Sverige del 2 - hemkomsten

Imorse fick jag byta lås på min ytterdörr.

Som jag berättade tidigare så fick jag anlita en professionell "pet sitter" att se efter Snoddas, eftersom grannen ballade ur i sista stund. Hon fick betalt för att komma onsdag - tisdag och mata honom och titta till honom en stund. På tisdag kväll textade jag henne att jag var på väg hem enligt planerna. Skrev att jag skulle ringa dagen därpå, som vi gjort upp, för att återfå nycklarna och kolla av.

Strax före tre på onsdag morgonen sätter jag nyckeln i dörren, och reagerar på att det ligger en massa post på hallgolvet. Går in, tänder ljuset... och möts av en syn jag inte väntat mig. Där sitter ett vrålhungrigt, rufsigt och övergivet litet marsvin och plirar... Pälsen stod rätt ut så han såg ut som en liten igelkott. Förutom lite frön var buren sopren på mat. Lappen med instruktioner som tjejen skrev ligger på soffbordet, men i övrigt ser jag inga tecken på att nån varit där.

Chockad knallar jag ner till köket och konstaterar att alla grönsaker och frukter som jag lämnat till honom ligger kvar på samma plats i kylskåpet och på köksbänken. Inget har blivit rört. Sophinken är tom, bara ett torrt salladsblad på botten - precis som jag lämnade den. Paniken sprider sig när jag inser att ingen överhuvudtaget varit inne i lägenheten på 5-6 dagar. Sliter åt mig lite gurka och sallad och kastar in till stackars Snoddas, som slänger sig över maten...

Morgonen därpå ringer jag hem till tjejen, till mobilen och lämnar meddelande samt till kliniken där hon jobbar. "Hon kommer in i eftermiddag". Okay. Så hon ligger inte på akuten iallafall... Ringer igen på eftermiddan "hon var här men är på vår andra filial nu" Ringer filialen. "Hon är i ett möte" Jag lämnar namn och nummer och ber att hon snarast ska ringa upp. Hör ingenting. Försöker ringa igen på kvällen, mobilen är avstängd och hemma svarar ingen.

Dagen därpå - igår - börjar jag bli riktigt jäkla förbannad. Ringer hem och mobil, och sedan kliniken igen. Kollega svarar och frågar vad det gäller. Jag talar om att hon djurvaktat åt mig men inte svarar på mina samtal och att jag behöver få tillbaks mina nycklar. Hon går iväg, kommer tillbaka och meddelar "hon säger att hon kommer över med dom ikväll" "Okay, jag är nog inte hemma men hon kan slänga dom i brevinkastet och sedan förväntar jag mig att hon ringer eftersom jag vill diskutera vad som hände när jag var borta..."

Kvällen går, jag blir kvar hemma (skulle träffa pubsoffemannen men han var tvungen att ta hand om sin dotter) men ingen kommer och ingen ringer. Imorse när jag vaknat ringde jag polisen, och frågade vad de tyckte jag kunde göra åt det hela. "Vi kan inte göra så mycket eftersom du ingått ett kontrakt med henne, men jag skulle nog byta lås om jag var du..." Så det fick det bli. Billigt var det inte (tack mamma för bistånd!) och sen till jobbet blev jag. Men nu är jag iallafall trygg.

Vad sjutton hände egentligen? Vad är det för människa som kallar sig djurvän (och dessutom jobbar hos en veterinär!) och sedan lämnar ett litet djur åt sitt öde i nästan en vecka? Tänk om jag hade varit borta längre?? *ryser* Och vad f-n ringde hon inte för, om hon nu fick problem av något slag? Och varför ringer hon inte nu? Har hon tänkt sig att behålla mina nycklar eller? Skäms hon?

Min lilla kämpe Snoddas har hämtat sig fint, som tur är... men jag har ett tag kvar... Och just nu känner jag mig ganska hämdlysten...