Så har jag varit hos svärmor på "frisyrträning" för sista gången. Det blir en ganska klassisk stil med håret uppsatt framtill och lockar på sidorna. Inte min normala vardagsstil, men jag vill ju se liiite annorlunda ut på en speciell dag...
Förresten så läste jag en artikel idag om hur prinsessgemålerna Daniel och Jonas inte har förlovningsringar eftersom de följer den internationella traditionen. Lustigt. Tänker inte på det så ofta, men jag och Andy följer ju den engelska traditionen som i princip är raka motsatsen till den svenska - vid förlovningen fick jag en ring med en solitär diamant, och efter vigseln bär vi båda släta ringar. Det känns mer rätt än den svenska varianten, jag tycker det är kul att vi båda markerar att vi är gifta. Förlovningen är ju inte riktig lika märkvärdig som vigseln...
Och ifall ni undrar så kommer jag att ta hans efternamn. Traditionellt så det förslår för en så självständig person som jag, men det känns som att det är det rätta att göra. Ska man göra det, ska man göra det till 100%, typ. Hade ni frågat för ett par år sedan, hade jag nog svarat att det var osannolikt att jag nånsin skulle gifta mig överhuvudtaget! Så kan det gå.
Fast det känns lite konstigt att tappa mitt eget efternamn, som jag haft i så många år...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar