Helena den otaktiska jobbsökerskan

Dags för intervju nummer två. Har laddat som bara den, valt kläder - och smycken! - med omsorg, förberett frågor och svar... Butiken jag skulle träffa regionschefen Tara i ligger precis runt hörnet från Mexx flaggskepp på Oxford Street, och eftersom jag var ute i god tid tänkte jag titta in där och spana lite. Och vem möter jag i dörrn om inte mininazisten Nessa... Hoppas hon inte hann se att jag var uppklädd i kostym på min lediga dag, då kanske hon börjar undra. Ha ha ha, nåja.

Intervjun visade sig vara 15 minuters snack! Tara förklarade att ägarna var upptagna hela veckan. Dom har 3 kandidater kvar (inklusive undertecknad) och hon skulle träffa alla tre idag och sedan välja ut en person som får gå vidare och träffa ägarna nästa vecka. Hon sa säkert tio gånger att det var "lovely to meet you" och pratade lite allmänt om var jag bor, erfarenhet osv. Hon frågade om löneanspråk och jag talade om vad jag tjänar nu, sa att det viktigaste är att hitta ett jobb jag trivs med (Jag är extremt otaktisk när det gäller såna frågor!) Så frågade hon rätt ut om jag skulle ta jobbet om jag blev erbjuden och jag svarade "absolut, så länge jag kan klara mig på pengarna" (ännu mer otaktiskt) . Hon svarade att det inte skulle vara nåt problem eftersom dom "inte skulle erbjuda mindre än vad jag har nu".

Sen frågade hon när jag är ledig nästa vecka och bokade raskt in onsdag för att komma och träffa ägarna. Eh?? Så jag antar att jag är bästa kandidaten, eller...?

Skit också, då måste jag hitta ytterligare nåt nytt plagg att ha på intervjun... kan ju inte komma i samma...

Studenten 1986

Har fått mail från gammal klasskompis (via Anna som vänligen vidarebefodrade) om studentjubileum. Holy shit, det har gått 20 år!! Var det inte 10-årsfest bara häromåret?? Inte för att jag gick på den, Pia och jag tyckte det var viktigare att gå på GötaJoggen den gången, eftersom det är en av årets bästa utekvällar... (Host, man har nog mognat lite sen dess...)

Sundsta, mitt Sundsta, skall aldrig fördunsta
evig och klar brinner lågan
(cheesy men sentimentalt, kläm i nu alla Sundstaiter!)

Plötsligt känner man sig lite gammal.

Apropå 80-talet så skulle jag vilja rekommendera alla i någorlunda samma ålder att läsa boken "Två nötcreme och en moviebox". Fick den av Anna i somras och den är precis hur rolig som helst. Skriven av två grabbar som växte upp på 80-talet, och det vimlar av anekdoter och företeelser som man pinsamt nog känner igen...

Mycke smycke

Idag var jag på intervju för smyckesaffären :-) Dom har kanonfina produkter, enbart silver... jag skulle kunna köpa alltihop! Träffade en tjej som heter Lydia, hon har skött affären i Kingston plus en del annat, men ska nu sluta pga att hon är enormt jättegravid... Vi snackade i nån timme och kom bra överens, och företaget låter som ett vettigt ställe att jobba på. (Hon har bl a jobbat på H&M och vi skrattade gott åt att i Sverige kan man ha ställ med kläder på trottoaren UTANFÖR affären - utan att dom blir stulna...) Hon sa att hon skulle intervjua folk idag och imorgon, och sedan ge sina rekommendationer till regionschefen om vilka som ska gå vidare till en andra intervju. Tre timmar senare ringde hon och bjöd in mig till intervju nr 2 :-) Så jag måste ha gjort ett bra intryck eftersom hon inte ens träffat alla än... Ska dit på torsdag nästa vecka och träffa regionschefen och eventuellt ägarna. Företaget är ägt av tre tjejer och det låter ju sympatiskt!

Surrey Street

Precis runt hörnet - nästa tvärgata - här i Croydon ligger Surrey Street Market, som är en gatumarknad där de säljer mestadels frukt och grönsaker, men också lite skor och mobilpryttlar och annat smått och gott. Jag brukar passa på att köpa härliga färska grönsaker till Snoddas där så fort jag kommer åt, eftersom kvalitén är så bra och priserna låga. Det är Englands äldsta marknadsplats med anor hela vägen tillbaka till år 1276. Ganska fascinerande att tänka sig att det stått folk och sålt grönsaker på samma plats i 730 år...

Vi har vår i luften, var har ni er?

Tillbaka på jobbet igen och det känns ganska okay, eftersom jag vet att Nessa är borta. Puh! Närmaste utmaningen är att de vill skära ner mer på personalen. När jag började i Croydon hade jag ungefär 350 personaltimmar/vecka, nu är jag nere på 185 och de vill ner till 142. Löjligt. Bemanna barn och herr i en butik som är öppen 60 timmar i veckan med en heltidstjänst på 37,5 timmar per avdelning. Hur i helskotta har dom tänkt sig att det ska fungera? Jag kommer att kämpa emot så länge jag kan, inte minst för min personals skull...

Blev förresten kontaktad idag av ett bijouteriföretag som har en chefsposition ledig i Kingston-Upon-Thames (ca 40 min med tåg). Det lustiga är att jag gått förbi just den butiken med Andy och vi båda kommenterade att det vore ett drömjobb för mig men att det nog betalar för dåligt. Och sen några veckor senare ringer dom mig efter att ha hittat mitt CV på nätet... Vet fortfarande inte vad dom erbjuder men ska förmodligen på intervju till veckan, kul!

Har pratat som hastigast med B och chattat litegrann. Har kommit underfund med att vi tydligen båda två är "förvirrade" - vad nu det innebär. Kompis eller attraktion eller båda delarna? Vi får se vad som händer. Han har flera filmuppdrag på gång just nu och sitter och redigerar halva nätterna, så har inte tid med lilla mig *suck*

Apropå på det så verkar karlarna på nätet (och på stan) ha vårkänslor just nu, så heta på gröten som dom är... Lite välja-och-vraka situation vilket ju aldrig är fel... ;-) Killen i Romford - M - har jag fortfarande kontakt med och vi planerar att träffas, släpper inte allt förrän jag vet om det blir nåt med B. Och så har vi ju S, A, A, J, M, E, G, D, C, J och dom andra förstås...

Wine and dine

Hade en supertrevlig eftermiddag/kväll i söndags när B kom över till mig. Jag hade varit ute och handlat råvaror på dan, och han fixade en fullkomligt fenomenal middag... Gryta med kyckling, tomat, prosciuttoskinka, bacon, vin och vitlök i mängd, till det pasta och en sallad på avocado, gurka, feta och oliver. Mums!! Vi lyckades med konsstycket att bli på snusen redan innan maten... på nåt mystiskt sätt försvann det fyra vinflaskor under kvällens gång he he. Mysigt! Lite romantik blev det väl också men på det hela taget ganska oskyldigt. Han är himla gullig iallafall...

Idag har jag fått bilen fixad - bärgning till verkstan, punka, ny elektrisk backspegel och nytt batteri. Gick på ungefär 3.000 spänn men nu ska den väl hålla ett tag till. I och med att jag promenerar till jobbet blir det inte att jag använder den lika mycket som förut. Men det ska bli skönt att kunna åka och handla ordentligt igen!

Hurra!!

Tina - en av mina tjejer på jobbet - ringde idag och berättade att de fått meddelande att Nessa inte längre är vår regionschef... Yippiee!! Tydligen har de skiftat regionerna så att en tar hand om Mexx-butikerna och en tar hand om alla concessions. Så från och med nu blir det Heidi som jag ska rapportera till. Känner inte henne personligen, men hon har jobbat länge för Mexx och kan inte rimligtvis vara lika vidrig som Nessa...

Känner mig så himla lättad! Fram med champagnen!

Upp i sadeln igen

Har haft några sköna lediga dagar, slappning i överflöd. Igår var jag på date igen, lika bra att ge sig in i det hela innan man tappar sugen. Skulle egentligen till Romford och träffa en kille där, men han blev sjuk så vi fick ställa in.

Så jag textade en annan grabb jag chattat med litegrann och talade om att jag var uttråkad, och han föreslog att jag skulle komma in till London på en öl. Och det gjorde jag. Hade väldigt trevligt, faktiskt! B kommer från Sydafrika (han är vit), har bott här i England ungefär lika länge som jag. Jobbar med allt möjligt intressant, bl a massage, regissera film och DJ. Spännande med människor som har lite annorlunda jobb eller inställning till livet. Ni känner ju mig, jag faller aldrig för medel-Svenssons...

Vi drack öl och gick till en kinakrog och satt där och snackade i flera timmar. Skönt att det finns nya människor att lära känna, har ingen lust att sitta hemma och sura för att Andy inte är här! Planen är att han ska komma ut till mig imorrn och laga middag, tydligen är han halft-om-halft kock också.

På måndag får jag nog ta tag i det där med bilen, nu har den fått punka också... Kanske är det bara att den stått några veckor så luften gått ur *suck*

Herr Ranström

GRATTIS MICKE PÅ 41-ÅRSDAGEN!!

En ledig vecka

Mmmmmmm... gud så skönt att vara ledig. Det blir ingen hemresa till Sverige, det är för mycket som strulat och med den snö och kyla ni har nu kändes det lite farligt att ge sig ut och vrålköra. Särskilt som jag inte är så van vid snö och högertrafik nuförtiden. Man har väl blivit feg med åren *suck* Försöker komma lite senare fram på våren istället, kanske tajmar in det med mammas födelsedag i början på maj.

Så istället blir det några lediga dagar här hemma, ska passa på att bara vila upp mig efter de senaste månadernas stress och motgångar. Igår satt jag inne och ugglade hela dagen (får väl skylla på att det regnade litegrann), chattade en massa på nätet och insåg att det faktiskt finns massor med trevliga (och snygga!) karlar därute. Andy kan ta sig i brasan. Ska se om jag kan få till en dejt eller två, behöver pigga upp mig lite.

Dagen Englands-trivia: Det finns 275 stationer i Londons tunnelbana.

Euro disco

Har kommit hem från ännu en pest-dag på jobbet, och då är det inte så dumt när man slår på TVn och det är "50 Greatest Euro Classics". Suveränt!! Vem kan glömma musikaliska pärlor (hmm nåja det funkade då iallafall...) som t ex Spagna "Call Me", Vengaboys "Boom Boom Boom Boom", Milli Vanilli "Girl You Know It´s True", Eiffel ´65 "Blue (Da Ba Dee)" och Culture Beat "Mr Vain". Snabba flashbackar till Greklandsresor, poolpartyn i Sysslebäck och svettiga nätter på Plazas dansgolv... Those were the days!

En hel del svenskt också... Abba, Eric Prydz, Alcazar, Dr Alban, Europe, Ace of Base (usch), Cardigans och Roxette.

Nessa behagade aldrig dyka upp idag. Allt var förberett, extra personal inne så jag skulle kunna koncentrera mig på besöket, alla prydliga i sin Mexx-uniform, avdelningarna i toppskick, jag satt uppe halva natten för att fylla i alla formulär... Vid tolvtiden ringde hon och svamlade om personalsituationen. Nu får jag inte ens rekrytera för Sharans timmar, hon slutade i förra veckan hastigt och lustigt. Efter 10 minuter skulle hon lägga på, och jag frågade "hur blir det nu, är du på väg eller?" Och hon svarar bara att "oj ja, jag kanske skulle ha sagt det tidigare... jag har fått lite annat på agendan så jag kommer inte. Vi får ta det när du är tillbaks från din semestervecka." Vadå nonchalant!!

Så får dom väl inte göra...!

Rykten har spridit sig på jobbet - ingen kunde få tag på min förra regionschef Gerry. Driftiga Helena snokade runt lite och fick informationen från lönekontoret att "vi har inga detaljer men Gerry jobbar inte längre för företaget". Underförstått, hon har fått sparken. Fick det bekräftat av Eleanor, den enda jag litar på någotsånär i Mexx nu.

Vet inte vad som har hänt eller varför hon fick gå, men nu känns det verkligen som om jag inte har nån att vända mig till. Väldigt obehagligt.

Ska ha min "appraisal" (utvecklingssamtal) med Nessa imorrn och det ser jag verkligen inte fram emot. Sitter här och försöka betygssätta mig själv på en skala från 1 till 4. Ingen större vits eftersom hon kommer att klanka på alltihop ändå.