Partytajm i Torquay

Liknelsen med Fawlty Towers igår var ju inte alldeles tokig, faktiskt... Restaurangen och baren var helt okay på hotellet, men rummen... oj oj oj. Trötta och nerslitna, stora fläckar på gardinerna, udda kakelplattor, tapeter som hade lossnat, tjocka dammlager överallt. Och den mest intressanta detaljen i vårt rum - en toalettstol som var placerad rakt framför ett stort fönster - i knähöjd, utan gardin - som vette mot gatan! Lite småkul ställe att behöva stå med rumpan bar medan man tittade på bilarna som åkte förbi utanför. Men vi tog det hela med ett gott humör och många skratt.

Det var iallafall kul att träffa en del av folket bakom namnen som jag hör saker om dagligen. De flesta var väldigt trevliga, om än något råbarkade. Jag och Andy tog det rätt lugnt, minglade lite, roade oss med vår vanliga "people watching" och satt och snackade i baren med en lagerchef och hans fru. De flesta konversationerna under kvällen bestod av tävlingen "vem har fått det värsta rummet".

Fördelen med att äta LCHF är att man blir väldigt billig i drift på parties! Två små glas vin var allt som behövdes... men å andra sidan var jag ju pigg och fräsch imorse också! Maten gick bra att anpassa, jag hade valt en krabbpaté till förrätt och sjötunga till huvudrätt, skippade färskpotatisen till och tog blandade grönsaker istället. Fast efterrätten - en ljuvlig chokladmousse med Baileys-smak - hade jag bestämt mig för att äta och njuta av, och det gjorde jag också. Nån gång ibland ska man ju "synda" lite, och igår var det faktiskt värt en smärre magknip...

Och så fick jag ju äntligen chansen att ha på mig min fina svarta klänning som jag köpte för ett tag sedan! Andy konstaterade att han definitivt hade den sexigaste frun på partyt. Men så är han ju lite partisk också. Skulle bara fattas annat :)