M i Romford sa upp sig häromdan. Det låter som att jag inspirerade honom, han är trött på sitt jobb som kundtjänstchef. Nu har han fått för sig att han ska in i handeln för att det vore intressant. Jag försöker förklara för honom att det inte är nåt att sträva efter, men han är en av de stönigaste människor jag träffat på...
Vi tillbringar timmar i telefon eller på chatten, söker på varenda jobbsajt för att hitta nåt som passar honom. Han har massor med cheferfarenhet men inte så mycket butiksvana, så det är svårt att få respons. Några intervjuer har han fått till, så jag håller tummarna... Jag gillar att hjälpa honom, och jag har lärt känna honom väldigt bra som person pga detta. Men det är svårt att få till en andra träff eftersom vi är så j*kla upptagna båda två!
Fast han är gullig och textar mig godnatt varje kväll... oftast när jag redan har somnat i soffan... vilket ju är ganska bra, så jag kommer upp och kan borsta tänderna he he
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar