Igår satt jag bredvid en liten, uråldrig nunna på trammen på väg hem. Det var nog en av de mest fridfulla hemresorna jag haft hittills...
Hon vände sig vid ett tillfälle till mig och frågade vart trammen gick, hon var inte säker på om hon klivit på rätt tram. Jag svarade vänligt. Sen satt vi där.
Jag kan nog lugnt påstå att det inte var samme karismatiske unge man i våra tankar... och mina tankar var nog inte riktigt lika rena som hennes... Oh well.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar