Planer

6 arbetsdagar kvar till semestern. Till bröllopet. Från Miss till Mrs. Det låter väldigt vuxet... måste jag börja bete mig moget och sansat nu?

Jag har inte fått kalla fötter. Jag har inte fått panik. Att bli Andys fru känns helt rätt. Men lite läskigt och stort är det faktiskt. Det är ett enormt åtagande egentligen, eller hur?

Vi är hyfsat väl förberedda, med tanke på att jag inte direkt är nån bridezilla... Klänningen är klar, likaså skor, smycken, liten väska, frisyr, make up och alla kläder som Andy och Lewis ska ha på sig. Blommor fixar jag dagen före. Trerätters middag är bokad, tårta är beställd och vi har fått en vigselförättare också, vilket ju underlättar :-) Har pratat med honom på telefon och han ska köra ceremonin på både svenska och engelska, med en engelsk dikt som jag väljer som inledning och sedan en dikt av Ferlin på svenska som avslutning. Låter helt okay! Svägerskan är officiell fotograf, hon har fotat bröllop förut och gjort ett bra jobb. Min bästa vän Anna och Andys styvdotter Sadie är vittnen, och Lewis ska vara best man.

Vi har inte planerat så mycket för själva festen... den får ta den form den vill! Vi har en god middag, lite vin, en vacker lokal och 30 personer vi bryr oss om, en bar och lite bakgrundsmusik - resten får bli som det blir.