Läkarna hade diskuterat med henne och de hade gemensamt bestämt att sluta kämpa emot. Det tog bara några timmar. Han hade inte mycket krafter kvar... en människokropp tål inte hur mycket stryk som helst.
Så nu sitter jag här och försöker greppa det hela.
2 kommentarer:
Oh lilla gumman! Jag beklagar sorgen, eller vad det nu ar man sager. Ta hand om dig och om det ar nagot jag kan gora, sag till! (Kanske marvinsvakt nar du aker till Sverige?)
Tack raring!
Skicka en kommentar