan i soffan före klockan tio".
Fick sparka en av jultjejerna, så därför är schemat lite tajt och därför får jag gå in och jobba idag igen. CA, den unga tjejen som jag var osäker på men som trots allt gjorde ett vettigt jobb, skickade mig ett text klockan sju på tisdag morgon "Sorry jag kan inte jobba i kväll eftersom jag inte mår bra alls". Jag HATAR när dom textar mig om sjukdom och vägrar acceptera det. Dessutom är "inte mår bra" inte nån sjukdom som jag känner till... jag vill veta vad som är fel! Hur ska jag kunna veta hur länge de blir borta och kunna planera bemanningen?Är det hosta, magsjuka, vrickat foten, feber, brutit en nagel...? Textade tillbaks "Det finns inget som heter "texta in sig sjuk" - du måste faktiskt ringa och prata med mig personligen" Har inte hört ett ljud sen dess.
Försökte ringa henne flera gånger men hon svarade inte. Hon dök inte upp på onsdagen heller. Uppenbarligen har hon fått nåt viktigare för sig. Så på torsdagen ringde jag och lämnade ett meddelande att hennes kontrakt har upphört. Har fortfarande inte hört nåt. Men mina tjejer kan täcka de flesta skiften så vi är okay. Det är bara söndagarna - jag gör den här och G gör julafton (det finns gränser för vad jag gör - jobba julafton ställer jag inte upp på om jag kan undvika det!!)
Mark sa tidigare att jag kunde komma över till honom på jul, men nu ska han tydligen fira med föräldrarna... Vi har knappt kommunicerat senaste veckorna, och jag skickade honom ett surt mail att jag inte ställer upp på den här situationen längre. Genast var han online på kvällen, och ska nu komma och möta mig efter jobbet ikväll. Fjäsk. Han gör så var tredje vecka och tror att det räcker. Det gör det INTE. Han börjar få slut på "andra chanser". Men jag är för trött för att göra nåt åt det, så det får rulla på till efter jul...
söndag, december 10, 2006
Gåshud
Måste erkänna att det var lite speciellt att se webb-tv från uppskjutningen av Discovery. En svensk - i rymden. Wow. Undrar hur det känns att sitta däruppe. Härnere räcker det att tänka på det för att man ska få gåshud. Heja Fuglesang!
Nu ska jag hoppa in i duschen. Blir ingen ledig dag idag, eftersom M fortfarande är dålig. Så det är bara till att ge sig iväg och jobba igen. Så är det att vara chef... alltid den som får ta stöten. Fast å andra sidan betalar de mig ju ganska bra för att ta stötarna. Och jag tänker inte lämna mina småttingar i sticket. Men nog hade jag behövt vara ledig idag... Jobba 6 dar i sträck under julruschen är ingen höjdare.
Nu ska jag hoppa in i duschen. Blir ingen ledig dag idag, eftersom M fortfarande är dålig. Så det är bara till att ge sig iväg och jobba igen. Så är det att vara chef... alltid den som får ta stöten. Fast å andra sidan betalar de mig ju ganska bra för att ta stötarna. Och jag tänker inte lämna mina småttingar i sticket. Men nog hade jag behövt vara ledig idag... Jobba 6 dar i sträck under julruschen är ingen höjdare.
lördag, december 09, 2006
Julpaniken...
...börjar dra igång. Fattar inte var alla människor får pengar ifrån, hur kan de spendera så himla mycket på julklappar? De kommer in i butiken och hostar upp ett par tusenlappar för ett smycke utan att blinka.
Det här var en ovanligt stressig dag. Normalt är vi tre som jobbar 9-6, 10-7 och 11-7. Nu skulle M börja 10 istället för 11, och så hade jag en extratjej (CH) 10-6. Men... CH frågade i veckan om hon kunde sluta 4 pga makens julfest på jobbet. Sure, det ska nog gå bra. Och så under natten får jag ett text av M att hon har spytt hela natten och kanske inte kan komma in...
Succé. Vi hördes imorse och hon var inte bättre, så det blev bara till att sälja mer än 150% mer än en vanlig lördag - med mindre personal än en vanlig lördag... Men vi fixade det!!
Själv gjorde jag 9-7 i ett sträck utan nån som helst rast. G fick också skippa lunchen. Vi galopperade över till Boots och köpte varsin smörgås som vi tryckte i oss bakom kassan. That's it. Stackars CH gjorde ju bara sin tredje dag hos oss och det måste ha varit lite småkörigt för henne. Jag har ju inte direkt haft tid att träna upp henne ordentligt. Våra displayer såg ut som Beirut, och vi fick slut på både kedjor och små bärnstenssmycken och en hel del annat. Själva kunde vi nätt och jämt ta oss tid till ett par toabesök under dagen. Man kan ju inte knipa hur länge som helst, och eftersom vi inte har nån toa i butiken måste vi springa upp till kundtoaletterna på övervåningen och köa tillsammans med alla kunder.
Men det gick. Det roligaste var när jag textade ägaren A med dagens siffror, och hon konstaterade att vi slagit butiken vid Oxford Street - där hon själv hade jobbat under dagen. Hi hi hi. Nu ska jag sova.
Det här var en ovanligt stressig dag. Normalt är vi tre som jobbar 9-6, 10-7 och 11-7. Nu skulle M börja 10 istället för 11, och så hade jag en extratjej (CH) 10-6. Men... CH frågade i veckan om hon kunde sluta 4 pga makens julfest på jobbet. Sure, det ska nog gå bra. Och så under natten får jag ett text av M att hon har spytt hela natten och kanske inte kan komma in...
Succé. Vi hördes imorse och hon var inte bättre, så det blev bara till att sälja mer än 150% mer än en vanlig lördag - med mindre personal än en vanlig lördag... Men vi fixade det!!
Själv gjorde jag 9-7 i ett sträck utan nån som helst rast. G fick också skippa lunchen. Vi galopperade över till Boots och köpte varsin smörgås som vi tryckte i oss bakom kassan. That's it. Stackars CH gjorde ju bara sin tredje dag hos oss och det måste ha varit lite småkörigt för henne. Jag har ju inte direkt haft tid att träna upp henne ordentligt. Våra displayer såg ut som Beirut, och vi fick slut på både kedjor och små bärnstenssmycken och en hel del annat. Själva kunde vi nätt och jämt ta oss tid till ett par toabesök under dagen. Man kan ju inte knipa hur länge som helst, och eftersom vi inte har nån toa i butiken måste vi springa upp till kundtoaletterna på övervåningen och köa tillsammans med alla kunder.
Men det gick. Det roligaste var när jag textade ägaren A med dagens siffror, och hon konstaterade att vi slagit butiken vid Oxford Street - där hon själv hade jobbat under dagen. Hi hi hi. Nu ska jag sova.
onsdag, december 06, 2006
Nu är jag sliten...
...efter en lång dag med mycket fläng. Började med doktorn igen imorse, återbesök för hamsterkinden, eller parotitis som det så vackert heter. Han var nöjd med utvecklingen, men klagade på mig för att jag inte gått och gjort bröströntgen än... den som jag fick remiss för i oktober *host harkel*
Vidare ner på stan, handlade några julklappar, handlade medicin, handlade julkort och julsnören... sen till posten och köa för att köpa en kartong och packtejp.
Hem igen, rafsa fram alla klappar som skulle skickas. Slå in alltihop i raketfart, veckla ut lådor och jiffypåsar och knöla ner rubbet. Adresser, tejp, kort... medan lunchen puttrade i micron. Slafsade i mig Bolognese, kollade saldot på kontot, iväg ut igen.
Släpade en stor tung kartong plus två stora jiffypåsar till postkontoret uppe i backen, och köade sedan snällt i en halvtimme för nöjet att få betala 700 spänn för att få skicka dom...
Sen upp till tågstationen, där jag tog en taxi till sjukhuset för att få den eländiga röntgen överstökad. Lyckades så småningom hitta rätt avdelning och fick sen sitta där en bra stund och vänta. När mitt namn ropades ut fick jag kliva in i en liten hytt och klä av mig på överkroppen. Istället fick jag en sån där larvig rock som man ser i tv-serier ibland, ni vet en sån där som är öppen i ryggen. (Synd att jag inte hade tillgång till detta sexiga plagg när vi hade julfest!! Särskilt attraktivt är mönstret med Hospital Use Only tryckt i käcka färger över hela eländet.) Sen in till röntgen, vilket gick väldigt snabbt. Stå framför en skärm, hakan på övre kanten av skärmen, armarna ut, håll andan! KLICK, färdigt.
Promenerade sen tillbaks till centrum, vilket är ett par modiga kilometer. Passade på att ta lite bilder med mobilen på vägen... det är fascinerande vilken skillnad det är på västra och östra Croydon. Västra är slummigt, skitigt, brötigt och fullt med folk - mest färgade. Jag känner mig alltid väldigt uttittad när jag promenerar där. Främmande blond fågel... Man kan nästan se var gränsen går för "slummen" går... det är en särskild gatukorsning, och sen börjar centrala/östra (där jag bor) och där är det prydligare, lugnare och affärerna och husen är inte lika nergångna.
Vidare in på närmaste mataffär där jag slet åt mig lite yoghurt, bröd, gurka och annat av livets nödtorft. Sen en snabbis in på kinesen för att köpa mer Tom Kha-soppa, mums!! Stapplade sen hem med kassar på trötta fötter. Tur att man är van att stå hela dagarna...
Egentligen skulle jag ha bytt åt lillgrisen idag... men det får nog vänta en dag eller två. Just nu är jag helt slut. Vadå LEDIG dag??
Västra Croydon...
...och ett par hundra meter längre fram, centrala Croydon... viss skillnad, eller hur?
Vidare ner på stan, handlade några julklappar, handlade medicin, handlade julkort och julsnören... sen till posten och köa för att köpa en kartong och packtejp.
Hem igen, rafsa fram alla klappar som skulle skickas. Slå in alltihop i raketfart, veckla ut lådor och jiffypåsar och knöla ner rubbet. Adresser, tejp, kort... medan lunchen puttrade i micron. Slafsade i mig Bolognese, kollade saldot på kontot, iväg ut igen.
Släpade en stor tung kartong plus två stora jiffypåsar till postkontoret uppe i backen, och köade sedan snällt i en halvtimme för nöjet att få betala 700 spänn för att få skicka dom...
Sen upp till tågstationen, där jag tog en taxi till sjukhuset för att få den eländiga röntgen överstökad. Lyckades så småningom hitta rätt avdelning och fick sen sitta där en bra stund och vänta. När mitt namn ropades ut fick jag kliva in i en liten hytt och klä av mig på överkroppen. Istället fick jag en sån där larvig rock som man ser i tv-serier ibland, ni vet en sån där som är öppen i ryggen. (Synd att jag inte hade tillgång till detta sexiga plagg när vi hade julfest!! Särskilt attraktivt är mönstret med Hospital Use Only tryckt i käcka färger över hela eländet.) Sen in till röntgen, vilket gick väldigt snabbt. Stå framför en skärm, hakan på övre kanten av skärmen, armarna ut, håll andan! KLICK, färdigt.
Promenerade sen tillbaks till centrum, vilket är ett par modiga kilometer. Passade på att ta lite bilder med mobilen på vägen... det är fascinerande vilken skillnad det är på västra och östra Croydon. Västra är slummigt, skitigt, brötigt och fullt med folk - mest färgade. Jag känner mig alltid väldigt uttittad när jag promenerar där. Främmande blond fågel... Man kan nästan se var gränsen går för "slummen" går... det är en särskild gatukorsning, och sen börjar centrala/östra (där jag bor) och där är det prydligare, lugnare och affärerna och husen är inte lika nergångna.
Vidare in på närmaste mataffär där jag slet åt mig lite yoghurt, bröd, gurka och annat av livets nödtorft. Sen en snabbis in på kinesen för att köpa mer Tom Kha-soppa, mums!! Stapplade sen hem med kassar på trötta fötter. Tur att man är van att stå hela dagarna...
Egentligen skulle jag ha bytt åt lillgrisen idag... men det får nog vänta en dag eller två. Just nu är jag helt slut. Vadå LEDIG dag??
tisdag, december 05, 2006
Very good women
Handlade på kinesiska affären igen. Den här gången hade jag lite mer tid att utforska sortimentet. Stod och studerade nåt som såg ut som buljongkryddor till en soppa eller gryta. En av karlarna kom fram och började ivrigt beskriva de olika sorterna. "Very good, put whole chicken in and cook, very nice" var omdömet om den jag höll i handen för tillfället.
Sen sneglade han på mig och pekade på en annan sort i hyllan, ett paket med olika sorters torkade kryddor. "THIS ONE - remember name! Very good women, very good women making babies! All other, very good everyone - but this, must remember! Very good women making babies..."
Jag tackade för informationen och stoppade raskt ner den jag redan hade i näven i min lilla korg.
Sen sneglade han på mig och pekade på en annan sort i hyllan, ett paket med olika sorters torkade kryddor. "THIS ONE - remember name! Very good women, very good women making babies! All other, very good everyone - but this, must remember! Very good women making babies..."
Jag tackade för informationen och stoppade raskt ner den jag redan hade i näven i min lilla korg.
söndag, december 03, 2006
Pierres utmaning
Pierre har gett mig en radda frågor att svara på! Jag gör ett försök...
När hade du sex första gången?
Den var lätt. Jag var 18. Präktig värre. Med pojkvännen Urban som, om man tittade riktigt noga i vissa vinklar, nästan var lite lik Thåström...
Vilket är ditt favoritland i Baltikum?
Måste nog svara Estland här eftersom det är det enda baltiska landet jag faktiskt varit i! Jag och Anna åkte över till Tallinn med Estonia några få månader innan hon sjönk...
Kommer du flytta hem?
Nja. Nä. Kanske... så småningom när jag blir äldre. Svårt att svara på. Just nu vill jag vara här!
Senaste lästa bok?
Håller just nu på med Robert Goddard's "Never Go Back". Rekommenderas! Klämmer ungefär en bok i veckan. Mest deckare och thrillers, typ Jeffery Deaver, Patricia Cornwell, Harlan Coben, Dean Koontz, Val McDermid, James Patterson och Ian Rankin.
Favoritsajt på nätet?
Förutom länklistan här på sidan så blir det väl Aftonbladet, Expressen och MSN-chatten samt lite andra blandade dagligdags. Nån datingsajt när andan faller på.
Berätta en hemlighet från din vistelse i England!
Umm... Har gjort ganska många dumheter sen jag kom hit, men inga som jag ångrar alltför mycket! T ex att jag har en förkärlek för yngre killar är ju ingen hemlis direkt...
Hur länge har du arbetat på din nuvarande arbetsplats?
Började i maj i år, så ungefär 7 månader nu.
Är svenska ditt modersmål?
Oh yes.
Är du 100% svensk?
Det känns så... men ska man vara noga så är jag faktiskt 25% tysk, eftersom min biologiska farmor var från Västtyskland. Tyvärr gick hon bort redan innan jag föddes, men jag har ju min farmor Elsa som farfar gifte sig med '68.
Bästa TV-serien?
CSI! Las Vegas... sen Miami... sen NY... Men engelsk tv är väldigt bra, så det är svårt att välja ibland... Torchwood (en spin-off till Dr Who) kollar jag just nu, och Two Pints of Lager är alltid kul. Coupling var en given höjdare när den kom.
Bästa komedipersonlighet?
Det får bli delad förstaplats mellan Steve Martin och John Cleese. Hedersomnämnande till Babben Larsson för klassikern "sett en häst". Sen finns det en massa skitduktiga engelska ståuppkomiker förstås, t ex Lee Evans, Baddiel & Skinner, Billy Connolly, Ricky Gervais, Jimmy Carr, Greg Davies...
Har du någonsin transat, alltså klätt ut dig till pojke?
Näe... faktiskt inte! Inte ens på maskerad. Fast det skulle nog inte lyckas nåt vidare med min kroppsbyggnad... vissa kroppsdelar skulle avslöja mig direkt!
Hur mycket tjänar du?
Ooooooh sånt pratar man aldrig om i England. Top Secret. Men jag kan säga att det är ungefär dubbelt så mycket som jag tjänade innan jag flyttade hit.
Var kommer ditt namn ifrån?
Mamma och pappa var övertygade om att de skulle få en flicka, och namnet Helena var det som gällde. Punkt slut. Hade jag mot förmodan blivit pojke hade jag fått heta Sune eller Malte. Hemska tanke!! Helena kommer från grekiskans Eleni och betyder "fackla" eller "den lysande".
Favoritplagg?
Min fuchsiafärgade djupt v-ringade topp. Perfekt "första-dejt-topp"! Never fails.
Finns det några kärlekar du aldrig kommer över?
Magnus var den längsta hittills... och är nu en av mina absolut bästa vänner. Dom som sitter kvar i minnet mest är H och L. En grekisk ungdomsförälskelse och en mytoman-skotte. Håhåjaja.
Borgerlig eller kyrklig vigsel?
Kyrkan är väl det tjusigaste alternativet, men eftersom jag gick ur svenska kyrkan för ett antal år sedan så får det väl bli borgerlig, antar jag. Är inte religiös för fem öre.
När hade du sex första gången?
Den var lätt. Jag var 18. Präktig värre. Med pojkvännen Urban som, om man tittade riktigt noga i vissa vinklar, nästan var lite lik Thåström...
Vilket är ditt favoritland i Baltikum?
Måste nog svara Estland här eftersom det är det enda baltiska landet jag faktiskt varit i! Jag och Anna åkte över till Tallinn med Estonia några få månader innan hon sjönk...
Kommer du flytta hem?
Nja. Nä. Kanske... så småningom när jag blir äldre. Svårt att svara på. Just nu vill jag vara här!
Senaste lästa bok?
Håller just nu på med Robert Goddard's "Never Go Back". Rekommenderas! Klämmer ungefär en bok i veckan. Mest deckare och thrillers, typ Jeffery Deaver, Patricia Cornwell, Harlan Coben, Dean Koontz, Val McDermid, James Patterson och Ian Rankin.
Favoritsajt på nätet?
Förutom länklistan här på sidan så blir det väl Aftonbladet, Expressen och MSN-chatten samt lite andra blandade dagligdags. Nån datingsajt när andan faller på.
Berätta en hemlighet från din vistelse i England!
Umm... Har gjort ganska många dumheter sen jag kom hit, men inga som jag ångrar alltför mycket! T ex att jag har en förkärlek för yngre killar är ju ingen hemlis direkt...
Hur länge har du arbetat på din nuvarande arbetsplats?
Började i maj i år, så ungefär 7 månader nu.
Är svenska ditt modersmål?
Oh yes.
Är du 100% svensk?
Det känns så... men ska man vara noga så är jag faktiskt 25% tysk, eftersom min biologiska farmor var från Västtyskland. Tyvärr gick hon bort redan innan jag föddes, men jag har ju min farmor Elsa som farfar gifte sig med '68.
Bästa TV-serien?
CSI! Las Vegas... sen Miami... sen NY... Men engelsk tv är väldigt bra, så det är svårt att välja ibland... Torchwood (en spin-off till Dr Who) kollar jag just nu, och Two Pints of Lager är alltid kul. Coupling var en given höjdare när den kom.
Bästa komedipersonlighet?
Det får bli delad förstaplats mellan Steve Martin och John Cleese. Hedersomnämnande till Babben Larsson för klassikern "sett en häst". Sen finns det en massa skitduktiga engelska ståuppkomiker förstås, t ex Lee Evans, Baddiel & Skinner, Billy Connolly, Ricky Gervais, Jimmy Carr, Greg Davies...
Har du någonsin transat, alltså klätt ut dig till pojke?
Näe... faktiskt inte! Inte ens på maskerad. Fast det skulle nog inte lyckas nåt vidare med min kroppsbyggnad... vissa kroppsdelar skulle avslöja mig direkt!
Hur mycket tjänar du?
Ooooooh sånt pratar man aldrig om i England. Top Secret. Men jag kan säga att det är ungefär dubbelt så mycket som jag tjänade innan jag flyttade hit.
Var kommer ditt namn ifrån?
Mamma och pappa var övertygade om att de skulle få en flicka, och namnet Helena var det som gällde. Punkt slut. Hade jag mot förmodan blivit pojke hade jag fått heta Sune eller Malte. Hemska tanke!! Helena kommer från grekiskans Eleni och betyder "fackla" eller "den lysande".
Favoritplagg?
Min fuchsiafärgade djupt v-ringade topp. Perfekt "första-dejt-topp"! Never fails.
Finns det några kärlekar du aldrig kommer över?
Magnus var den längsta hittills... och är nu en av mina absolut bästa vänner. Dom som sitter kvar i minnet mest är H och L. En grekisk ungdomsförälskelse och en mytoman-skotte. Håhåjaja.
Borgerlig eller kyrklig vigsel?
Kyrkan är väl det tjusigaste alternativet, men eftersom jag gick ur svenska kyrkan för ett antal år sedan så får det väl bli borgerlig, antar jag. Är inte religiös för fem öre.
Kinakäk
Häromdagen öppnade en ny liten supermarket alldeles runt hörnet där jag bor. Det intressanta med den är att den är kinesisk! Glöm att hitta vanliga saker som t ex olivolja och mjölk. Istället kan man botanisera bland saker som x antal hyllmetrar med nudlar i alla varianter, lychee- och guavajuice, femtioelva sorters sweet chillisås, inlagd mango, torkad bläckfisk, stir fry-såser, mystiska färska frukter och grönsaker som jag inte ens känner igen, levande krabbor (jodå, dom rör på sig!), kryddade fiskbullar, slisksöta puddingar och skumma kryddor, det mesta med tillagningsinstruktion på kinesiska... Sushitillbehör och lite thaimat har dom också. Spännande!
Ett litet plus är att dom har öppet till åtta på kvällen, så jag hinner in när jag kommer hem från jobbet. Har varit inne ett par gånger, och jag kommer alltid ut med nåt mysko paket som jag bara MÅSTE prova! Även om personalen är väldigt artig och hjälpsam, är det lite si och så med språkkunskaperna hos vissa av dom. Jag smet in fem i åtta igår kväll, och det verkade som att de höll på att packa ihop för dagen. Jag vände mig till en av killarna och frågade vänligt om de höll på att stänga - varpå han med ett stort leende raskt ledde mig bort till hyllan med Hoi Sin-såserna... Ja ja.
Ett litet plus är att dom har öppet till åtta på kvällen, så jag hinner in när jag kommer hem från jobbet. Har varit inne ett par gånger, och jag kommer alltid ut med nåt mysko paket som jag bara MÅSTE prova! Även om personalen är väldigt artig och hjälpsam, är det lite si och så med språkkunskaperna hos vissa av dom. Jag smet in fem i åtta igår kväll, och det verkade som att de höll på att packa ihop för dagen. Jag vände mig till en av killarna och frågade vänligt om de höll på att stänga - varpå han med ett stort leende raskt ledde mig bort till hyllan med Hoi Sin-såserna... Ja ja.
fredag, december 01, 2006
Hamsterkindad glamour
Då var den här veckan nästan över! Fort har det gått...
I onsdags fick jag knalla iväg till doktorn igen... känns som jag inte gjort annat den senaste tiden. Jag som brukar vara så kärnfrisk! Men nu hade jag svullnat upp på ena kinden/ sidan av halsen på ett väldigt mysko sätt, och hade svårt att tugga mm. Tänk er en hamster som pulat in ett halvt kilo frön i ena kinden, så hamnar ni ganska rätt... Undrade om det kunde vara knutet till hostan på nåt sätt. Doktorn sneglade på mitt hamsterfejs och konstaterade "Du kanske har påssjuka!" Öh? Är inte det en barnsjukdom? Men efter undersökning sa han att det var en svullen "parotid gland" vilket jag senare lyckades lista ut var en salivkörtel. Skumt. Samma symptom som när man har påssjuka, tydligen. Så jag fick penicillin som ska ta ner svullnaden, och ska tillbaka om en vecka. *suck*
På kvällen hade vi julfest för alla butikerna inne i centrala London. Bra uppslutning, och det var riktigt kul! Synd bara att jag inte kunde dricka mer än nåt glas vin pga antibiotikan. Vi hade bestämt oss för att vara den "blingigaste" butiken, och det tror jag vi lyckades med! Glitter, juveler, sidencaper och annat kom vi uppklädda i, och fick höra från alla hur "glamorous" vi såg ut. Själv hade jag draperat mitt illblonderade hår på ett elegant vis över ena kinden, så det skulle dölja det mesta av min "kindpåse". Hängde på mig paljettklänning, sjal och ungefär 3 kilo smycken, och var sedan redo att rocka.
Obegränsat med vin och endast små kanapéer gjorde att alla blev tämligen bladiga. Dansandet urartade redan till Abba-medleyt och regionschefen hängde sig framåt natten om halsen på mig och bedyrade att hon var såååå stolt över mig och att jag var en av de bästa cheferna hon nånsin jobbat med. Och ägarna talade om att min butik är en av dom få som de känner att de inte behöver oroa sig för och blanda sig i inför julhandeln, eftersom den är så välskött och självgående. Kul!
Efteråt hade vi en 2-timmars mardrömsresa hem med värkande fötter, tunnelbanestopp och tågförseningar, men det är en annan historia...
Jag uppblingad inför festen
Vad "mina" tjejer G och M gör här är jag inte riktigt säker på, men jag TROR att det kan vara ett försök till magdans. Eller nåt.
I onsdags fick jag knalla iväg till doktorn igen... känns som jag inte gjort annat den senaste tiden. Jag som brukar vara så kärnfrisk! Men nu hade jag svullnat upp på ena kinden/ sidan av halsen på ett väldigt mysko sätt, och hade svårt att tugga mm. Tänk er en hamster som pulat in ett halvt kilo frön i ena kinden, så hamnar ni ganska rätt... Undrade om det kunde vara knutet till hostan på nåt sätt. Doktorn sneglade på mitt hamsterfejs och konstaterade "Du kanske har påssjuka!" Öh? Är inte det en barnsjukdom? Men efter undersökning sa han att det var en svullen "parotid gland" vilket jag senare lyckades lista ut var en salivkörtel. Skumt. Samma symptom som när man har påssjuka, tydligen. Så jag fick penicillin som ska ta ner svullnaden, och ska tillbaka om en vecka. *suck*
På kvällen hade vi julfest för alla butikerna inne i centrala London. Bra uppslutning, och det var riktigt kul! Synd bara att jag inte kunde dricka mer än nåt glas vin pga antibiotikan. Vi hade bestämt oss för att vara den "blingigaste" butiken, och det tror jag vi lyckades med! Glitter, juveler, sidencaper och annat kom vi uppklädda i, och fick höra från alla hur "glamorous" vi såg ut. Själv hade jag draperat mitt illblonderade hår på ett elegant vis över ena kinden, så det skulle dölja det mesta av min "kindpåse". Hängde på mig paljettklänning, sjal och ungefär 3 kilo smycken, och var sedan redo att rocka.
Obegränsat med vin och endast små kanapéer gjorde att alla blev tämligen bladiga. Dansandet urartade redan till Abba-medleyt och regionschefen hängde sig framåt natten om halsen på mig och bedyrade att hon var såååå stolt över mig och att jag var en av de bästa cheferna hon nånsin jobbat med. Och ägarna talade om att min butik är en av dom få som de känner att de inte behöver oroa sig för och blanda sig i inför julhandeln, eftersom den är så välskött och självgående. Kul!
Efteråt hade vi en 2-timmars mardrömsresa hem med värkande fötter, tunnelbanestopp och tågförseningar, men det är en annan historia...
måndag, november 27, 2006
Min fumlige...
...lille oemotståndlige klant till pojkvän lyckades överträffa sig själv igår. Tidigt på morgonen ringde det i min mobil. "Hej raring, det är jag! Nu har jag lånat en mobil och tänkte komma över till dig och hälsa på! Jag är på tågstationen i Reading nu, tåget går om en liten stund..."
Jag fick naturligtvis panik, kastade mig ur sängen och lyckades på rekordtid byta åt Snoddas, sopa hela lägenheten, diska undan, plocka ihop tidningar, bädda sängen, duscha, tvätta och föna håret, raka diverse ställen, sminka mig och sedan precis i tid drapera mig i soffan som om jag bara suttit där lugnt och väntat...
Vi hade en riktigt mysig dag och tillbringade större delen av eftermiddagen på en australiensisk pub i närheten, där de visade Man United - Chelsea på storbildsskärm medan vi immundigade större mängder snakebite, snackade, kollade fotboll (mest Mark), åt lite nachos (mest jag) och pussades då och då. Slappt och trevligt. Kom också i samspråk med några albaner, som var ganska trevliga om än något udda. Men fotboll enar över alla gränser, tydligen...
Det var bra att han kom, kul att han tog ett rejält initiativ för en gångs skull. Det bästa var att han inte hade kryckorna med sig - för första gången! Han kan gå som vanligt nu - om än lite vingligt. Det tar sig... nu är planen att han ska börja jobba efter jul, och han har en sjukgymnast som pushar honom hårt. Tur det, så slipper jag, ha ha ha!
Jag fick naturligtvis panik, kastade mig ur sängen och lyckades på rekordtid byta åt Snoddas, sopa hela lägenheten, diska undan, plocka ihop tidningar, bädda sängen, duscha, tvätta och föna håret, raka diverse ställen, sminka mig och sedan precis i tid drapera mig i soffan som om jag bara suttit där lugnt och väntat...
Vi hade en riktigt mysig dag och tillbringade större delen av eftermiddagen på en australiensisk pub i närheten, där de visade Man United - Chelsea på storbildsskärm medan vi immundigade större mängder snakebite, snackade, kollade fotboll (mest Mark), åt lite nachos (mest jag) och pussades då och då. Slappt och trevligt. Kom också i samspråk med några albaner, som var ganska trevliga om än något udda. Men fotboll enar över alla gränser, tydligen...
Det var bra att han kom, kul att han tog ett rejält initiativ för en gångs skull. Det bästa var att han inte hade kryckorna med sig - för första gången! Han kan gå som vanligt nu - om än lite vingligt. Det tar sig... nu är planen att han ska börja jobba efter jul, och han har en sjukgymnast som pushar honom hårt. Tur det, så slipper jag, ha ha ha!
fredag, november 24, 2006
Gam
Lokaltidningen rapporterar att en asgam har setts cirkla över centrala Croydon. På nåt sätt blir jag inte förvånad alls...
onsdag, november 22, 2006
School run
Visst är det ljuvligt att tidigt på morgonen på en ledig dag väckas av ljudet av en slagborr ute på gatan? *suck* Dom har spärrat av halva gatan här utanför, och jag kan tänka mig vilket kaos det kommer att bli i eftermiddag när "the school run" drar igång...
Det ligger en skola alldeles runt hörnet, och eftersom alla föräldrar i England hämtar barnen på exakt samma tid med varsin bil kan det bli ganska kaotiskt. Jag har lärt mig att det inte är nån idé för mig att försöka få ut bilen - eller komma tillbaka och försöka parkera - mellan halv fyra och halv fem på vardagar, eftersom det då är ungefär 30 bilar som försöker klämma sig in på 6 parkeringsplatser, varav 5 redan är upptagna, typ... Tyvärr har vi som bor här inga egna parkeringar, utan för slåss om rutorna som finns tillgängliga på gatan. Normalt är det inget större problem, utom just när det är school run.
Det är svindyrt att parkera här, men kan man bevisa att man bor i området så får man köpa ett parkeringstillstånd från kommunen. Det gäller för ett helt år, och kostar bara några hundringar. Smidigt! Man får ett som gäller för den zon man bor i, så jag kan parkera var som helst inom ett visst antal kvarter. Sen kan man också köpa billiga dygnskort, som man kan ge till folk som kommer och hälsar på.
Uppdatering om utmaningen: han klarade faktiskt - mot alla odds - att klämma ner 30 pints! Efter 24 pints textade han att han var "very frmj". Jaha? Jag TROR att det betydde "very drunk". Med 10 minuter tillgodo kom det ett text "30..." och vid det laget var stavningen bortom vett och sans, så en kompis tog över och meddelade att de skulle hysta in honom i en taxi och skicka hem honom. Jag kan tänka mig vilket skick han var i... Hörde inget igår så jag antar att han... ömm... vilade...
Det ligger en skola alldeles runt hörnet, och eftersom alla föräldrar i England hämtar barnen på exakt samma tid med varsin bil kan det bli ganska kaotiskt. Jag har lärt mig att det inte är nån idé för mig att försöka få ut bilen - eller komma tillbaka och försöka parkera - mellan halv fyra och halv fem på vardagar, eftersom det då är ungefär 30 bilar som försöker klämma sig in på 6 parkeringsplatser, varav 5 redan är upptagna, typ... Tyvärr har vi som bor här inga egna parkeringar, utan för slåss om rutorna som finns tillgängliga på gatan. Normalt är det inget större problem, utom just när det är school run.
Det är svindyrt att parkera här, men kan man bevisa att man bor i området så får man köpa ett parkeringstillstånd från kommunen. Det gäller för ett helt år, och kostar bara några hundringar. Smidigt! Man får ett som gäller för den zon man bor i, så jag kan parkera var som helst inom ett visst antal kvarter. Sen kan man också köpa billiga dygnskort, som man kan ge till folk som kommer och hälsar på.
Uppdatering om utmaningen: han klarade faktiskt - mot alla odds - att klämma ner 30 pints! Efter 24 pints textade han att han var "very frmj". Jaha? Jag TROR att det betydde "very drunk". Med 10 minuter tillgodo kom det ett text "30..." och vid det laget var stavningen bortom vett och sans, så en kompis tog över och meddelade att de skulle hysta in honom i en taxi och skicka hem honom. Jag kan tänka mig vilket skick han var i... Hörde inget igår så jag antar att han... ömm... vilade...
måndag, november 20, 2006
30 pints
En vän har antagit en utmaning idag... han har slagit vad med sin kompis om £50 att han ska kunna dricka 30 pints - 16,8 liter - starköl under loppet av 12 timmar. Vid den senaste uppdateringen var han på sin 19de pint och det började ta emot så smått... Men han hade fortfarande nästan fem timmar på sig. Brittiska karlar gillar sin öl. *suck* Konstigt nog blir karlsloken aldrig dålig! Jag har sett honom efter 20 pints och det var nätt och jämt att han stod upp, men dålig? Nix!
Ska bli intressant att se hur många han lyckas klämma ner. Fast särskilt hälsosamt tror jag inte att det är...
Ifall ni undrar över hur det går med Mark - apropå karlar - så har det varit tyst sen förra fredagen. Hans telefon har varit avstängd när jag försökt ringa, och jag har inte orkat bry mig om att vara online mitt i natten. Så det blir liksom ingenting.
Annars var det en galen amerikan på nätet som friade till mig (!!) efter att vi hade chattat nån timme igår kväll. Han påstår att han har fem egna företag, massor med pengar och ska komma över till England med en 200,000-kronors förlovningsring. Han ska skämma bort mig och köpa hus och bil åt mig och ge mig så mycket pengar jag vill att shoppa för. Och så påstod han att han blev kär i mig vid första ögonkastet och var övertygad om att jag var kvinnan för honom. Dessutom skickade han bilder på sig själv där han såg ut som nån slags stilig Tarzan. Ja tjena. Den storyn gick vi ju på. Absolut. Fast underhållande var det!
Ska bli intressant att se hur många han lyckas klämma ner. Fast särskilt hälsosamt tror jag inte att det är...
Ifall ni undrar över hur det går med Mark - apropå karlar - så har det varit tyst sen förra fredagen. Hans telefon har varit avstängd när jag försökt ringa, och jag har inte orkat bry mig om att vara online mitt i natten. Så det blir liksom ingenting.
Annars var det en galen amerikan på nätet som friade till mig (!!) efter att vi hade chattat nån timme igår kväll. Han påstår att han har fem egna företag, massor med pengar och ska komma över till England med en 200,000-kronors förlovningsring. Han ska skämma bort mig och köpa hus och bil åt mig och ge mig så mycket pengar jag vill att shoppa för. Och så påstod han att han blev kär i mig vid första ögonkastet och var övertygad om att jag var kvinnan för honom. Dessutom skickade han bilder på sig själv där han såg ut som nån slags stilig Tarzan. Ja tjena. Den storyn gick vi ju på. Absolut. Fast underhållande var det!
fredag, november 17, 2006
Allt är inte guld som glimmar...
...Ibland är det silver!!
Det här ägnade jag större delen av gårdagen åt... G putsade silver så svetten stänkte, jag byggde upp en helt ny display. Visst blev det snyggt?? Vi fick skippa luncherna, men det var det värt.
Och så passande att A, en av ägarna, tittade in idag, precis när det var som allra mest glimmande och prydligt! "Stunning" och "fabulous" var några av orden hon använde :-D
Bärnsten säljer vi väldigt mycket av i vår butik, och särskilt nu till jul eftersom det är en populär present. Halsbanden i mitten ligger på mellan 2,000 och 7,000 spänn, men folk verkar ha hur mycket pengar som helst att bränna...
Här är min heltidare G (bakom disken) och min nya jultjej H (till höger). Ser inte ut som om de jobbar så vansinnigt hårt, men vi hade faktiskt en riktigt körig dag.
H sålde alldeles på egen hand ett 3,000-kronors halsband precis innan ägaren A kom in... snacka om perfekt timing! A blev mäkta imponerad över att hon fixat nåt sånt redan sin andra dag och teaterviskade till mig "se till att hon säger upp sig från lördagsjobbet hon har och kommer och jobbar hos oss även efter jul!" No problem! :-) Sen frågade hon var jag fått fatt i tjejen.
"Öööh well jag högg henne när hon var inne och handlade hos oss..."
"Jaha ja, ibland är det det bästa sättet!!"
En bra dag.
(klicka på bilderna för förstoring)
onsdag, november 15, 2006
Julen är räddad!
Åkte till IKEA för att köpa en ny lampa istället för golvlampan jag pajade imorse... Och dom hade både julmust och färdigkokt, griljerad julskinka (fryst). Jippiiee!! Nu kan jag känna mig lugn... det mesta annat kan jag fixa från Sainsburys eller laga själv. *puh*
Och så blev det lampan Kroby och sidobordet Molger... ganska snyggt faktiskt!
Och så blev det lampan Kroby och sidobordet Molger... ganska snyggt faktiskt!
Ett par extra
Nu tror jag att jag fått ordning på julpersonalen. Regionschefen tyckte det var lagom att anställa två extratjejer/killar. Jag har anställt fyra... Oh well! Jag skyller på att jag alltid kan låna ut nån till andra butiker om dom har för dåligt med folk. Vi har butiker både i Richmond och Twickenham, som ligger "runt hörnet" med Londonmått mätt, och jag vet att de har svårt att hitta folk just nu.
En tjej högg jag när hon var inne i butiken och handlade med sin mamma... hon kommenterade att hon skulle kunna tillbringa hela dagarna i vår butik eftersom vi har så mycket snygga smycken. Och jag svarade rappt "well, why don´t you??" Hon kom tillbaks på intervju ett par dagar senare och det visade sig att hon hade en hel del erfarenhet från butiksarbete. Jättetrevlig dessutom. H får bli heltidaren jag behöver, men tyvärr ska hon på semester två veckor så det blir bara ett par dagars introduktion nu och sen kommer hon in i december.
Därför blir det också en yngre förmåga som börjar nästa vecka och får göra ungefär fyra dar i veckan hos mig, och kan lånas ut en - två dar i veckan till andra butiker lite längre fram. CA är lite oerfaren men verkar ha rätt inställning.
Sen en lite äldre tjej, CH som kan göra tre dar... många års erfarenhet och superintresserad av stenar och smycken. Hon blir kanon, det vet jag redan. Hon kommer också i början av december.
Och till sist - thank God! - min lilla raring Sofia. Min före detta weekend supervisor från Mexx, en av mina favorittjejer. Hon pluggar i Spanien just nu, men kommer hem strax före jul och kan ge oss den där extra pushen sista veckan.
So far, so good... Kanske har jag tagit i lite för mycket, men jag vet hur det är att vara mitt i den hysteriska julförsäljningen och inte få tillräckligt med personaltimmar på grund av företagets missriktade snålhet (Läs: Mexx förra året t ex) Och eftersom jag har en chef som har svårt att säga nej så tänker jag utnyttja det till max den här gången. :-) Så länge jag kan backa upp det med bra försäljningssiffror så vet jag att de inte kommer att klaga...
En tjej högg jag när hon var inne i butiken och handlade med sin mamma... hon kommenterade att hon skulle kunna tillbringa hela dagarna i vår butik eftersom vi har så mycket snygga smycken. Och jag svarade rappt "well, why don´t you??" Hon kom tillbaks på intervju ett par dagar senare och det visade sig att hon hade en hel del erfarenhet från butiksarbete. Jättetrevlig dessutom. H får bli heltidaren jag behöver, men tyvärr ska hon på semester två veckor så det blir bara ett par dagars introduktion nu och sen kommer hon in i december.
Därför blir det också en yngre förmåga som börjar nästa vecka och får göra ungefär fyra dar i veckan hos mig, och kan lånas ut en - två dar i veckan till andra butiker lite längre fram. CA är lite oerfaren men verkar ha rätt inställning.
Sen en lite äldre tjej, CH som kan göra tre dar... många års erfarenhet och superintresserad av stenar och smycken. Hon blir kanon, det vet jag redan. Hon kommer också i början av december.
Och till sist - thank God! - min lilla raring Sofia. Min före detta weekend supervisor från Mexx, en av mina favorittjejer. Hon pluggar i Spanien just nu, men kommer hem strax före jul och kan ge oss den där extra pushen sista veckan.
So far, so good... Kanske har jag tagit i lite för mycket, men jag vet hur det är att vara mitt i den hysteriska julförsäljningen och inte få tillräckligt med personaltimmar på grund av företagets missriktade snålhet (Läs: Mexx förra året t ex) Och eftersom jag har en chef som har svårt att säga nej så tänker jag utnyttja det till max den här gången. :-) Så länge jag kan backa upp det med bra försäljningssiffror så vet jag att de inte kommer att klaga...
måndag, november 13, 2006
Håll England rent
Varför är alla engelsmän så skräpiga? Eller är det bara jag som är petig? Det ligger drivor av skräp på gator och trottoarer och i vägkanten. Folk som t ex öppnar ett ciggpaket släpper bara omslagsplasten där de går och står. Drickburkar, tuggummin, papper, tidningar mm ligger överallt på tågstationen. (Det beror i och för sig på att det aldrig finns papperskorgar, eftersom de är rädda att terrorister ska gömma bomber i dom. Eller nåt sånt.)
Jag har sett barnvagnar, trädgårdsstolar, x antal paraplyer, bilbarnstolar, skor och allt möjligt annat liggandes på gatan. En dag låg det ett par purjolökar (jodå!) på tågperrongen. Idag gick jag strax bakom en kille som klev av trammen och genast hystade iväg en colaflaska rätt in på en gräsmatta - flaskan singlade i en båge över SOPKORGEN som stod uppställd på tramstoppet...
Varje vecka går jag och plockar saker som mina "grannar" slängt över staketet in i min trädgård. Hittills har skörden bestått av bland annat CD-skivor, bollar, papperstallrikar, skurtrasor, sugrör, äggskal, blomkrukor, plastpåsar och ett större antal McDonaldsmuggar.
Jag börjar förstå folk som blir lyriska över hur rent och fint Sverige är... kanske är det så att det är vi SVENSKAR som är rena? Själv är jag präktig nog att alltid bära med mig skräpet till närmsta papperskorg. Och så förfasar jag mig över och rynkar på näsan åt den slarviga "ungdomen av idag". Men det kanske bara beror på att jag börjar bli gammal... :-)
Jag har sett barnvagnar, trädgårdsstolar, x antal paraplyer, bilbarnstolar, skor och allt möjligt annat liggandes på gatan. En dag låg det ett par purjolökar (jodå!) på tågperrongen. Idag gick jag strax bakom en kille som klev av trammen och genast hystade iväg en colaflaska rätt in på en gräsmatta - flaskan singlade i en båge över SOPKORGEN som stod uppställd på tramstoppet...
Varje vecka går jag och plockar saker som mina "grannar" slängt över staketet in i min trädgård. Hittills har skörden bestått av bland annat CD-skivor, bollar, papperstallrikar, skurtrasor, sugrör, äggskal, blomkrukor, plastpåsar och ett större antal McDonaldsmuggar.
Jag börjar förstå folk som blir lyriska över hur rent och fint Sverige är... kanske är det så att det är vi SVENSKAR som är rena? Själv är jag präktig nog att alltid bära med mig skräpet till närmsta papperskorg. Och så förfasar jag mig över och rynkar på näsan åt den slarviga "ungdomen av idag". Men det kanske bara beror på att jag börjar bli gammal... :-)
söndag, november 12, 2006
Christmas temps
Lite tröttsamt är det. Vi annonserar efter personal för julruschen - ordalydelsen är ungefär "du är en person med gedigen erfarenhet inom juvelerar- eller lyxvarubranschen, med passion för personlig kundservice och försäljning".
Lite tunnsått med såna är det.
EN bra deltidstjej har jag hittat hittills. De flesta som kommer in med sitt CV är bara sorgliga. Antingen så pratar de knappt engelska, eller så har de inte ens vett att göra ett gott första intryck. När nån kommer in och hasplar ur sig ett "hiya have you got a vacancy can I hand in my CV?" utan att ens le eller presentera sig så blir jag inte direkt sugen på att anställa dom på fläcken... De flesta har jobbat nån månad eller kanske ett år i nån butik. Jag går mer på personlighet än på tung erfarenhet - kunskaper kan man alltid lära ut, fel attityd är betydligt värre!
En indisk kille hade jobberfarenhet från "Willys Supermarket, Sweden" :-) Han tyckte tydligen inte att det var viktigt att specificera VAR i Sverige!
Två CVn - en kille och en tjej - har foton som får en att tro att de söker jobb som "pole dancers" på nån nattklubb av den oanständigare sorten.
Igår var det nog en tjej som tog priset iallafall. 16 år, med otvättat hår, tandställning och tuggummi. Jobberfarenheten bestod av två veckors prao på kontor, och så hade hon suttit barnvakt ganska mycket... Tja, vad säger man...? Pigg verkade hon ju iallafall, om ska försöka hitta nåt positivt.
Lite tunnsått med såna är det.
EN bra deltidstjej har jag hittat hittills. De flesta som kommer in med sitt CV är bara sorgliga. Antingen så pratar de knappt engelska, eller så har de inte ens vett att göra ett gott första intryck. När nån kommer in och hasplar ur sig ett "hiya have you got a vacancy can I hand in my CV?" utan att ens le eller presentera sig så blir jag inte direkt sugen på att anställa dom på fläcken... De flesta har jobbat nån månad eller kanske ett år i nån butik. Jag går mer på personlighet än på tung erfarenhet - kunskaper kan man alltid lära ut, fel attityd är betydligt värre!
En indisk kille hade jobberfarenhet från "Willys Supermarket, Sweden" :-) Han tyckte tydligen inte att det var viktigt att specificera VAR i Sverige!
Två CVn - en kille och en tjej - har foton som får en att tro att de söker jobb som "pole dancers" på nån nattklubb av den oanständigare sorten.
Igår var det nog en tjej som tog priset iallafall. 16 år, med otvättat hår, tandställning och tuggummi. Jobberfarenheten bestod av två veckors prao på kontor, och så hade hon suttit barnvakt ganska mycket... Tja, vad säger man...? Pigg verkade hon ju iallafall, om ska försöka hitta nåt positivt.
torsdag, november 09, 2006
Ja ja jag vet vad ni tycker
Fasen också. Han har skaffat en ny mobil. "Jag lovade ju att jag skulle fixa det, baby" Och han sa så många gulliga ord. Och det var så mysigt att krama på honom igen. Mamma tycker att jag är lättlurad. Jag är benägen att hålla med. Ska gå in och väcka honom nu så jag inte kommer försent till jobbet.
*SUCK*
*SUCK*
onsdag, november 08, 2006
Midnattsmarodören
Skulle träffa A för en kopp kaffe eller nåt på kvällen igår. Vi textar under dagen och han är görförkyld och är tvungen att backa ur. Han vill inte att jag ska se honom hostig och med snorig näsa. Suck. Massor av text på kvällen med alla möjliga antydningar, men också ett "jag är snart i form igen så vi kan ses, vi har gott om tid du och jag". Jag har gått händelserna i förväg lite och sagt till honom att det är slut med Mark... men det är ju bara en tidsfråga... eller?
Är ute på msn på kvällen som "visa som offline" eftersom jag inte orkar bry mig om att chatta med nån överhuvudtaget. Slocknar tidigt (mitt i CSI - neeej!! Hur kunde jag tabba mig så??). Vaknar till vid ettsnåret, kollar msn. Meddelande från Mark "hej var är du jag ville träffa dig imorrn när du är ledig och prata nu om när och var men eftersom du inte är här kan vi inte ses" Han är fortfarande online. Jag suckar och somnar om. Telefonen ringer. "Hello?" Klick. Jaha?? Somnar om. Telefonen ringer. "Hellooo?" Klick. Förstår att det är Mark men orkar fortfarande inte engagera mig. Somnar om. Telefonen ringer. "Yeees?" "Hi it´s me." Klick. Nähä grabben, det krävs mer än så! Somnar om. Telefonen ringer. "Hello..." "Hi it´s me come online!" Sömnigt: "howcomeyouhaveaphoneallofasudden..." Klick. Ger upp och loggar på.
Skäller ut honom för att han ringer mitt i natten utan att säga nåt. Skäller ut honom för att jag är trött. Skäller ut honom för att han är han. Skäller ut honom för lite av varje i bara farten. Han vill komma hit och träffa mig. Jag säger att visst, men jag tror inte det här kommer att funka. Vi är för olika. Jag behöver ett normalt förhållande, inte detta.
Så kommer en känslostorm från honom som jag inte var beredd på.
"Så det är slut mellan oss??"
"Jag vet inte baby, men jag fixar inte det här..."
"Men jag älskar dig så mycket och jag saknar dig och du betyder allt för mig! Känner inte du samma?"
"Umm... jag vet inte vad jag känner just nu..."
"Jag älskar dig och du har hjälpt mig igenom så mycket och jag måste få träffa dig imorrn så vi kan prata, snälla..."
Osv osv osv.
Fan också. Jag ger efter och bokar in "vanliga puben klockan två" Vet inte vad jag tror att det ska åstadkomma... det vore nog bättre att bara backa ur för gott. Jäkla velmaja. Skäms på mig.
Vad exakt är det han älskar? Han vet inte så mycket om mig när jag tänker efter. Ska fråga honom i eftermiddag. Kanske.
Är ute på msn på kvällen som "visa som offline" eftersom jag inte orkar bry mig om att chatta med nån överhuvudtaget. Slocknar tidigt (mitt i CSI - neeej!! Hur kunde jag tabba mig så??). Vaknar till vid ettsnåret, kollar msn. Meddelande från Mark "hej var är du jag ville träffa dig imorrn när du är ledig och prata nu om när och var men eftersom du inte är här kan vi inte ses" Han är fortfarande online. Jag suckar och somnar om. Telefonen ringer. "Hello?" Klick. Jaha?? Somnar om. Telefonen ringer. "Hellooo?" Klick. Förstår att det är Mark men orkar fortfarande inte engagera mig. Somnar om. Telefonen ringer. "Yeees?" "Hi it´s me." Klick. Nähä grabben, det krävs mer än så! Somnar om. Telefonen ringer. "Hello..." "Hi it´s me come online!" Sömnigt: "howcomeyouhaveaphoneallofasudden..." Klick. Ger upp och loggar på.
Skäller ut honom för att han ringer mitt i natten utan att säga nåt. Skäller ut honom för att jag är trött. Skäller ut honom för att han är han. Skäller ut honom för lite av varje i bara farten. Han vill komma hit och träffa mig. Jag säger att visst, men jag tror inte det här kommer att funka. Vi är för olika. Jag behöver ett normalt förhållande, inte detta.
Så kommer en känslostorm från honom som jag inte var beredd på.
"Så det är slut mellan oss??"
"Jag vet inte baby, men jag fixar inte det här..."
"Men jag älskar dig så mycket och jag saknar dig och du betyder allt för mig! Känner inte du samma?"
"Umm... jag vet inte vad jag känner just nu..."
"Jag älskar dig och du har hjälpt mig igenom så mycket och jag måste få träffa dig imorrn så vi kan prata, snälla..."
Osv osv osv.
Fan också. Jag ger efter och bokar in "vanliga puben klockan två" Vet inte vad jag tror att det ska åstadkomma... det vore nog bättre att bara backa ur för gott. Jäkla velmaja. Skäms på mig.
Vad exakt är det han älskar? Han vet inte så mycket om mig när jag tänker efter. Ska fråga honom i eftermiddag. Kanske.
söndag, november 05, 2006
Bonfire Night
Aaaaaaaah ljuvliga värme!! Nya "boilern" går för fullt och äntligen är det varmt och skönt... har t o m kunnat diska! (Precis som om det skulle vara nåt att vara lycklig över!)
Just nu smäller och dundrar det för fullt utanför huset - det är Guy Fawkes Day igen, eller Bonfire Night som den också kallas. Redan i fredags kväll drog fyrverkerierna igång, och krutröken har legat tung över nejden hela helgen... Det har varit mycket på sistone, eftersom hinduerna har firat Diwali och sedan muslimerna sin Eid, och nu Guy Fawkes. Britterna gillar sina fyrverkerier...
Just nu smäller och dundrar det för fullt utanför huset - det är Guy Fawkes Day igen, eller Bonfire Night som den också kallas. Redan i fredags kväll drog fyrverkerierna igång, och krutröken har legat tung över nejden hela helgen... Det har varit mycket på sistone, eftersom hinduerna har firat Diwali och sedan muslimerna sin Eid, och nu Guy Fawkes. Britterna gillar sina fyrverkerier...
Karlar på väg ut och in
Skulle egentligen träffat Mark idag - första gången på en månad. Men istället sitter jag här och huttrar, medan två rörmokarkarlar slamrar och står i ute i köket. Pinknödig är jag, och sugen på en kopp te... men vattnet är ju avstängt sen tre timmar tillbaka! Det kanske var lika bra att det inte blev nåt av med Mark idag, eftersom jag inte riktigt vet vad jag vill. Jag vet ju att det inte kommer att funka, men det är ändå svårt att säga ifrån på skrapen. Jag kanske är feg, vad vet jag... Jag vill inte såra honom, men vet ju att vi är alldeles för olika som människor, med olika inställning till livet. Det kanske bara var dålig tajming att vi möttes just nu, när han är så nere. Men samtidigt kan man ju faktiskt hålla kontakt ordentligt även om man råkar ha en bruten fot!
Ni kanske kommer ihåg A, musikern jag dejtade ett tag i somras precis före Mark - han som sjabblade till det rätt ordentligt. Jag berättade inte hela historien här på bloggen, eftersom jag inte orkade just då... Iallafall så backade han ur helt oväntat och på ett ganska abrupt sätt, eftersom han plötsligt insåg att han inte rett ut sina känslor efter sin förra relation. Men nu påstår han att han är redo för nåt nytt. Han har i snart två månader jagat mig och vill att vi ska testa igen... Jag har varit stönig och sagt nej, och också berättat att jag dejtar nån annan. Men han har inte gett upp.
Vi har sagt att vi ska ses till veckan... Inte fan vet jag om det är nån bra idé, men jag tänker göra det iallafall. Har inte sett honom sen i början på augusti, och det vore intressant att se hur det känns att träffa honom igen. Alla förtjänar en andra chans. Det är ju inte som att han bedrog mig eller nåt, det var bara sättet han hanterade det hela på... Fumligt, som 95% av alla karlar jag träffat! Oh well. Den som lever får se, som dom säger.
Ni kanske kommer ihåg A, musikern jag dejtade ett tag i somras precis före Mark - han som sjabblade till det rätt ordentligt. Jag berättade inte hela historien här på bloggen, eftersom jag inte orkade just då... Iallafall så backade han ur helt oväntat och på ett ganska abrupt sätt, eftersom han plötsligt insåg att han inte rett ut sina känslor efter sin förra relation. Men nu påstår han att han är redo för nåt nytt. Han har i snart två månader jagat mig och vill att vi ska testa igen... Jag har varit stönig och sagt nej, och också berättat att jag dejtar nån annan. Men han har inte gett upp.
Vi har sagt att vi ska ses till veckan... Inte fan vet jag om det är nån bra idé, men jag tänker göra det iallafall. Har inte sett honom sen i början på augusti, och det vore intressant att se hur det känns att träffa honom igen. Alla förtjänar en andra chans. Det är ju inte som att han bedrog mig eller nåt, det var bara sättet han hanterade det hela på... Fumligt, som 95% av alla karlar jag träffat! Oh well. Den som lever får se, som dom säger.
lördag, november 04, 2006
Inte så hett inatt
Igår morse när jag vaknade kändes det lite kyligt och ruggigt. Ingen värme. Skruvade på varmvattenkranen. Inget varmvatten. Great! Trycket hade sjunkit i gasvarmvattenberedaren ganska så drastiskt, och jag visste inte hur jag skulle få upp det igen.
Jag ringde hyresagenturen, som ringde lägenhetsägarens syster, som i sin tur ringde rörmokaren (det är inte så smidigt system, faktiskt...). Han kom över på kvällen, tog en rejäl titt och konstaterade att varmvattenberedaren hade gått till de sälla jaktmarkerna.
Så nu har jag bara till att vänta tills imorrn, när han kommer och installerar en ny. Duschen imorse kunde jag glömma, jag fick springa meelan kök och badrum och fylla på vatten från vattenkokaren i badkaret men fick ändå bara upp det till rumstemperatur eftersom det svalnade så fort i kylan. Mysigt värre att stå på knä i tjugogradigt vatten och tvätta håret!
Fast natten gick bra, jag sov som en gris eftersom jag lindade in mig i täcket som en liten kokong på soffan, med värmefläkt på och flera lager med kläder. Tack och lov för Polarsockor!
Efter jobbet idag (gick kanon, kul dag och mycket pengar) sköt jag upp hemkomsten genom att åka till Sainsburys och dra ut på sallads- och kycklingleverinköpet så länge som möjligt. Lillgrisen satt hemma och huttrade, stackarn... men värmefläkten gjorde nytta för oss båda så fort jag fick på den. Tur att man är van vid det arktiska engelska klimatet, ha ha ha!
Jag ringde hyresagenturen, som ringde lägenhetsägarens syster, som i sin tur ringde rörmokaren (det är inte så smidigt system, faktiskt...). Han kom över på kvällen, tog en rejäl titt och konstaterade att varmvattenberedaren hade gått till de sälla jaktmarkerna.
Så nu har jag bara till att vänta tills imorrn, när han kommer och installerar en ny. Duschen imorse kunde jag glömma, jag fick springa meelan kök och badrum och fylla på vatten från vattenkokaren i badkaret men fick ändå bara upp det till rumstemperatur eftersom det svalnade så fort i kylan. Mysigt värre att stå på knä i tjugogradigt vatten och tvätta håret!
Fast natten gick bra, jag sov som en gris eftersom jag lindade in mig i täcket som en liten kokong på soffan, med värmefläkt på och flera lager med kläder. Tack och lov för Polarsockor!
Efter jobbet idag (gick kanon, kul dag och mycket pengar) sköt jag upp hemkomsten genom att åka till Sainsburys och dra ut på sallads- och kycklingleverinköpet så länge som möjligt. Lillgrisen satt hemma och huttrade, stackarn... men värmefläkten gjorde nytta för oss båda så fort jag fick på den. Tur att man är van vid det arktiska engelska klimatet, ha ha ha!
onsdag, november 01, 2006
Jag mötte Lassie (WAG-versionen)
För några veckor sen hade vi en riktig stropp-kund i butiken. En ung tjej som skulle köpa en ring, men krånglade nåt alldeles oerhört. Hon ville ha den ändrad till en mindre storlek, och till och med ändra designen på ringen. Inget problem. Men hennes attityd var hopplös... hon var snorkig och nedlåtande mot G och visade tydligt att det nästan var under hennes värdighet att handla av sånt slödder som oss. Typ "ja DU kanske kan förstå vad jag menar eftersom HON uppenbarligen inte kan greppa vad jag vill få gjort!" och i den stilen. Dessutom ville hon inte betala i förväg eftersom hon tidigare hade köpt en ring åt sin syster och systern kanske inte ville behålla den och då blir hon sittandes med ett tillgodokvitto så kunde hon vänta och kanske byta ringen mot den gamla osv osv. *suck* Jag tog över kunden eftersom hon var så besvärlig, och gjorde tålmodigt klart för henne vilka regler vi följer, vad det skulle kosta osv. För att bli av med henne gjorde jag till slut ett undantag och lät henne betala i efterskott.
Jag sa till min personal att de inte skulle ta åt sig av hennes uppträdande, eftersom hon uppenbarligen var en liten prinsessa som var van att få allt hon pekade på. Så kodnamnet för kunden blev genast "lilla prinsessan". Ett par veckor senare (tyvärr på min lediga dag) kommer hon in för att hämta ringen, och då duger inte den storlek som hon SJÄLV har beställt. Nädå, den är för stoooor för hennes delikata lilla finger. Så kan vi genast ändra den till en halvstorlek mindre? Utan betalning, förstås... Jag instruerade alla mina tjejer att efter detta INTE fixa nåt mer åt henne utan att hon betalade fullt pris för alla åtgärder. Ytterligare nån vecka senare kommer hon in, och tycker fortfarande att den är för stor. Men M, min nya tjej, stod på sig och sa att det var den storlek hon beställt och kunde hon nu vara snäll och betala. Så till slut köpte hon ringen och lommade muttrandes iväg.
Imorse ringde P och berättade "du vet lilla prinsessan? När hon var inne för ett tag sen hade hon med sin pojkvän och han satt på vår pall och såg uttråkad ut medan hon tjafsade fram och tillbaka... Well, jag läste tidningen häromdan och såg en bild på honom... fattar inte att jag inte kände igen honom! (P är ett stort fotbollsfans) Han är ju VM-spelaren xxx!!"
Oops! :-) En av Englands mest kända fotbollsspelare... bruden är alltså en WAG! (Wife And Girlfriend) De bor i ett hus värt 40 mille och han drar in ungefär en miljon i veckan. (Konstigt att hon inte hade råd med 200 spänn för att få ringen ändrad, stackars liten) Hon är i tidningarna titt som tätt och är oftast med på tio-i-topplistan över de populäraste fotbollsfruarna. Hon måste ju ha blivit skitsur på att ingen av oss ens kände igen henne och bemötte henne med den andakt och respekt hon förmodligen själv tycker att hon förtjänar... (Ööh hoppas ni såg ironin som dröp av tangentbordet där) Sorry, men vi behandlar alla kunder lika, oavsett vem dom råkar vara. Är någon stroppig och otrevlig mot mig och min personal så tänker jag minsann inte stå där och fjäska för personen ifråga.
Och själv blir jag inte så otroligt imponerad av nån som blir känd för att de råkar pöka på nån som är kändis. En självständig tjej som tjänar sina egna pengar och bygger upp sitt eget liv har min fulla respekt. Men bortskämda morrhoppor som lever genom nån annans framgång - näe tack!
Men nu i efterhand så tycker jag att det var himla kul att vi inte visste vem hon var... gud så irriterande det måste ha varit för henne...
(Micke, jag vet att du håller på att dö av nyfikenhet nu - men jag får ju vara lite diskret och inte nämna namn här på bloggen :-) )
Jag sa till min personal att de inte skulle ta åt sig av hennes uppträdande, eftersom hon uppenbarligen var en liten prinsessa som var van att få allt hon pekade på. Så kodnamnet för kunden blev genast "lilla prinsessan". Ett par veckor senare (tyvärr på min lediga dag) kommer hon in för att hämta ringen, och då duger inte den storlek som hon SJÄLV har beställt. Nädå, den är för stoooor för hennes delikata lilla finger. Så kan vi genast ändra den till en halvstorlek mindre? Utan betalning, förstås... Jag instruerade alla mina tjejer att efter detta INTE fixa nåt mer åt henne utan att hon betalade fullt pris för alla åtgärder. Ytterligare nån vecka senare kommer hon in, och tycker fortfarande att den är för stor. Men M, min nya tjej, stod på sig och sa att det var den storlek hon beställt och kunde hon nu vara snäll och betala. Så till slut köpte hon ringen och lommade muttrandes iväg.
Imorse ringde P och berättade "du vet lilla prinsessan? När hon var inne för ett tag sen hade hon med sin pojkvän och han satt på vår pall och såg uttråkad ut medan hon tjafsade fram och tillbaka... Well, jag läste tidningen häromdan och såg en bild på honom... fattar inte att jag inte kände igen honom! (P är ett stort fotbollsfans) Han är ju VM-spelaren xxx!!"
Oops! :-) En av Englands mest kända fotbollsspelare... bruden är alltså en WAG! (Wife And Girlfriend) De bor i ett hus värt 40 mille och han drar in ungefär en miljon i veckan. (Konstigt att hon inte hade råd med 200 spänn för att få ringen ändrad, stackars liten) Hon är i tidningarna titt som tätt och är oftast med på tio-i-topplistan över de populäraste fotbollsfruarna. Hon måste ju ha blivit skitsur på att ingen av oss ens kände igen henne och bemötte henne med den andakt och respekt hon förmodligen själv tycker att hon förtjänar... (Ööh hoppas ni såg ironin som dröp av tangentbordet där) Sorry, men vi behandlar alla kunder lika, oavsett vem dom råkar vara. Är någon stroppig och otrevlig mot mig och min personal så tänker jag minsann inte stå där och fjäska för personen ifråga.
Och själv blir jag inte så otroligt imponerad av nån som blir känd för att de råkar pöka på nån som är kändis. En självständig tjej som tjänar sina egna pengar och bygger upp sitt eget liv har min fulla respekt. Men bortskämda morrhoppor som lever genom nån annans framgång - näe tack!
Men nu i efterhand så tycker jag att det var himla kul att vi inte visste vem hon var... gud så irriterande det måste ha varit för henne...
(Micke, jag vet att du håller på att dö av nyfikenhet nu - men jag får ju vara lite diskret och inte nämna namn här på bloggen :-) )
söndag, oktober 29, 2006
Fem om dan
När jag kom hem efter Sverigeresan kände jag mig allmänt plufsig och överäten efter alla mastiga middagar. Ett par dagar senare var jag ute och handlade och såg som vanligt reklamen för "5 a day" - alltså ät fem portioner frukt och grönt om dagen. Tänkte att jag skulle testa ett tag... nu har jag ju aldrig varit känd för att äta några mängder av grönsaker, men frukt gillar jag ju! Nu kan jag inte hejda mig... det har blivit en vana och jag mår faktiskt riktigt bra av det. (Förutom hosta och trötthet och lite andra allmänna åkommor ha ha)
Frukosten brukar bli ett glas tomatjuice, en fullkornsskiva med sallad, ost eller skinka och soltorkade tomater, samt en fettsnål yoghurt med mammas supernyttiga hemlagade flingblandning.
Till lunch - istället för att köpa nåt ute som jag brukar - tar jag med mig två smörgåsar med magert pålägg och en bytta med färskt frukt och grönt, t ex körsbärstomater, rädisor, champinjoner, paprika och vindruvor.
Midagen ser ut ungefär så här, beroende på entusiasm, ekonomi - och om jag överhuvudtaget orkar bry mig att laga till nåt:
Frukosten brukar bli ett glas tomatjuice, en fullkornsskiva med sallad, ost eller skinka och soltorkade tomater, samt en fettsnål yoghurt med mammas supernyttiga hemlagade flingblandning.
Till lunch - istället för att köpa nåt ute som jag brukar - tar jag med mig två smörgåsar med magert pålägg och en bytta med färskt frukt och grönt, t ex körsbärstomater, rädisor, champinjoner, paprika och vindruvor.
Midagen ser ut ungefär så här, beroende på entusiasm, ekonomi - och om jag överhuvudtaget orkar bry mig att laga till nåt:
Lunch söndag - stekt kycklinglever med tomatröra, broccoli och grönsallad
Middag lördag - wok på lövbiff, nudlar, blandade grönsaker och sweet chillisås
Middag fredag - ugnsstekt laxkotlett med chamnpinjoner, citron, soya och färsk timjan, samt gröna bönor
Det är verkligen inte likt mig... men nu märker jag att jag riktigt längtar efter mina grönsaker... och konstigt nog är jag inte det minsta sugen på saker som chips och sötsaker... How weird!
För dig som är nyfiken så räknas 80 gram frukt eller grönt som en portion. Det är ungefär 2 nävar broccoli, 4 bitar soltorkad tomat, 1 banan/äpple/päron, 7 körsbärstomater eller 1 majskolv. Läs mer på den här sidan
onsdag, oktober 25, 2006
Veckan som gått
Nu har det varit segt med uppdateringarna igen. Har jobbat mycket den senaste veckan. Min heltidare G är på semester, och en av söndagstjejerna är sjuk. Toppen. Gjorde sex dagar i sträck, och flera gånger fick vi ta hjälp av huvudkontoret för att få en lunchavbytare. Oh well, det är gjort nu iallafall. Den här veckan blir lite lättare - förhoppningsvis!
I måndags var det chefsmöte i en av butikerna inne i centrala London. Ganska avslappnad stämning jämfört med Mexx, och det var kul att träffa de andra cheferna som jag hittills inte hunnit bekanta mig med mer än på telefon. Alla verkar sympatiska, ingen som stack ut på nåt otrevligt sätt. Pratade med regionschefen om min heltidare G, och lyckades få till en ganska ordentlig löneförhöjning åt henne. Kanon - det blir en trevlig överraskning för henne när hon kommer tillbaka nästa vecka. Efteråt var vi några stycken som gick på puben och tog några öl. I efterhand insåg jag att det inte var nån bra idé för mig, eftersom röken fick mig att hosta som en galning halva natten. Men kul var det! Och alltid bra att snacka in sig med folk som jobbat där lite längre och är mer insatta i skvallret...
Har pratat ut lite med Mark, fick äntligen tag på honom igår natt. Känns lite bättre, men det är ett lite knepigt förhållande... Vi ska försöka ses på söndag iallafall. Fast han får nog lägga på ett kol om det ska bli riktigt bra. Han är tjurig för att han inte får träffa sin dotter just nu, och för att han varit sjukskriven så länge pga foten. Han drattade omkull igen härom veckan (det där med kryckor är krångligt!) och det gjorde det hela värre. Men jag försökte få honom att inse att han inte kan sätta mig i pausläge tills saker och ting har rett ut sig, jag måste få vara med i processen så jag vet vad som händer i hans liv. Iallafall fyller han år idag, hela 29... :-) Barnrumpa (alternativt lammkött).
Imorse var jag uppe tidigt igen och hämtade mina provresultat från Walk-In Centret. Det var bara siffror och sa mig absolut ingenting, så jag stegade iväg till drop-in-mottagningen hos min nya läkare. Enligt honom var alla värden helt normala - blodsocker, kolesterol och allt sånt. Skönt att höra - det är inget större fel på mig iallafall! Men ett värde var högt, och det var värdet för "okänd infektion". Det är väl den som orsakar hostan. Han gav mig en remiss och ska skicka iväg mig för att röntga bröstet på sjukhuset, och så skrev han ut en effektivare hostmedicin.
Jag köpte ut medicinen, handlade lite mat, gick hem och lagade lunch, pratade med mamma i telefon och slocknade sen på soffan och sov som en gris i sex timmar... Gud vad skönt det var! Att jag är trött kan ju eventuellt bero på att jag var vaken och chattade med olika personer mellan halv ett och fem i natt... Nu har jag iallafall kvicknat till, bytt åt marsvinet, diskat lite och så. Och medicinen verkar fungera hyfsat. Could be worse.
I måndags var det chefsmöte i en av butikerna inne i centrala London. Ganska avslappnad stämning jämfört med Mexx, och det var kul att träffa de andra cheferna som jag hittills inte hunnit bekanta mig med mer än på telefon. Alla verkar sympatiska, ingen som stack ut på nåt otrevligt sätt. Pratade med regionschefen om min heltidare G, och lyckades få till en ganska ordentlig löneförhöjning åt henne. Kanon - det blir en trevlig överraskning för henne när hon kommer tillbaka nästa vecka. Efteråt var vi några stycken som gick på puben och tog några öl. I efterhand insåg jag att det inte var nån bra idé för mig, eftersom röken fick mig att hosta som en galning halva natten. Men kul var det! Och alltid bra att snacka in sig med folk som jobbat där lite längre och är mer insatta i skvallret...
Har pratat ut lite med Mark, fick äntligen tag på honom igår natt. Känns lite bättre, men det är ett lite knepigt förhållande... Vi ska försöka ses på söndag iallafall. Fast han får nog lägga på ett kol om det ska bli riktigt bra. Han är tjurig för att han inte får träffa sin dotter just nu, och för att han varit sjukskriven så länge pga foten. Han drattade omkull igen härom veckan (det där med kryckor är krångligt!) och det gjorde det hela värre. Men jag försökte få honom att inse att han inte kan sätta mig i pausläge tills saker och ting har rett ut sig, jag måste få vara med i processen så jag vet vad som händer i hans liv. Iallafall fyller han år idag, hela 29... :-) Barnrumpa (alternativt lammkött).
Imorse var jag uppe tidigt igen och hämtade mina provresultat från Walk-In Centret. Det var bara siffror och sa mig absolut ingenting, så jag stegade iväg till drop-in-mottagningen hos min nya läkare. Enligt honom var alla värden helt normala - blodsocker, kolesterol och allt sånt. Skönt att höra - det är inget större fel på mig iallafall! Men ett värde var högt, och det var värdet för "okänd infektion". Det är väl den som orsakar hostan. Han gav mig en remiss och ska skicka iväg mig för att röntga bröstet på sjukhuset, och så skrev han ut en effektivare hostmedicin.
Jag köpte ut medicinen, handlade lite mat, gick hem och lagade lunch, pratade med mamma i telefon och slocknade sen på soffan och sov som en gris i sex timmar... Gud vad skönt det var! Att jag är trött kan ju eventuellt bero på att jag var vaken och chattade med olika personer mellan halv ett och fem i natt... Nu har jag iallafall kvicknat till, bytt åt marsvinet, diskat lite och så. Och medicinen verkar fungera hyfsat. Could be worse.
onsdag, oktober 18, 2006
Blodprov
Idag (klockan sju på morgonen!) tog jag mig i kragen och knallade tillbaks till vårt Walk-In Centre för att ta blodprov, som dom bad mig förra veckan. Isch. Jag var tvungen att fasta i tolv timmar innan, så det blev ingen nattmacka eller annat igår kväll, och ingen frukost. Och dessutom är jag ingen större vän av nålar. Så länge jag slipper se dom sticka mig går det hyfsat. Men sköterskan var väldigt duktig och försiktig, så det gick bra. Hela 5 provrör sög de ur mig, och nu ska dom kolla diabetes och kolesterol och körtelfeber och jag vet inte allt vad det var. Som sköterskan i fredags uttryckte det - "you need a full M.O.T!!" (engelsk bilbesiktning) Om en vecka ska jag få resultaten.
Sen stegade jag iväg och registrerade mig hos en GP också, så nån ska kunna behandla mig! En GP (General Practitioner) är en allmänläkare, typ husläkare. Här måste man registrera sig hos en speciell, beroende på var man bor och var dom har plats för nya patienter. Jag fick några tips av sköterskan i fredags, och det visade sig gå bra där. Fast receptionisten stirrade blankt på mig när jag försökte förklara att jag faktiskt varit i England i fyra år utan att behöva gå till doktorn... "Jamen var har du varit registrerad förut??" "Umm... det har jag inte..."
Så nu blir det obligatorisk allmän hälsokoll den 30e, men jag ska gå dit på drop-in när jag fått provresultaten från Walk-In Centret. Lite omständligt, men det är bara nu i början... i fortsättningen går jag direkt till doktorn.
Under tiden tar jag tacksamt emot alla huskurer mot rethosta som ni kan erbjuda!
Sen stegade jag iväg och registrerade mig hos en GP också, så nån ska kunna behandla mig! En GP (General Practitioner) är en allmänläkare, typ husläkare. Här måste man registrera sig hos en speciell, beroende på var man bor och var dom har plats för nya patienter. Jag fick några tips av sköterskan i fredags, och det visade sig gå bra där. Fast receptionisten stirrade blankt på mig när jag försökte förklara att jag faktiskt varit i England i fyra år utan att behöva gå till doktorn... "Jamen var har du varit registrerad förut??" "Umm... det har jag inte..."
Så nu blir det obligatorisk allmän hälsokoll den 30e, men jag ska gå dit på drop-in när jag fått provresultaten från Walk-In Centret. Lite omständligt, men det är bara nu i början... i fortsättningen går jag direkt till doktorn.
Under tiden tar jag tacksamt emot alla huskurer mot rethosta som ni kan erbjuda!
söndag, oktober 15, 2006
Hack hack host
Har varit lite trögt med uppdateringarna... veckan har väl inte varit nåt vidare direkt.
Har fått lite kontakt med Mark, men bara några minuter på chatten klockan fyra på morgonen, typ... han sa att han är sur på sin fot (den brutna) och på sin dator (den funkar inget vidare) men att han var okay... och sen slängde datorn ut honom igen. Inte mycket att hurra för, alltså. Vet inte ens när vi ska ses igen, så det hela känns lite meningslöst just nu.
Hostan ger inte med sig, snarare har den blivit värre. Min personal bara skakar på huvudena när jag går där och hackar dagarna i ända. Så jag tog mig i kragen i fredags och gick iväg till vårt "Walk-In Centre" - typ svensk vårdcentral fast utan tidsbokning. Har inte hört så mycket positivt om dom, men jag blev faktiskt ganska imponerad. Det kostar ingenting, och sköterskan jag träffade tog mig verkligen på allvar och tillbringade runt 40 minuter med att ställa frågor, klämma och lyssna och titta.
Hon trodde att mitt immunförsvar är lite väl kasst just nu, och att det är stressrelaterat. Jag protesterade genast att jag faktiskt inte har ett så stressigt jobb och att jag verkligen trivs med det... men då frågade hon "men privat då?"... och så började jag tänka... det senaste året har ju faktiskt varit ganska tufft! Pappa som gick bort, den inte så roliga bouppteckningen, en jäkla massa strul och brustet hjärta med pojkvänner och andra karlar, puckot till "pet sitter" efter den tuffa resan till Sverige, nazist-regionschefen på Mexx, stressen med det jobbet innan jag bytte till mitt nuvarande, problemet med hälsporresyndromet hela förra vintern och våren (mycket bättre nu, men det påverkar mig fortfarande en del), min vän M som inte riktigt var den jag trodde... Kanske inte så jäkla konstigt att man dyker så småningom.
Har fått lite kontakt med Mark, men bara några minuter på chatten klockan fyra på morgonen, typ... han sa att han är sur på sin fot (den brutna) och på sin dator (den funkar inget vidare) men att han var okay... och sen slängde datorn ut honom igen. Inte mycket att hurra för, alltså. Vet inte ens när vi ska ses igen, så det hela känns lite meningslöst just nu.
Hostan ger inte med sig, snarare har den blivit värre. Min personal bara skakar på huvudena när jag går där och hackar dagarna i ända. Så jag tog mig i kragen i fredags och gick iväg till vårt "Walk-In Centre" - typ svensk vårdcentral fast utan tidsbokning. Har inte hört så mycket positivt om dom, men jag blev faktiskt ganska imponerad. Det kostar ingenting, och sköterskan jag träffade tog mig verkligen på allvar och tillbringade runt 40 minuter med att ställa frågor, klämma och lyssna och titta.
Hon trodde att mitt immunförsvar är lite väl kasst just nu, och att det är stressrelaterat. Jag protesterade genast att jag faktiskt inte har ett så stressigt jobb och att jag verkligen trivs med det... men då frågade hon "men privat då?"... och så började jag tänka... det senaste året har ju faktiskt varit ganska tufft! Pappa som gick bort, den inte så roliga bouppteckningen, en jäkla massa strul och brustet hjärta med pojkvänner och andra karlar, puckot till "pet sitter" efter den tuffa resan till Sverige, nazist-regionschefen på Mexx, stressen med det jobbet innan jag bytte till mitt nuvarande, problemet med hälsporresyndromet hela förra vintern och våren (mycket bättre nu, men det påverkar mig fortfarande en del), min vän M som inte riktigt var den jag trodde... Kanske inte så jäkla konstigt att man dyker så småningom.
måndag, oktober 09, 2006
Det mår man gott av!
Idag fick jag fint beröm från en av ägarna av firman jag jobbar för. Hennes väninna hade varit inne i min butik och handlat (utan att ge sig tillkänna som bekant till ägaren) och hade blivit hemskt imponerad av den charm och utmärkta service hon blivit bemött med. Och hon beskrev mig till utseendet som den som hjälpt henne. Kul!! Jag var "lovely and absolutely charming"... Sånt gör gott att höra. Och det skadar ju inte att ägarna får veta det heller :-)
I övrigt så är det väl sådär. Har inte haft kontakt med Mark sen i onsdags. Han har ingen vanlig telefon, och har fortfarande inte hittat laddaren till sin mobil. Och hans dator krånglar också. Suck. Hoppas allt är okay och att det bara är att han är lite allmänt oorganiserad...
Och dessutom har jag en envis hackig hosta som inte har gett sig på över en månad. Och nu har jag fått ont i halsen också. Verkar som om det cirkulerar en del halsfluss i krokarna. Men det har jag fan inte tid med just nu.
I övrigt så är det väl sådär. Har inte haft kontakt med Mark sen i onsdags. Han har ingen vanlig telefon, och har fortfarande inte hittat laddaren till sin mobil. Och hans dator krånglar också. Suck. Hoppas allt är okay och att det bara är att han är lite allmänt oorganiserad...
Och dessutom har jag en envis hackig hosta som inte har gett sig på över en månad. Och nu har jag fått ont i halsen också. Verkar som om det cirkulerar en del halsfluss i krokarna. Men det har jag fan inte tid med just nu.
söndag, oktober 08, 2006
Tack för tipset...
... Isabell Hon tycker jag ska hänga ut min "pet sitter" här på bloggen, så att andra kan varnas för att använda henne. Men eftersom jag inte vill att min blogg ska utsättas för nåt slags anklagelse för förtal eller liknande, tänker jag göra en separat websida för detta ändamål. På det viset kan folk som söker på hennes namn på nätet hitta sidan och läsa om hur hon betett sig. Och eftersom hon fortfarande inte tagit kontakt med mig eller lämnat tillbaka nycklarna och pengarna jag betalade henne så tycker jag faktiskt att hon förtjänar det!
måndag, oktober 02, 2006
Grabbhelg
Derby var kul. Egentligen var vi ju inte mycket i själva Derby, utan i några mindre byar norrut, Belper och Ripley. Fast det är fasen inte lätt att hålla takten med 3 karlar som alla kan dra i sig en ansenlig mängd sprit på några timmar! Många pubar blev det... och en curry... och några klubbar. Och himla trevligt faktiskt. Hotellet var nytt och fräscht. Några kort fick jag till också. Så...
...Bloggen proudly presents: Pubsoffemannen, Mark
...Bloggen proudly presents: Pubsoffemannen, Mark
fredag, september 29, 2006
Fredag kväll
Ingen nyckel än från "pet sittern"... börjar bli redigt trött på henne. Hon vet ju inte att jag bytt lås så jag kräver fortfarande att få tillbaks den gamla. Mest för att det är intressant att se vad som händer...
Ikväll har jag varit ute med min personal och firat min heltidare G som just fyllt 60 (!). Gick på Old Orleans, en restaurantkedja som serverar cajun-mat. Mums. Trevligt var det. Det måste vi göra om.
Nu är det packa som gäller, för jag har för en gångs skull helgen ledig (efter att ha fifflat med schemat och deltidarna litegrann he he) och ska åka med pubsoffemannen och hans kompis till Derby, där kompisens son bor. Ska bli kul. Vet inte riktigt vad vi ska göra - jag bara hänger på - men det blir väl middag och en massa öl på pubar och sånt. Och en natt på hotell är ju aldrig fel heller...
Ikväll har jag varit ute med min personal och firat min heltidare G som just fyllt 60 (!). Gick på Old Orleans, en restaurantkedja som serverar cajun-mat. Mums. Trevligt var det. Det måste vi göra om.
Nu är det packa som gäller, för jag har för en gångs skull helgen ledig (efter att ha fifflat med schemat och deltidarna litegrann he he) och ska åka med pubsoffemannen och hans kompis till Derby, där kompisens son bor. Ska bli kul. Vet inte riktigt vad vi ska göra - jag bara hänger på - men det blir väl middag och en massa öl på pubar och sånt. Och en natt på hotell är ju aldrig fel heller...
tisdag, september 26, 2006
Igår natt...
...var det någon som talade om att han älskade mig. Det är inte varje dag man får höra det. Hela dan igår och idag har jag gått omkring med små lyckofjärilar fladdrande runt i magen. Det går väl över. Det brukar göra det. Men just nu känns det rätt så bra. :-)
söndag, september 24, 2006
Sverige del 3 - highs and lows
Höjdpunkter:
- Att få klämma på Mozart (katten) så mycket man vill (fast han samarbetar inte alltid)
- Revbensspjäll och potatissallad i stugan med mamma efter utfört hårt trädgårdsarbete (de där stackars granarna hade inte en chans!)
- Suverän middag hos farbror Affen och Mari i deras vackra hus vid älven en sensommarkväll. Många minnen avhandlades...
- Få träffa Magnus, Pia och farmor och faktiskt ha tid att prata ordentligt - för en gångs skull.
- Sitta i mammas trädgård en solig morgon
Lågvattenmärken:
- Att inte kunna prata med pubsoffemannen på en hel vecka eftersom han hade tappat bort laddaren till sin mobil... Tur att det finns e-mail iallafall...
- Fästingar (don´t ask!)
- Laptop och skrivare. Båda nyinköpta på Elgiganten. Båda ägnade jag timmar åt att försöka få igång. Båda sedan returnerade eftersom de faktiskt inte fungerade och inte ens butikens tekniker kunde dom fixa dom.
- Bouppteckningen. Huset som ägts av vår familj i generationer, som jag alltid trott jag skulle få ta över, är numera skrivet på min pappas fru som enskild egendom. Vilket innebär att det inte ingår i dödsboet. Vilket innebär att jag inte får någon del i det alls. Hur detta känns vill jag inte ens kommentera här, eftersom jag inte vill röra upp några känslor på andra håll. Men ni kan ju föreställa er.
- Att få klämma på Mozart (katten) så mycket man vill (fast han samarbetar inte alltid)
- Revbensspjäll och potatissallad i stugan med mamma efter utfört hårt trädgårdsarbete (de där stackars granarna hade inte en chans!)
- Suverän middag hos farbror Affen och Mari i deras vackra hus vid älven en sensommarkväll. Många minnen avhandlades...
- Få träffa Magnus, Pia och farmor och faktiskt ha tid att prata ordentligt - för en gångs skull.
- Sitta i mammas trädgård en solig morgon
Lågvattenmärken:
- Att inte kunna prata med pubsoffemannen på en hel vecka eftersom han hade tappat bort laddaren till sin mobil... Tur att det finns e-mail iallafall...
- Fästingar (don´t ask!)
- Laptop och skrivare. Båda nyinköpta på Elgiganten. Båda ägnade jag timmar åt att försöka få igång. Båda sedan returnerade eftersom de faktiskt inte fungerade och inte ens butikens tekniker kunde dom fixa dom.
- Bouppteckningen. Huset som ägts av vår familj i generationer, som jag alltid trott jag skulle få ta över, är numera skrivet på min pappas fru som enskild egendom. Vilket innebär att det inte ingår i dödsboet. Vilket innebär att jag inte får någon del i det alls. Hur detta känns vill jag inte ens kommentera här, eftersom jag inte vill röra upp några känslor på andra håll. Men ni kan ju föreställa er.
fredag, september 22, 2006
Sverige del 2 - hemkomsten
Imorse fick jag byta lås på min ytterdörr.
Som jag berättade tidigare så fick jag anlita en professionell "pet sitter" att se efter Snoddas, eftersom grannen ballade ur i sista stund. Hon fick betalt för att komma onsdag - tisdag och mata honom och titta till honom en stund. På tisdag kväll textade jag henne att jag var på väg hem enligt planerna. Skrev att jag skulle ringa dagen därpå, som vi gjort upp, för att återfå nycklarna och kolla av.
Strax före tre på onsdag morgonen sätter jag nyckeln i dörren, och reagerar på att det ligger en massa post på hallgolvet. Går in, tänder ljuset... och möts av en syn jag inte väntat mig. Där sitter ett vrålhungrigt, rufsigt och övergivet litet marsvin och plirar... Pälsen stod rätt ut så han såg ut som en liten igelkott. Förutom lite frön var buren sopren på mat. Lappen med instruktioner som tjejen skrev ligger på soffbordet, men i övrigt ser jag inga tecken på att nån varit där.
Chockad knallar jag ner till köket och konstaterar att alla grönsaker och frukter som jag lämnat till honom ligger kvar på samma plats i kylskåpet och på köksbänken. Inget har blivit rört. Sophinken är tom, bara ett torrt salladsblad på botten - precis som jag lämnade den. Paniken sprider sig när jag inser att ingen överhuvudtaget varit inne i lägenheten på 5-6 dagar. Sliter åt mig lite gurka och sallad och kastar in till stackars Snoddas, som slänger sig över maten...
Morgonen därpå ringer jag hem till tjejen, till mobilen och lämnar meddelande samt till kliniken där hon jobbar. "Hon kommer in i eftermiddag". Okay. Så hon ligger inte på akuten iallafall... Ringer igen på eftermiddan "hon var här men är på vår andra filial nu" Ringer filialen. "Hon är i ett möte" Jag lämnar namn och nummer och ber att hon snarast ska ringa upp. Hör ingenting. Försöker ringa igen på kvällen, mobilen är avstängd och hemma svarar ingen.
Dagen därpå - igår - börjar jag bli riktigt jäkla förbannad. Ringer hem och mobil, och sedan kliniken igen. Kollega svarar och frågar vad det gäller. Jag talar om att hon djurvaktat åt mig men inte svarar på mina samtal och att jag behöver få tillbaks mina nycklar. Hon går iväg, kommer tillbaka och meddelar "hon säger att hon kommer över med dom ikväll" "Okay, jag är nog inte hemma men hon kan slänga dom i brevinkastet och sedan förväntar jag mig att hon ringer eftersom jag vill diskutera vad som hände när jag var borta..."
Kvällen går, jag blir kvar hemma (skulle träffa pubsoffemannen men han var tvungen att ta hand om sin dotter) men ingen kommer och ingen ringer. Imorse när jag vaknat ringde jag polisen, och frågade vad de tyckte jag kunde göra åt det hela. "Vi kan inte göra så mycket eftersom du ingått ett kontrakt med henne, men jag skulle nog byta lås om jag var du..." Så det fick det bli. Billigt var det inte (tack mamma för bistånd!) och sen till jobbet blev jag. Men nu är jag iallafall trygg.
Vad sjutton hände egentligen? Vad är det för människa som kallar sig djurvän (och dessutom jobbar hos en veterinär!) och sedan lämnar ett litet djur åt sitt öde i nästan en vecka? Tänk om jag hade varit borta längre?? *ryser* Och vad f-n ringde hon inte för, om hon nu fick problem av något slag? Och varför ringer hon inte nu? Har hon tänkt sig att behålla mina nycklar eller? Skäms hon?
Min lilla kämpe Snoddas har hämtat sig fint, som tur är... men jag har ett tag kvar... Och just nu känner jag mig ganska hämdlysten...
Som jag berättade tidigare så fick jag anlita en professionell "pet sitter" att se efter Snoddas, eftersom grannen ballade ur i sista stund. Hon fick betalt för att komma onsdag - tisdag och mata honom och titta till honom en stund. På tisdag kväll textade jag henne att jag var på väg hem enligt planerna. Skrev att jag skulle ringa dagen därpå, som vi gjort upp, för att återfå nycklarna och kolla av.
Strax före tre på onsdag morgonen sätter jag nyckeln i dörren, och reagerar på att det ligger en massa post på hallgolvet. Går in, tänder ljuset... och möts av en syn jag inte väntat mig. Där sitter ett vrålhungrigt, rufsigt och övergivet litet marsvin och plirar... Pälsen stod rätt ut så han såg ut som en liten igelkott. Förutom lite frön var buren sopren på mat. Lappen med instruktioner som tjejen skrev ligger på soffbordet, men i övrigt ser jag inga tecken på att nån varit där.
Chockad knallar jag ner till köket och konstaterar att alla grönsaker och frukter som jag lämnat till honom ligger kvar på samma plats i kylskåpet och på köksbänken. Inget har blivit rört. Sophinken är tom, bara ett torrt salladsblad på botten - precis som jag lämnade den. Paniken sprider sig när jag inser att ingen överhuvudtaget varit inne i lägenheten på 5-6 dagar. Sliter åt mig lite gurka och sallad och kastar in till stackars Snoddas, som slänger sig över maten...
Morgonen därpå ringer jag hem till tjejen, till mobilen och lämnar meddelande samt till kliniken där hon jobbar. "Hon kommer in i eftermiddag". Okay. Så hon ligger inte på akuten iallafall... Ringer igen på eftermiddan "hon var här men är på vår andra filial nu" Ringer filialen. "Hon är i ett möte" Jag lämnar namn och nummer och ber att hon snarast ska ringa upp. Hör ingenting. Försöker ringa igen på kvällen, mobilen är avstängd och hemma svarar ingen.
Dagen därpå - igår - börjar jag bli riktigt jäkla förbannad. Ringer hem och mobil, och sedan kliniken igen. Kollega svarar och frågar vad det gäller. Jag talar om att hon djurvaktat åt mig men inte svarar på mina samtal och att jag behöver få tillbaks mina nycklar. Hon går iväg, kommer tillbaka och meddelar "hon säger att hon kommer över med dom ikväll" "Okay, jag är nog inte hemma men hon kan slänga dom i brevinkastet och sedan förväntar jag mig att hon ringer eftersom jag vill diskutera vad som hände när jag var borta..."
Kvällen går, jag blir kvar hemma (skulle träffa pubsoffemannen men han var tvungen att ta hand om sin dotter) men ingen kommer och ingen ringer. Imorse när jag vaknat ringde jag polisen, och frågade vad de tyckte jag kunde göra åt det hela. "Vi kan inte göra så mycket eftersom du ingått ett kontrakt med henne, men jag skulle nog byta lås om jag var du..." Så det fick det bli. Billigt var det inte (tack mamma för bistånd!) och sen till jobbet blev jag. Men nu är jag iallafall trygg.
Vad sjutton hände egentligen? Vad är det för människa som kallar sig djurvän (och dessutom jobbar hos en veterinär!) och sedan lämnar ett litet djur åt sitt öde i nästan en vecka? Tänk om jag hade varit borta längre?? *ryser* Och vad f-n ringde hon inte för, om hon nu fick problem av något slag? Och varför ringer hon inte nu? Har hon tänkt sig att behålla mina nycklar eller? Skäms hon?
Min lilla kämpe Snoddas har hämtat sig fint, som tur är... men jag har ett tag kvar... Och just nu känner jag mig ganska hämdlysten...
onsdag, september 20, 2006
Sverige del 1 - mat
Jeez vad jag har ätit den här veckan! Verkar som om alla tävlar om vem som kan proppa mig full på kortast möjliga tid.
Grillade revbensspjäll med potatissallad. Pizza med bearnaisesås. Ostbricka med vin. McDonalds - två gånger. Lammskav med sötpotatis och svamp. Fläskfilegryta med ris och rödvin och hemlagad äppelpaj. Fläskpannkaka. Ostkaka med hjortronsylt. Falukorvmackor. Tapas och kolgrillad entrecote. Chips. "Tre små rätter" och friterad banan på kinakrogen. Gino. Räkmacka och köttbullsmacka.
Och filmjölk. Och mer filmjölk. Och lite filmjölk till. Det gäller att passa på när man kan.
*Raaap*
Synd att vi inte hann med surströmmingen... Och kräftorna... Och våfflorna...
Grillade revbensspjäll med potatissallad. Pizza med bearnaisesås. Ostbricka med vin. McDonalds - två gånger. Lammskav med sötpotatis och svamp. Fläskfilegryta med ris och rödvin och hemlagad äppelpaj. Fläskpannkaka. Ostkaka med hjortronsylt. Falukorvmackor. Tapas och kolgrillad entrecote. Chips. "Tre små rätter" och friterad banan på kinakrogen. Gino. Räkmacka och köttbullsmacka.
Och filmjölk. Och mer filmjölk. Och lite filmjölk till. Det gäller att passa på när man kan.
*Raaap*
Synd att vi inte hann med surströmmingen... Och kräftorna... Och våfflorna...
måndag, september 11, 2006
Tjejhelg
Nu har Anna anlänt, och vi har haft en toppenhelg! På lördagen ägnade vi oss mest åt shopping i Croydon, och middag på Nandos... och massa snack förstås. Det gäller att komma ikapp när man inte setts på ett år!
Söndag morgon vaknade vi upp till strålande sommarväder, och beslöt oss för lite sightseeing. Vi tog en tur till Titsey Place söder om Croydon - ett gammalt herresäte med anor från femtonhundratalet. På ditvägen hamnade vi lite vilse, men det gjorde inte så mycket eftersom det ledde till en publunch i en mycket pittoresk och charmig liten by. Titsey var otroligt fint - en fantastisk trädgård med fontäner, planteringar och park. I huset gick vi på rundtur guidade av två äldre damer som berättade allt om husets historia.
Var ganska slut bägge två när vi kom hem, men lyckades ändå släpa oss ut och få i oss lite thai-mat...
Idag har vi varit i Kingston, kollat in min butik och shoppat lite mer till Anna. Sen åkte vi över till marsvinsvakten som jag fixat (min granne skulle sköta om honom men ballade ur i sista stund så jag fick anlita en professionell "pet sitter") med mina extranycklar och instruktioner. Hon verkar väldigt schysst så det går nog bra. Sen blev det sista-minuten-handling på Sainsburys och så hem för en kollaps i soffan. Imorgon är det packning och annat som gäller, innan vi ger oss av till Luton för resa till Sverige.
Söndag morgon vaknade vi upp till strålande sommarväder, och beslöt oss för lite sightseeing. Vi tog en tur till Titsey Place söder om Croydon - ett gammalt herresäte med anor från femtonhundratalet. På ditvägen hamnade vi lite vilse, men det gjorde inte så mycket eftersom det ledde till en publunch i en mycket pittoresk och charmig liten by. Titsey var otroligt fint - en fantastisk trädgård med fontäner, planteringar och park. I huset gick vi på rundtur guidade av två äldre damer som berättade allt om husets historia.
Var ganska slut bägge två när vi kom hem, men lyckades ändå släpa oss ut och få i oss lite thai-mat...
Idag har vi varit i Kingston, kollat in min butik och shoppat lite mer till Anna. Sen åkte vi över till marsvinsvakten som jag fixat (min granne skulle sköta om honom men ballade ur i sista stund så jag fick anlita en professionell "pet sitter") med mina extranycklar och instruktioner. Hon verkar väldigt schysst så det går nog bra. Sen blev det sista-minuten-handling på Sainsburys och så hem för en kollaps i soffan. Imorgon är det packning och annat som gäller, innan vi ger oss av till Luton för resa till Sverige.
fredag, september 08, 2006
Hotell
Tillbringade onsdag och natten till torsdag i Reading med mannen från pubsoffan. Myyysigt. Eftersom han har kompisar boende hos sig just nu, hade han bokat rum åt oss på ett hotell i närheten. Så att vi skulle få vara ifred litegrand, if you know what I mean ;-)
Det blev fotboll England - Makedonien på tv i hotellbaren, och sedan pubrunda i centrala Reading.
Hotellet var mysigt och servicen personlig... men jag undrar vad de tänkte om oss! Jag hade bara en stor handväska, och han hade inget bagage alls... och hoppade dessutom på kryckor. Och han uppger en adress i samma stad... De måste ju trott att vi har en hemlig affär och nån av oss är gift eller nåt!!
Ifall ni undrar så har han kryckor eftersom han bröt benet i början på sommaren när han trillade ut genom ett fönster... (!!) För en gångs skull är det inte jag som är klumpigast...
Det blev fotboll England - Makedonien på tv i hotellbaren, och sedan pubrunda i centrala Reading.
Hotellet var mysigt och servicen personlig... men jag undrar vad de tänkte om oss! Jag hade bara en stor handväska, och han hade inget bagage alls... och hoppade dessutom på kryckor. Och han uppger en adress i samma stad... De måste ju trott att vi har en hemlig affär och nån av oss är gift eller nåt!!
Ifall ni undrar så har han kryckor eftersom han bröt benet i början på sommaren när han trillade ut genom ett fönster... (!!) För en gångs skull är det inte jag som är klumpigast...
onsdag, september 06, 2006
Idag...
...är det exakt fyra år sedan jag stod på Skavsta med klump i halsen och kramade om mamma innan jag klev på planet för en enkelresa till Stansted.
Kan inte fatta att det gått fyra år redan! Det känns som betydligt kortare tid än så.
Jag är glad att jag fattade det beslutet. Även om det sket sig nästan omedelbums med Jem. Även om det varit tufft. Och slitigt. Och annorlunda. Ensamt ibland. Men gud vad kul det har varit! Och ifall ni undrar så kan jag tala om att jag stannar. Så det så.
Kan inte fatta att det gått fyra år redan! Det känns som betydligt kortare tid än så.
Jag är glad att jag fattade det beslutet. Även om det sket sig nästan omedelbums med Jem. Även om det varit tufft. Och slitigt. Och annorlunda. Ensamt ibland. Men gud vad kul det har varit! Och ifall ni undrar så kan jag tala om att jag stannar. Så det så.
tisdag, september 05, 2006
Där skulle man bo...
Ibland brukar jag underhålla mig själv genom att studera brittiska kartor. Upphör aldrig att förvånas av alla underliga ortsnamn och hur dom kan tänkas ha uppstått. Vad sägs t ex om:
- Pratt´s Bottom (på vägen mellan Croydon och Essex)
- Frenchbeer (hick!)
- Dog Village
- Inkpen (där har jag faktiskt varit! Det var så litet att det sprang fasaner över huvudgatan...)
- Tintinhull
- Petworth (är husdjuren värda extra mycket där?)
- Upper och Lower Dicker (dom låter ju rent oanständiga...)
Sen har vi dom som bara är roliga att uttala i största allmänhet, som t ex Bratton Fleming, Uffculme, Little Shoddlesdean och Nempnett Thrubwell. Prova att rulla dom över tungan får ni se!
Och sen har vi hedersomnämnande för kategorin "fullkomligt obegripliga". Denna kategori innefattar huvudsakligen orter i Wales och Skottland. Här finns bl a:
- Blaengwrach
- Cefn-coed-y-cymmer
- Llansantffraed
- Tighnabruaich (den vet jag iallafall hur den uttalas - Tinnabrook. En av dom vackraste platser jag varit på)
- Portnaluchaig
- Ault a´chruinn
Och till sist en av mina favoriter för tillfället - Rest and be thankful. Mår man bra om man bor där? Låter inte som om dom har nåt uteliv att tala om iallafall...
Ja, jag vet... jag är lättroad...
- Pratt´s Bottom (på vägen mellan Croydon och Essex)
- Frenchbeer (hick!)
- Dog Village
- Inkpen (där har jag faktiskt varit! Det var så litet att det sprang fasaner över huvudgatan...)
- Tintinhull
- Petworth (är husdjuren värda extra mycket där?)
- Upper och Lower Dicker (dom låter ju rent oanständiga...)
Sen har vi dom som bara är roliga att uttala i största allmänhet, som t ex Bratton Fleming, Uffculme, Little Shoddlesdean och Nempnett Thrubwell. Prova att rulla dom över tungan får ni se!
Och sen har vi hedersomnämnande för kategorin "fullkomligt obegripliga". Denna kategori innefattar huvudsakligen orter i Wales och Skottland. Här finns bl a:
- Blaengwrach
- Cefn-coed-y-cymmer
- Llansantffraed
- Tighnabruaich (den vet jag iallafall hur den uttalas - Tinnabrook. En av dom vackraste platser jag varit på)
- Portnaluchaig
- Ault a´chruinn
Och till sist en av mina favoriter för tillfället - Rest and be thankful. Mår man bra om man bor där? Låter inte som om dom har nåt uteliv att tala om iallafall...
Ja, jag vet... jag är lättroad...
söndag, september 03, 2006
Så lämpligt
Slö dag idag. Behövde nog vila lite, kanske. Skulle träffat mannen från pubsoffan, men han fick förhinder. Det får bli till veckan istället. Diskade några tallrikar. Pratade i telefon. Slösurfade på datorn. Läste på om arvsrätt på nätet (har fått kallelse till bouppteckning efter pappa, vi ska göra det när jag åker hem om ett en och en halv vecka) men det är ju en jäkla massa jargong och fackspråk och kryphål...
Var iallafall och handlade på eftermiddagen... det blev en ny topp och en adapter till mobilen. Och så hoppade jag in på den lokala matbutiken. Där finns den grinigaste personalen ni kan skåda. Varje gång jag går därifrån är jag på riktigt dåligt humör! Personalen i kassan hälsar aldrig, ler aldrig, talar nätt och jämt om hur mycket man ska betala - och sen slänger dom pengarna efter en. Ibland sitter dom och dricker läsk medan dom väntar på att kunden plockar fram pengar. En gång satt kassörskan och spelade musik på sin mobil i kassan. De sitter alltid och snackar skit med varandra istället för att prata med kunderna. Trevlig stämning, måste jag säga. Charmkurs kanske skulle vara nåt? Dessutom brukar dom väsa efter en om man kommer in senare än en kvart före stängning. Idag klev jag in ungefär sju minuter före stängning, men skulle bara rafsa åt mig lite frukt och dricka. En av vakterna står vid dörrn och fräser åt mig och två karlar som också var på väg in "FIVE minutes, only FIVE minutes, we close in FIVE, no more than FIVE minutes!!!" Jag bara tittade på honom och väste tillbaks "Jag tror nog att vi allihop är läskunniga..."
Jag plockade ihop mina grejer, köade, betalade och lämnade affären en minut före stängning. HA! Som chef inom handeln blir jag väldigt sur på dålig service. Jag vet att det inte krävs så jäkla mycket att smajla åt kunden och tacka när man får pengarna. Jag sätter alltid en ära i att jag och min personal är supertrevliga mot kunderna och får dom att känna sig uppskattade och välkomna. Till och med EFTER stängningsdags...
Anyway, när jag kom hem slängde jag ett getöga på kvittot. Där står "Your store manager is Mat Tester". Ett sånt klockrent namn för chefen i en matbutik! Men vad innebär det... går han runt och provsmakar varorna innan vi handlar...? Vad exakt är det han testar? :-)
Var iallafall och handlade på eftermiddagen... det blev en ny topp och en adapter till mobilen. Och så hoppade jag in på den lokala matbutiken. Där finns den grinigaste personalen ni kan skåda. Varje gång jag går därifrån är jag på riktigt dåligt humör! Personalen i kassan hälsar aldrig, ler aldrig, talar nätt och jämt om hur mycket man ska betala - och sen slänger dom pengarna efter en. Ibland sitter dom och dricker läsk medan dom väntar på att kunden plockar fram pengar. En gång satt kassörskan och spelade musik på sin mobil i kassan. De sitter alltid och snackar skit med varandra istället för att prata med kunderna. Trevlig stämning, måste jag säga. Charmkurs kanske skulle vara nåt? Dessutom brukar dom väsa efter en om man kommer in senare än en kvart före stängning. Idag klev jag in ungefär sju minuter före stängning, men skulle bara rafsa åt mig lite frukt och dricka. En av vakterna står vid dörrn och fräser åt mig och två karlar som också var på väg in "FIVE minutes, only FIVE minutes, we close in FIVE, no more than FIVE minutes!!!" Jag bara tittade på honom och väste tillbaks "Jag tror nog att vi allihop är läskunniga..."
Jag plockade ihop mina grejer, köade, betalade och lämnade affären en minut före stängning. HA! Som chef inom handeln blir jag väldigt sur på dålig service. Jag vet att det inte krävs så jäkla mycket att smajla åt kunden och tacka när man får pengarna. Jag sätter alltid en ära i att jag och min personal är supertrevliga mot kunderna och får dom att känna sig uppskattade och välkomna. Till och med EFTER stängningsdags...
Anyway, när jag kom hem slängde jag ett getöga på kvittot. Där står "Your store manager is Mat Tester". Ett sånt klockrent namn för chefen i en matbutik! Men vad innebär det... går han runt och provsmakar varorna innan vi handlar...? Vad exakt är det han testar? :-)
torsdag, augusti 31, 2006
Who? Me?
Dagens märkliga kommentar:
Biljettinspektör utanför trammen: "Ursäkta, har damen Pay As You Go-kort?"
Helena: "Nej..."
Biljettinspektör: "Guldkort då, utan tvekan... ni ser rik ut!"
Helena står kvar som ett frågetecken medan inspektören vänder sig till nästa passagerare.
Biljettinspektör utanför trammen: "Ursäkta, har damen Pay As You Go-kort?"
Helena: "Nej..."
Biljettinspektör: "Guldkort då, utan tvekan... ni ser rik ut!"
Helena står kvar som ett frågetecken medan inspektören vänder sig till nästa passagerare.
onsdag, augusti 30, 2006
Sardiner
Jag tycker inte om tågstrejker! *mutter morr* Tänk er alla som normalt åker tåg till jobbet, och alla som åker buss... föreställ er sedan att alla dessa människor är inklämda i samma buss i trekvart. Busschaffisarna här kör alltid som dårar och tar kurvorna i nitti knyck (känns det som) Man blir ju mordbenägen för mindre!
tisdag, augusti 29, 2006
Måndag hela veckan
Måndag eftermiddag. Samma pub, samma soffa, samma Coronas, samma sällskap. Två tåg. En annan pub. En annan soffa. Mmmmmmmmmm...
söndag, augusti 27, 2006
I och för sig...
...så beställde jag en LARGE chips... men det här är ju rent löjligt! Nån som vill dela?? :-)
lördag, augusti 26, 2006
Soffa
Tänk att man kan tillbringa över sex timmar bara sittandes i en grön, nersjunken soffa i en pub "in the middle of nowhere". X antal flaskor Corona. 1 hamburgare. Rätt sällskap. Kunde suttit där hela natten.
onsdag, augusti 23, 2006
Fyra saker
Fick utmaning från både Tanya och Vivi igår (fast båda på engelska så jag får väl göra två versioner), so here goes:
4 saker om mig! (som ni kanske inte visste)
4 jobb jag har haft:
Cafeteria-ansvarig på Sparbanken
Kioskägare (Melona Frukt och Konfektyraffär i Karlstad)
Egen företagare (Athena Bijouterier i Karlstad)
Sales Manager på House of Fraser, Lakeside
4 filmer jag skulle se om och om igen:
Rivierans guldgossar
Thelma och Louise
Mycket väsen för ingenting
Life of Brian
4 platser jag bott på:
Uppsala (första 8 åren)
Karlstad med omnejd (Norrstrand, Våxnäs, Gruvlyckan, Vålberg, Skoghall osv)
South Ockendon i Essex
Croydon
4 saker jag ser på TV:
CSI (missar aldrig!)
Vänner (när jag inte har nåt bättre för mig)
House
Two Pints of Lager and a Packet of Crisps (udda o väldigt engelsk komediserie)
4 platser jag varit på semester:
Mombasa, Kenya (när jag var 8 år... vilken upplevelse!)
Vouliagmeni, Grekland (många gånger)
Polen (2 gånger)
Ilfracombe, Devon (mmmm vilken pärla)
4 websajter jag besöker dagligen:
Hotmail
Aftonbladet
Tjuvlyssnat.se
Londonsvenskar.com
(plus säkert minst 50 andra)
4 matfavoriter:
Nando´s 1/2 flame grilled chicken with lemon & herb marinade, mmmmmmmmm
Surströmming
Pizza Granhult med extra bearnaise från Norrstrands Pizzeria
Mammas risgrynsgröt
4 platser jag hellre skulle vara just nu:
I en viss persons säng...
I trädgården i Vålberg, sittandes i skuggan under det stora äppelträdet
På Nando´s
På stranden i Vouliagmeni utanför Athen
(fast jag är faktiskt ganska nöjd där jag är!)
4 personer jag tror kommer att anta utmaningen:
Förmodligen inga för jag har inga vänner, ha ha ha!
Hmm... Anna, Magnus, Zappa och Herr Ranström...?
4 saker om mig! (som ni kanske inte visste)
4 jobb jag har haft:
Cafeteria-ansvarig på Sparbanken
Kioskägare (Melona Frukt och Konfektyraffär i Karlstad)
Egen företagare (Athena Bijouterier i Karlstad)
Sales Manager på House of Fraser, Lakeside
4 filmer jag skulle se om och om igen:
Rivierans guldgossar
Thelma och Louise
Mycket väsen för ingenting
Life of Brian
4 platser jag bott på:
Uppsala (första 8 åren)
Karlstad med omnejd (Norrstrand, Våxnäs, Gruvlyckan, Vålberg, Skoghall osv)
South Ockendon i Essex
Croydon
4 saker jag ser på TV:
CSI (missar aldrig!)
Vänner (när jag inte har nåt bättre för mig)
House
Two Pints of Lager and a Packet of Crisps (udda o väldigt engelsk komediserie)
4 platser jag varit på semester:
Mombasa, Kenya (när jag var 8 år... vilken upplevelse!)
Vouliagmeni, Grekland (många gånger)
Polen (2 gånger)
Ilfracombe, Devon (mmmm vilken pärla)
4 websajter jag besöker dagligen:
Hotmail
Aftonbladet
Tjuvlyssnat.se
Londonsvenskar.com
(plus säkert minst 50 andra)
4 matfavoriter:
Nando´s 1/2 flame grilled chicken with lemon & herb marinade, mmmmmmmmm
Surströmming
Pizza Granhult med extra bearnaise från Norrstrands Pizzeria
Mammas risgrynsgröt
4 platser jag hellre skulle vara just nu:
I en viss persons säng...
I trädgården i Vålberg, sittandes i skuggan under det stora äppelträdet
På Nando´s
På stranden i Vouliagmeni utanför Athen
(fast jag är faktiskt ganska nöjd där jag är!)
4 personer jag tror kommer att anta utmaningen:
Förmodligen inga för jag har inga vänner, ha ha ha!
Hmm... Anna, Magnus, Zappa och Herr Ranström...?
tisdag, augusti 22, 2006
Vilodag
Äntligen har jag klarat av mina två 6-dagarsveckor på raken. Nu jäklar ska det vilas, ha ha ha!
Har haft ett par jobbiga veckor. Förutom jobbet så försöker jag komma över allt karlstrul som har varit på sistone. Och dessutom verkar jag hjälpa alla andra med allt möjligt - leta lägenheter, hyrbilar, skriva referenser, trösta brustna hjärtan osv osv. Imorrn ska jag bara ta hand om MIG.
Har haft ett par jobbiga veckor. Förutom jobbet så försöker jag komma över allt karlstrul som har varit på sistone. Och dessutom verkar jag hjälpa alla andra med allt möjligt - leta lägenheter, hyrbilar, skriva referenser, trösta brustna hjärtan osv osv. Imorrn ska jag bara ta hand om MIG.
fredag, augusti 18, 2006
We love Pete
Då var vinnaren i Big Brother 7 utsedd, och som alla förutspådde blev det Pete som vann. Vilken kille! Man kan inte låta bli att älska honom. Komplett galen. Han lider av Tourettes syndrom vilket får honom att rycka, sprattla, svära hej vilt, vissla, jama...
Normalt brukar jag inte kolla BB så värst mycket, men den här gången har jag hängt med lite grann, mest på grund av Pete. Enormt underhållande, och dessutom har han nog gjort en hel del för att avdramatisera problemet med Tourettes.
Bilden lånade jag från Channel 4 För er som undrar så kan jag närmast likna Pete vid allas vår Per-Torsten Fladderström... fast på speed... och gånger 3...
Normalt brukar jag inte kolla BB så värst mycket, men den här gången har jag hängt med lite grann, mest på grund av Pete. Enormt underhållande, och dessutom har han nog gjort en hel del för att avdramatisera problemet med Tourettes.
Bilden lånade jag från Channel 4 För er som undrar så kan jag närmast likna Pete vid allas vår Per-Torsten Fladderström... fast på speed... och gånger 3...
torsdag, augusti 17, 2006
Personalbyte
Vissa har inte mycket uthållighet. På måndag eftermiddag fick jag besked från Lisa att hon tyvärr inte kunde ta jobbet (öööh jag trodde att hon redan HADE tagit det eftersom hon börjat...?) eftersom resorna skulle bli för jobbiga och hon hade för mycket att göra med universitetsstudierna 5 dar i veckan. Oooookej. Att som fallit på plats den senaste tiden skiter sig tydligen.
Smärre panik eftersom jag inte har lust att göra 6-dagarsvecka varenda vecka! Jag ringde upp den bästa av tjejerna jag intervjuade i maj när jag började, och som tur var så var hon fortfarande intresserad! Idag mötte jag upp med henne för ett snabbt snack om vad hon kunde göra och vad vi behövde. Visade sig att hon tyckte att timmmarna var perfekta för henne, och hon ville väldigt gärna ha jobbet. Så jag erbjöd henne samma villkor som Lisa, och hon börjar på måndag. Jippiee!
Fick ett nytt text från Lisa att hon inte kan jobba söndag den här veckan... skulle bort med familjen eller vad det nu var. Så det blir bara lördag och sen slutar hon.
Där ser man att det inte lönar sig att vara schysst mot folk. Man blir alltid utnyttjad.
Smärre panik eftersom jag inte har lust att göra 6-dagarsvecka varenda vecka! Jag ringde upp den bästa av tjejerna jag intervjuade i maj när jag började, och som tur var så var hon fortfarande intresserad! Idag mötte jag upp med henne för ett snabbt snack om vad hon kunde göra och vad vi behövde. Visade sig att hon tyckte att timmmarna var perfekta för henne, och hon ville väldigt gärna ha jobbet. Så jag erbjöd henne samma villkor som Lisa, och hon börjar på måndag. Jippiee!
Fick ett nytt text från Lisa att hon inte kan jobba söndag den här veckan... skulle bort med familjen eller vad det nu var. Så det blir bara lördag och sen slutar hon.
Där ser man att det inte lönar sig att vara schysst mot folk. Man blir alltid utnyttjad.
måndag, augusti 14, 2006
En busschaufför, en busschaufför... tra la la
Det här är bussen som jag och Lisa tog efter jobbet igår...
Tågen var inställda pga arbete på rälsen, så de hade satt in gratisbussar mellan stationerna. Uppenbarligen hade chaffisen aldrig kört den här rutten förut... Vi hörde ett massivt CRUUUNCH, bussen skakade till och stannade, och sen regnade det glasskärvor över hela främre delen av bussen. Chaffisen börjar då BACKA medan glaset fortsätter välla över oss, varpå alla passagerarna skriker "STOP! STOP! STOP!"
Som tur var så satt det bara ett äldre franskt par på övervåningen... de klarade sig med blotta förskräckelsen, fastän täckta med glassplitter och ett och annat småsår. Vi borstade av, letade upp plåster och våtservetter. Vågar inte tänka på vad som hade hänt om någon suttit längst fram...
Den idiotiska busschaffisen var totalt värdelös, brydde sig inte om passagerarna alls utan gick ut och tog en cigg medan vi passagerare kollade att alla var okay. Sen fick vi stå där i över en halvtimme och vänta på att en buss skulle dyka upp och skjutsa oss vidare. Alla fördrev tiden genom att slita upp mobilerna och ta kort, till och med förbipasserande. När vi till slut frågade chaffisen vad som skulle hända, svarade han att "ni kan ju gå upp till stationen, det är bara runt hörnet!" "Och det kunde du inte ha kläckt ur dig för 20 minuter sen??!!" "Oh, sorry love..." Lisa stirrade på honom med mord i blick och väste "så du tror att vi har stått här för SKOJS skull eller?"
Tågen var inställda pga arbete på rälsen, så de hade satt in gratisbussar mellan stationerna. Uppenbarligen hade chaffisen aldrig kört den här rutten förut... Vi hörde ett massivt CRUUUNCH, bussen skakade till och stannade, och sen regnade det glasskärvor över hela främre delen av bussen. Chaffisen börjar då BACKA medan glaset fortsätter välla över oss, varpå alla passagerarna skriker "STOP! STOP! STOP!"
Som tur var så satt det bara ett äldre franskt par på övervåningen... de klarade sig med blotta förskräckelsen, fastän täckta med glassplitter och ett och annat småsår. Vi borstade av, letade upp plåster och våtservetter. Vågar inte tänka på vad som hade hänt om någon suttit längst fram...
Den idiotiska busschaffisen var totalt värdelös, brydde sig inte om passagerarna alls utan gick ut och tog en cigg medan vi passagerare kollade att alla var okay. Sen fick vi stå där i över en halvtimme och vänta på att en buss skulle dyka upp och skjutsa oss vidare. Alla fördrev tiden genom att slita upp mobilerna och ta kort, till och med förbipasserande. När vi till slut frågade chaffisen vad som skulle hända, svarade han att "ni kan ju gå upp till stationen, det är bara runt hörnet!" "Och det kunde du inte ha kläckt ur dig för 20 minuter sen??!!" "Oh, sorry love..." Lisa stirrade på honom med mord i blick och väste "så du tror att vi har stått här för SKOJS skull eller?"
torsdag, augusti 10, 2006
Arbetsmyror
Genomsnittet för arbetade timmar per år ligger i London på 1782... i Stockholm är det 1726. Genomsnittligt antal semesterdagar per år är 20 i England mot Sveriges 25. Bara så ni vet. Dessutom har ni några extra röda dagar per år. Så klaga inte.
onsdag, augusti 09, 2006
Nyhetstorka?
Rubrik på förstasidan i Nya Wermlands-tidningen idag:
"Man påsimmad av bäver"
Denna uppskakande händelse utspelade sig tydligen i Kristinehamn. You gotta love it... :-)
"Man påsimmad av bäver"
Denna uppskakande händelse utspelade sig tydligen i Kristinehamn. You gotta love it... :-)
Snörvel
Förkyld. Trött. Skitdeppig. Seg. Men annars är det bra!
Enda chansen att sova ut på en och en halv vecka, och givetvis textade L klockan 1.20 inatt att hon mådde illa och kanske inte kunde jobba och "textar eftersom jag inte ville väcka dig!" Jo tack för omtänksamheten, det kanske skulle fungera om jag inte hade mobilen påslagen dygnet runt, ha ha! Sen textade hon igen strax efter 7 imorse att hon mådde okay igen och skulle jobba ändå. Zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzznark. Men jag vet att hon ju ville väl och är lite ängslig eftersom det är första veckan på ett nytt jobb. Jag textade bara tillbaka "Oroa dig inte! Jag känner dig." Stackars lilla småtting.
Enda chansen att sova ut på en och en halv vecka, och givetvis textade L klockan 1.20 inatt att hon mådde illa och kanske inte kunde jobba och "textar eftersom jag inte ville väcka dig!" Jo tack för omtänksamheten, det kanske skulle fungera om jag inte hade mobilen påslagen dygnet runt, ha ha! Sen textade hon igen strax efter 7 imorse att hon mådde okay igen och skulle jobba ändå. Zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzznark. Men jag vet att hon ju ville väl och är lite ängslig eftersom det är första veckan på ett nytt jobb. Jag textade bara tillbaka "Oroa dig inte! Jag känner dig." Stackars lilla småtting.
tisdag, augusti 08, 2006
En menlös boss
Fan att man ska vara så blödig! Bara för att min deltidare P hade chans att åka till Frankrike några dar med sina kompisar... snäll som jag är så sa jag "jovisst kan du få ledigt!"... och resultatet blir att jag får en sexdagarsvecka eftersom jag måste rycka in på söndag och jobba en extra dag. Kan inte lämna L själv en hel dag när det är hennes första vecka! Så går det när man är för snäll... att jag aldrig lär mig! Fast jag föredrar att vara så här framför att vara elak och strikt :-)
Ett annat resultat var också att P från Edinburgh inte kommer och hälsar på den här helgen. Lika bra det. När jag berättade att jag var tvungen att jobba både lördag och söndag och jag dessutom hade mage (enligt honom) att kräva att han skulle boka hotell och att han inte kunde tillbringa dagarna med att sitta i min lägenhet och kolla tv (nån jävla måtta får det väl vara!) blev han lite sur och textade senare att han inte kommer den här gången eftersom han inte tänker sitta på nåt hotellrum och glo medan jag jobbar. Så nu behöver jag inte fundera på det! Skönt. Trodde han verkligen att jag skulle ta emot honom med öppna armar efter fem år??
Ett annat resultat var också att P från Edinburgh inte kommer och hälsar på den här helgen. Lika bra det. När jag berättade att jag var tvungen att jobba både lördag och söndag och jag dessutom hade mage (enligt honom) att kräva att han skulle boka hotell och att han inte kunde tillbringa dagarna med att sitta i min lägenhet och kolla tv (nån jävla måtta får det väl vara!) blev han lite sur och textade senare att han inte kommer den här gången eftersom han inte tänker sitta på nåt hotellrum och glo medan jag jobbar. Så nu behöver jag inte fundera på det! Skönt. Trodde han verkligen att jag skulle ta emot honom med öppna armar efter fem år??
söndag, augusti 06, 2006
Leaving do
I fredags kväll var det puben som gällde när Sofia och Lisa firades av från Mexx-gänget. Sofia flyttar till Spanien på ett år, och Lisa ska ju börja jobba hos mig i Kingston på måndag. Vi var åtta gamla Mexxare plus lite löst folk, och när vi tänkte efter var det faktiskt bara tre som fortfarande jobbar där... Kul var det iallafall, behövde pigga upp mig lite efter alla karlbedrövelser.
Tanya - min fd assistant manager - och så Lisa som suger i sig en stooooor cocktail... jag hotade med att publicera bilden i TOKOs nyhetsbrev :-) Typ "Vi välkomnar Lisa, vår nya medlem i Kingston-teamet" Och hon hade druckit tillräckligt mycket för att gå på det...
Sofia och Lorraine låtsas att de inte har druckit mycket alls... "Jamen titta så näpna och klarögda vi är!!" Öhhm tjejer - ni kanske skulle ha flyttat undan tillbringarna först...
fredag, augusti 04, 2006
Skit också
Nu. Ger. Jag. Upp. Nu skiter jag i allt vad karlar heter. Har ingen lust att hålla på och tramsa runt när det aldrig blir nåt vettigt av det!
Ingen ide att ens försöka förklara de senaste dagarna... kan säga så mycket som att det fortsatte efter helgen på ett toppenvis men slutade med misär... och det var faktiskt inte mitt fel. Och nu är jag trött på det. Har inte energi nog för alla humörsvängningar. Superglad - nertagen på jorden - deppig - upp igen - försiktigt optimistisk - superglad - krasch - jättenere - okay igen - lite positiv - trånande - magplask - deppigare än innan - osv osv... Om ni ser mig svamla om nån idiot... f'låt karl.. här på bloggen, ge mig en örfil please!
"Genom tid och rum
söker vi oss dit ingen annan vågat gå
Och en del når till himmelen
det finns dom som aldrig kommer ända fram
Ja det kommer nog alltid vara så..."
Joakim Niels
Ingen ide att ens försöka förklara de senaste dagarna... kan säga så mycket som att det fortsatte efter helgen på ett toppenvis men slutade med misär... och det var faktiskt inte mitt fel. Och nu är jag trött på det. Har inte energi nog för alla humörsvängningar. Superglad - nertagen på jorden - deppig - upp igen - försiktigt optimistisk - superglad - krasch - jättenere - okay igen - lite positiv - trånande - magplask - deppigare än innan - osv osv... Om ni ser mig svamla om nån idiot... f'låt karl.. här på bloggen, ge mig en örfil please!
"Genom tid och rum
söker vi oss dit ingen annan vågat gå
Och en del når till himmelen
det finns dom som aldrig kommer ända fram
Ja det kommer nog alltid vara så..."
Joakim Niels
måndag, juli 31, 2006
Myspys
Mmmmmm ännu en mysig kväll blev det. Vi satt i trädgården och drack te... och han rökte en enorm cigarr (hans lilla last... lite ovanligt kanske, men jag gillar grabbar som är lite udda) Pratade om livet, universum och allting. Sen satt vi mest i tv-soffan och mös. Åh vad det är gott att bara få krama på nån ibland! Efter att han åkt hem fortsatte han att texta mig ända till halv två-tiden, så jag är rätt seg idag! Oh well, det var det värt.
Idag fortsatte vi textandet på lunchen... han föreslog att han skulle komma över imorrn kväll, så kunde vi tillbringa min lediga onsdag tillsammans. Men sen kom han på att han skulle ut på kvällen på nån universitetsåterföreningsgrej och då blev han lite bekymrad att jag skulle se honom full... han dricker inte så ofta och tyckte det skulle ge fel intryck om jag såg honom festa flera dar i samma vecka. Yeah right - precis som om man aldrig sett DET förut! Herregud... jag har åkt och hämtat drängfulla karlar ute i bushen efter diverse fester... fått tonvis med sluddriga telefonsamtal klockan tre på natten... haft dom ringandes på min dörr efter att de har ramlat ner i ett vattenfyllt dike utanför mitt hus... hjälpt dom av med kläderna när dom var för dragna för att ens klara av att knäppa upp en skjorta... osv osv. Visserligen var det väl ett tag sen - när jag var yngre och naivare, men ändå... Så jag tycker inte det är nån big deal, ha ha! Men visst är det trevligt med nån som bryr sig om vad jag tycker och tänker om honom.
Idag fortsatte vi textandet på lunchen... han föreslog att han skulle komma över imorrn kväll, så kunde vi tillbringa min lediga onsdag tillsammans. Men sen kom han på att han skulle ut på kvällen på nån universitetsåterföreningsgrej och då blev han lite bekymrad att jag skulle se honom full... han dricker inte så ofta och tyckte det skulle ge fel intryck om jag såg honom festa flera dar i samma vecka. Yeah right - precis som om man aldrig sett DET förut! Herregud... jag har åkt och hämtat drängfulla karlar ute i bushen efter diverse fester... fått tonvis med sluddriga telefonsamtal klockan tre på natten... haft dom ringandes på min dörr efter att de har ramlat ner i ett vattenfyllt dike utanför mitt hus... hjälpt dom av med kläderna när dom var för dragna för att ens klara av att knäppa upp en skjorta... osv osv. Visserligen var det väl ett tag sen - när jag var yngre och naivare, men ändå... Så jag tycker inte det är nån big deal, ha ha! Men visst är det trevligt med nån som bryr sig om vad jag tycker och tänker om honom.
söndag, juli 30, 2006
Flyt
Vissa dagar är liksom bättre än andra.
I fredags kom två av de tre ägarna till TOKO till Kingston för ett möte med mig. Vi gick igenom bl a den kommande rean, företagsstrukturen och personalstyrkan i min butik. De var överhuvudtaget väldigt nöjda, tyckte att butiken såg bra ut, att teamet funkar fint ihop och att försäljningssiffrorna är mycket bra. Kul! Sen gick vi igenom problembarnet A, som jag berättat om tidigare. Hon har varit borta i fem veckor pga en kurs men ville nu komma tillbaka. Som tur var stod jag på mig och fick som jag ville - hon kommer inte att återanställas! Istället föreslog jag en snabb lösning som de gick med på - jag erbjöd jobbet till L, en av mina duktigaste deltidstjejer från Mexx. Så jag får en tjej som jag jobbat med i ett år, som jag känner väl och litar på. Hon är trevlig mot kunderna, pålitlig och jobbar hårt. Hurra!!
Och igår hade jag date med A. Vi mötte upp på en pub här i Croydon, och det blev en helkväll med pubrunda och lite biljardspel (jag suger nåt enormt och det blev inte bättre av att jag var tämligen lullig vid det laget! Klarade knappt att sikta ens ha ha) Vilken mysig kille. Snäll, rolig, intelligent och ser bra ut. Manlig men inte kaxig. Han var ganska nervös, erkände han... Rökte hela kvällen fast han inte är rökare, sa att han behövde det för att lugna nerverna. Snutt. Kvällen gick superfort och vi pladdrade på om allt möjligt. Mot slutet av kvällen skulle jag gå och köpa oss varsin öl, och då tittade han mig i ögonen och sa "Innan du går iväg... skulle jag kunna få en kyss först?" Mmmmmmm. Klart han fick. Han har precis textat mig att han kommer över ikväll...
I fredags kom två av de tre ägarna till TOKO till Kingston för ett möte med mig. Vi gick igenom bl a den kommande rean, företagsstrukturen och personalstyrkan i min butik. De var överhuvudtaget väldigt nöjda, tyckte att butiken såg bra ut, att teamet funkar fint ihop och att försäljningssiffrorna är mycket bra. Kul! Sen gick vi igenom problembarnet A, som jag berättat om tidigare. Hon har varit borta i fem veckor pga en kurs men ville nu komma tillbaka. Som tur var stod jag på mig och fick som jag ville - hon kommer inte att återanställas! Istället föreslog jag en snabb lösning som de gick med på - jag erbjöd jobbet till L, en av mina duktigaste deltidstjejer från Mexx. Så jag får en tjej som jag jobbat med i ett år, som jag känner väl och litar på. Hon är trevlig mot kunderna, pålitlig och jobbar hårt. Hurra!!
Och igår hade jag date med A. Vi mötte upp på en pub här i Croydon, och det blev en helkväll med pubrunda och lite biljardspel (jag suger nåt enormt och det blev inte bättre av att jag var tämligen lullig vid det laget! Klarade knappt att sikta ens ha ha) Vilken mysig kille. Snäll, rolig, intelligent och ser bra ut. Manlig men inte kaxig. Han var ganska nervös, erkände han... Rökte hela kvällen fast han inte är rökare, sa att han behövde det för att lugna nerverna. Snutt. Kvällen gick superfort och vi pladdrade på om allt möjligt. Mot slutet av kvällen skulle jag gå och köpa oss varsin öl, och då tittade han mig i ögonen och sa "Innan du går iväg... skulle jag kunna få en kyss först?" Mmmmmmm. Klart han fick. Han har precis textat mig att han kommer över ikväll...
onsdag, juli 26, 2006
Blir inte klok på karlar
Det ryktas att det var 57 grader varmt i tunnelbanan häromdagen. Låter det inte underbart, så säg?
Värmen vägrar att ge sig. Jag sover dåligt, blir trött och trumpen. Bara väntar på åskvädret som måste komma nån gång... Just nu är jag förmodligen den enda personen i hela Surrey som inte har en maffig solbränna... orkar inte ens försöka... sitter i skuggan om jag ens vågar mig utanför dörren.
Tänkte försöka mig på lite städning idag, men man får liksom ta det i etapper. Slänga en tidning, vila. Torka av diskbänken, vila. Tömma soppåsen, vila. Sortera ett par kvitton, vila.
M textade mig inatt... "har du träffat nån? Du är annorlunda, textar inte så ofta..." Vad ska man svara? Förstår han inte att jag blir lite konfunderad när han plötsligt kläcker ur sig att han funderar på att sälja huset och flytta långt bort och starta om på nytt? Det vore en sak om han hade delat med sig av själva resonemanget och inte bara sagt det sådär apropå. Vi har kommit så nära varann nu, och jag står inte ut med tanken att aldrig få se honom, även om vi skulle hålla kontakt via text och e-mail osv. Men när jag försökte förklara viftade han bort det med ett "men jag har ju inte bestämt mig än, dumsnut! Ska se hur jobbet går först. Och vi skulle ju inte tappa kontakten för det..."
Träffat nån? Nej, det har jag ju inte... Men jag kan inte ha hela mitt liv på stand-byläge tills han vet vad han vill. Vad gör man? Väntar på att han inser vad vi har, eller går vidare och ser honom enbart som en kompis? Jovisst, jag dejtar ju ganska friskt... Men det har jag inte berättat för honom eftersom jag inte vill att han ska veta. Vill inte förstöra nån eventuell chans vi har. Dejtandet är ändå mest ett sätt att komma ut då och då, ta en öl, ha en trevlig kväll. Skulle det bli nåt mer än så är det en bonus.
På lördag ska jag träffa A, som dök upp ganska nyligen. Det är nåt speciellt med honom... kan inte riktigt sätta fingret på det... kanske är det att han verkar vara uppriktig! Har träffat alldeles för många "players" så jag kanske har blivit lite cynisk?
Fy fan vad jag krånglar till det för mig! Och så P som ska komma i augusti... håller på och mailar mig hela tiden. Han verkar tro att han har halva inne redan. Är karlar verkligen så korkade... eller tror dom att VI är det?? Som han betedde sig för fem år sen så skulle det väldigt mycket till innan jag ens skulle överväga att tro på honom igen. Och så jävla toppen var han inte ändå, ha ha! Har inte hört av hans kompis H igen, men tror att han håller sig undan för att inte sabba för P... precis som om det skulle hjälpa he he
Värmen vägrar att ge sig. Jag sover dåligt, blir trött och trumpen. Bara väntar på åskvädret som måste komma nån gång... Just nu är jag förmodligen den enda personen i hela Surrey som inte har en maffig solbränna... orkar inte ens försöka... sitter i skuggan om jag ens vågar mig utanför dörren.
Tänkte försöka mig på lite städning idag, men man får liksom ta det i etapper. Slänga en tidning, vila. Torka av diskbänken, vila. Tömma soppåsen, vila. Sortera ett par kvitton, vila.
M textade mig inatt... "har du träffat nån? Du är annorlunda, textar inte så ofta..." Vad ska man svara? Förstår han inte att jag blir lite konfunderad när han plötsligt kläcker ur sig att han funderar på att sälja huset och flytta långt bort och starta om på nytt? Det vore en sak om han hade delat med sig av själva resonemanget och inte bara sagt det sådär apropå. Vi har kommit så nära varann nu, och jag står inte ut med tanken att aldrig få se honom, även om vi skulle hålla kontakt via text och e-mail osv. Men när jag försökte förklara viftade han bort det med ett "men jag har ju inte bestämt mig än, dumsnut! Ska se hur jobbet går först. Och vi skulle ju inte tappa kontakten för det..."
Träffat nån? Nej, det har jag ju inte... Men jag kan inte ha hela mitt liv på stand-byläge tills han vet vad han vill. Vad gör man? Väntar på att han inser vad vi har, eller går vidare och ser honom enbart som en kompis? Jovisst, jag dejtar ju ganska friskt... Men det har jag inte berättat för honom eftersom jag inte vill att han ska veta. Vill inte förstöra nån eventuell chans vi har. Dejtandet är ändå mest ett sätt att komma ut då och då, ta en öl, ha en trevlig kväll. Skulle det bli nåt mer än så är det en bonus.
På lördag ska jag träffa A, som dök upp ganska nyligen. Det är nåt speciellt med honom... kan inte riktigt sätta fingret på det... kanske är det att han verkar vara uppriktig! Har träffat alldeles för många "players" så jag kanske har blivit lite cynisk?
Fy fan vad jag krånglar till det för mig! Och så P som ska komma i augusti... håller på och mailar mig hela tiden. Han verkar tro att han har halva inne redan. Är karlar verkligen så korkade... eller tror dom att VI är det?? Som han betedde sig för fem år sen så skulle det väldigt mycket till innan jag ens skulle överväga att tro på honom igen. Och så jävla toppen var han inte ändå, ha ha! Har inte hört av hans kompis H igen, men tror att han håller sig undan för att inte sabba för P... precis som om det skulle hjälpa he he
tisdag, juli 25, 2006
Krutkärring
I dagens Metro:
80-åriga Winifred i Liverpool överraskades mitt i natten av att en maskerad man beväpnad med en kniv stod lutad över henne och krävde pengar. Winifred lyckades ta sig ur sängen och nerför trappan - och sedan in i köket där hon slet åt sig en 35 cm lång kökskniv. Stack den under hakan på tjuven och hojtade: "That´s not a knife! THIS is a knife!!"
Tjuven flydde.
Släng dig i väggen, Crocodile Dundee...
80-åriga Winifred i Liverpool överraskades mitt i natten av att en maskerad man beväpnad med en kniv stod lutad över henne och krävde pengar. Winifred lyckades ta sig ur sängen och nerför trappan - och sedan in i köket där hon slet åt sig en 35 cm lång kökskniv. Stack den under hakan på tjuven och hojtade: "That´s not a knife! THIS is a knife!!"
Tjuven flydde.
Släng dig i väggen, Crocodile Dundee...
fredag, juli 21, 2006
Dagens dilemma
Fortfarande lika jävla varmt. Tack, det räcker nu! Har tillbringat hela min lediga dag i soffan framför min lilla fläkt. Vägrar att gå utanför dörren.
M är kvar på sitt jobb - nästan en hel vecka redan! Nytt rekord, ring Guiness ha ha! Fast nu har han sagt att han ska ge det 3 månader och om det inte funkar så ska han sälja sitt hus och starta på nytt nånstans. Ja ja.
Bisarr händelse häromdagen - P, en kille som jag hälsade på uppe i Edinburgh en helg för ungefär fem år sen (ni som var med på den tiden kommer nog ihåg vem jag menar), dök upp igen via mail. Han gör det med jämna mellanrum... försöker få mig att komma och hälsa på igen, fast han inte skötte det så värst snyggt förra gången. Nu fick han för sig att han skulle komma hit istället, och bokade resa medan vi chattade. Jag hade inte så mycket att säga till om... Oh well... en helg i augusti kan man väl slösa bort.
Han hade dragit ut en visdomstand och spottade blod och klagade. Vi diskuterade vad han skulle kunna äta, typ soppa eller nåt annat mesigt. Sen loggade han av.
Nån timme senare loggade han på igen, och jag frågade "vad fick du i dig till slut?" Han svarade "öööh grillad kyckling" Jag pladdrade glatt på att det minsann inte var lättuggat och lagar du nånsin mat själv osv. Han svarade lite distaherat. Efter en stund kommer det "Jag är H..." "H??" "Ja... är det P du är ute efter...?" Oops. Och där sitter han snällt och svarar på frågor om sin middagsmat från ett vilt främmande fruntimmer...
Visade sig att P hade loggat in på en e-mailadress som tillhörde killen han delar lägenhet med. Det slutade med att jag och H satt och chattade i nära fem timmar... Skittrevlig. Så nu börjar jag ångra att jag inte tackade ja till att komma upp till Edinburgh... för då hade jag ju fått träffa honom... eller ja, båda alltså... usch vad hemsk jag är ibland. Vi kom överens om att inte nämna för P att vi chattat, vill inte att han blir sur på nån av oss. Knepig situation. Fast nu har jag ju en insider som kan snoka lite åt mig he he! Det löjliga är ju att jag inte ens är intresserad av P, och det har jag också gjort klart för honom... men polaren är jag lite nyfiken på...
M är kvar på sitt jobb - nästan en hel vecka redan! Nytt rekord, ring Guiness ha ha! Fast nu har han sagt att han ska ge det 3 månader och om det inte funkar så ska han sälja sitt hus och starta på nytt nånstans. Ja ja.
Bisarr händelse häromdagen - P, en kille som jag hälsade på uppe i Edinburgh en helg för ungefär fem år sen (ni som var med på den tiden kommer nog ihåg vem jag menar), dök upp igen via mail. Han gör det med jämna mellanrum... försöker få mig att komma och hälsa på igen, fast han inte skötte det så värst snyggt förra gången. Nu fick han för sig att han skulle komma hit istället, och bokade resa medan vi chattade. Jag hade inte så mycket att säga till om... Oh well... en helg i augusti kan man väl slösa bort.
Han hade dragit ut en visdomstand och spottade blod och klagade. Vi diskuterade vad han skulle kunna äta, typ soppa eller nåt annat mesigt. Sen loggade han av.
Nån timme senare loggade han på igen, och jag frågade "vad fick du i dig till slut?" Han svarade "öööh grillad kyckling" Jag pladdrade glatt på att det minsann inte var lättuggat och lagar du nånsin mat själv osv. Han svarade lite distaherat. Efter en stund kommer det "Jag är H..." "H??" "Ja... är det P du är ute efter...?" Oops. Och där sitter han snällt och svarar på frågor om sin middagsmat från ett vilt främmande fruntimmer...
Visade sig att P hade loggat in på en e-mailadress som tillhörde killen han delar lägenhet med. Det slutade med att jag och H satt och chattade i nära fem timmar... Skittrevlig. Så nu börjar jag ångra att jag inte tackade ja till att komma upp till Edinburgh... för då hade jag ju fått träffa honom... eller ja, båda alltså... usch vad hemsk jag är ibland. Vi kom överens om att inte nämna för P att vi chattat, vill inte att han blir sur på nån av oss. Knepig situation. Fast nu har jag ju en insider som kan snoka lite åt mig he he! Det löjliga är ju att jag inte ens är intresserad av P, och det har jag också gjort klart för honom... men polaren är jag lite nyfiken på...
onsdag, juli 19, 2006
tisdag, juli 18, 2006
Uuuuuuuugggggh
Vaaaarmt... flääämt...jag...står...inte...ut! Man är till och med svettig om knäna...
I TOKO-butiken på South Molton Street hade de 39 grader inne idag... riktigt så illa var det inte hos oss, men bra nära... runt 34 skulle jag gissa. Att gå utanför dörren är som att kliva in i en vägg. Fötterna är svullna och bultar och värker, att duscha på morgonen är bortkastat eftersom jag är svettig igen innan jag ens har blåst håret. Tågen blir försenade p g a att rälsen sväller, och att stå inklämd i nåns armhåla på trammen (spårvagnen) på morgonen är inte precis nån trevlig estetisk upplevelse.
Ge mig lite arktiska vindar, tack!! Vem fan behöver en vecka på Mallis när man kan vara i Croydon??
Tur att det är tisdag så jag har två avsnitt av CSI att se fram emot. Min lilla fläkt går på högvarv och jag har precis smockat i mig en Southwest Cheese Steak (stor smaskig fylld painriche) från Subway.
Konversation med killen på Subway:
Jag: "Oh, by the way... can I have some extra cheese on that one?"
Han: "Yes, sure...."
1 sekunds paus.
Han: "Would you like some extra cheese on your sub?"
Jag: "Umm... yes please..."
Han: "Okay"
Undrar om han har gått med i Mensa än.
(Sorry Cindy, jag rackar inte ner på Subwaypersonal alls! Jag kläcker själv ur mig liknande grodor varenda dag... men det var ganska komiskt! :-) )
I TOKO-butiken på South Molton Street hade de 39 grader inne idag... riktigt så illa var det inte hos oss, men bra nära... runt 34 skulle jag gissa. Att gå utanför dörren är som att kliva in i en vägg. Fötterna är svullna och bultar och värker, att duscha på morgonen är bortkastat eftersom jag är svettig igen innan jag ens har blåst håret. Tågen blir försenade p g a att rälsen sväller, och att stå inklämd i nåns armhåla på trammen (spårvagnen) på morgonen är inte precis nån trevlig estetisk upplevelse.
Ge mig lite arktiska vindar, tack!! Vem fan behöver en vecka på Mallis när man kan vara i Croydon??
Tur att det är tisdag så jag har två avsnitt av CSI att se fram emot. Min lilla fläkt går på högvarv och jag har precis smockat i mig en Southwest Cheese Steak (stor smaskig fylld painriche) från Subway.
Konversation med killen på Subway:
Jag: "Oh, by the way... can I have some extra cheese on that one?"
Han: "Yes, sure...."
1 sekunds paus.
Han: "Would you like some extra cheese on your sub?"
Jag: "Umm... yes please..."
Han: "Okay"
Undrar om han har gått med i Mensa än.
(Sorry Cindy, jag rackar inte ner på Subwaypersonal alls! Jag kläcker själv ur mig liknande grodor varenda dag... men det var ganska komiskt! :-) )
måndag, juli 17, 2006
Pinsamt glest mellan bloggposterna
Nu har jag varit usel på att uppdatera bloggen igen... fy skäms på mig!! Dagarna har liksom bara rullat på och jag har varit seg på kvällarna.
Vad har hänt då? Hmmmm ja inte sådär vansinnigt mycket.
M börjar sitt nya jobb som kundservicechef på en resebyrå imorrn, förhoppningsvis blir han kvar ett tag! Vi sågs i onsdags som vanligt, den här gången i Romford... sen lunch eller om det nu var en tidig middag, och ett långt snack om karriärer och annat. Blir smått tokig av att träffa honom gång på gång - spänningen är där mellan oss men inget händer.
Hade bilen inlämnad på "MOT" (besiktning) och det blev inte så billigt eftersom jag körde en full service samtidigt och de också var tvungna att fixa fläktsystemet. Men i stort var bilen i gott skick, skönt! Här är det smidigare att besiktiga än i Sverige - du lämnar in den på en verkstad, de besiktigar och åtgärdar på en gång. Så ingen ombesiktning och sånt trams. Klappat och klart på en dag.
Jobbet rullar på, trivs fortfarande väldigt bra även om det är ruskigt varmt i butiken just nu... Vi tar hyfsat med pengar och regionschefen T verkar vara nöjd med min insats. Så jag kanske får stanna även efter provanställningen, ha ha ha! Semestern är nu bokad till mitten september. Det blev lite avigt eftersom jag tänkte ta en sen semester i slutet augusti och TOKO sen bestämde sig för att ha sommarrea just de veckorna! Så därför blev det ännu senare, men det gör inte så mycket. Dessutom kommer Anna hit de första dagarna av ledigheten, och det ska bli skitkul... en riktig tjejhelg. Det tror jag vi båda behöver.
Hade en date förra lördagen med en ung kille (igen! fy skäms på mig) men jag tror jag skrämde bort pojkstackarn framåt kvällen, he he he... Har några andra som jagar mig just nu, men känner mig lite blasé för tillfället och orkar inte engagera mig. De är bara ute efter en sak ändå...
Vad har hänt då? Hmmmm ja inte sådär vansinnigt mycket.
M börjar sitt nya jobb som kundservicechef på en resebyrå imorrn, förhoppningsvis blir han kvar ett tag! Vi sågs i onsdags som vanligt, den här gången i Romford... sen lunch eller om det nu var en tidig middag, och ett långt snack om karriärer och annat. Blir smått tokig av att träffa honom gång på gång - spänningen är där mellan oss men inget händer.
Hade bilen inlämnad på "MOT" (besiktning) och det blev inte så billigt eftersom jag körde en full service samtidigt och de också var tvungna att fixa fläktsystemet. Men i stort var bilen i gott skick, skönt! Här är det smidigare att besiktiga än i Sverige - du lämnar in den på en verkstad, de besiktigar och åtgärdar på en gång. Så ingen ombesiktning och sånt trams. Klappat och klart på en dag.
Jobbet rullar på, trivs fortfarande väldigt bra även om det är ruskigt varmt i butiken just nu... Vi tar hyfsat med pengar och regionschefen T verkar vara nöjd med min insats. Så jag kanske får stanna även efter provanställningen, ha ha ha! Semestern är nu bokad till mitten september. Det blev lite avigt eftersom jag tänkte ta en sen semester i slutet augusti och TOKO sen bestämde sig för att ha sommarrea just de veckorna! Så därför blev det ännu senare, men det gör inte så mycket. Dessutom kommer Anna hit de första dagarna av ledigheten, och det ska bli skitkul... en riktig tjejhelg. Det tror jag vi båda behöver.
Hade en date förra lördagen med en ung kille (igen! fy skäms på mig) men jag tror jag skrämde bort pojkstackarn framåt kvällen, he he he... Har några andra som jagar mig just nu, men känner mig lite blasé för tillfället och orkar inte engagera mig. De är bara ute efter en sak ändå...
onsdag, juli 05, 2006
Grattis bloggen!
Min lilla blogg fyller 1 år idag! :-) Visst katten var det väl bara några veckor sen jag skrev det första inlägget...? Tiden flyger... Mycket har hänt det senaste året. Mest bra, men en del tuffa saker också. Ska bli intressant att se var jag är och vad jag gör om ytterligare ett år, saker och ting ändras fort ibland utan att man planerar det.
Lämpligt med en ledig dag :-) Ska som vanligt till Lakeside och träffa M. Var två veckor sen sist och jag saknar honom, även om vi pratas vid i stort sett varje dag. Han har sedan vi sågs slutat på jobb nr 1, fått jobb nr 2, blivit erbjuden jobb nr 3, slutat jobb nr 2, fått bättre erbjudande från jobb nr 2, gått tillbaka till jobb nr 2, fått bättre erbjudande från jobb nr 3 och nu slutat jobb nr 2 för att börja jobb nr 3. Jag bara garvar åt honom, hoppjerkan... Men sånt där händer väl bara kaxiga grabbar? Har svårt att tänka mig att en tjej skulle få så mycket serverat på silverfat i den här branschen.
Firar födelsedagen med en riktig sommarbild från huset i Vålberg. Stor kram till alla er som tittar in och läser då och då!
Lämpligt med en ledig dag :-) Ska som vanligt till Lakeside och träffa M. Var två veckor sen sist och jag saknar honom, även om vi pratas vid i stort sett varje dag. Han har sedan vi sågs slutat på jobb nr 1, fått jobb nr 2, blivit erbjuden jobb nr 3, slutat jobb nr 2, fått bättre erbjudande från jobb nr 2, gått tillbaka till jobb nr 2, fått bättre erbjudande från jobb nr 3 och nu slutat jobb nr 2 för att börja jobb nr 3. Jag bara garvar åt honom, hoppjerkan... Men sånt där händer väl bara kaxiga grabbar? Har svårt att tänka mig att en tjej skulle få så mycket serverat på silverfat i den här branschen.
Firar födelsedagen med en riktig sommarbild från huset i Vålberg. Stor kram till alla er som tittar in och läser då och då!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)